Queen's College, Lagos

Queen's College, Lagos
boarding school
Oge/afọ mmalite1927 Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie

College, Lagos, bụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị (ụlọ akwụkwọ sekọrị) nke gọọmentị nwere ụlọ obibi, nke dị na Yaba, Lagos, Naijiria. A na-akpọkarị ya "sister college" nke King's College, Lagos, e hiwere ya na Ọktoba 10, 1927, mgbe Naịjirịa ka bụ mpaghara Britain.[1]

Naịjirịa nwere usoro agụmakwụkwọ isii -atọ -atọ- anọ. Queen's College na-ewere ụmụ akwụkwọ sekọndrị n'etiti usoro abụọ. E nwere ìgwè afọ isii, ma ọ bụ akara; otu afọ ọ bụla nwere ihe dị ka ụmụ akwụkwọ narị isii kewara n'ọtụtụ ogwe. N'oge na-adịbeghị anya, ọnụ ọgụgụ klas belatara ruo nkezi nke iri anọ na klas ọ bụla. Ọnụ ọgụgụ mmadụ niile maka nnọkọ 2006/2007 bụ ụmụ akwụkwọ puku abụọ na narị na iri isii.

Ụlọ akwụkwọ ahụ enwetala nsonaazụ kachasị mma na mba niile na West African Senior School Certificate Examination (WASSCE) nke West African Examinations Council (WAEC) duziri ugboro asaa kemgbe 1985 ma a na-ewere ya dịka otu n'ime ụlọ akwụkwọ kachasị elu na Naịjirịa, yana otu n'etiti ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị kachasị elu na kọntinent Afrịka.[2][3] Ụkpụrụ iwu nke Queen's College bụ "Pass On The Torch".[4] N'iwepụta ihe kachasị mma na agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị, ọhụụ ụlọ akwụkwọ ahụ bụ "ịmepụta ọgbọ nke ụmụ nwanyị ga-eme nke ọma, sọọ mpi n'ụwa niile ma nye aka n'ụzọ bara uru n'iwulite mba".[5]

Akụkọ ihe mere eme dezie

E guzobere Queen's College na October 10, 1927, na ndebanye aha ụmụ akwụkwọ iri abụọ, onye isi na ndị nkuzi asatọ na-arụ ọrụ nwa oge. A họpụtara Sylvia Leith-Ross ka ọ bụrụ "Lady Superintendent of Education" n'afọ 1925 ma o nyere aka guzobe Queen's College dị ka ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị.

Queen's College etoola ruo ụmụ akwụkwọ puku atọ, na ndị ọrụ nke ihe karịrị ndị nkuzi oge niile narị atọ.

Queen's College enyewo agụmakwụkwọ maka ụmụ agbọghọ na Naịjirịa - na-emepụta ohere nwoke na nwanyị hà nhata maka ha n'ọhịa ọkachamara. A na-enye ụmụ agbọghọ ohere ịchụso ọmụmụ na sayensị, ọgwụ, injinia, iwu, ụkpụrụ ụlọ, nka, wdg.

Ọdịdị ya dezie

Ụlọ akwụkwọ ahụ na-arụ ọrụ na ọkwa abụọ: obere na ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Ụdị kachasị ala, JS I ruo JS III, mejupụtara ụlọ akwụkwọ dị ala. Ụmụ akwụkwọ nọ n'ụdị ndị ahụ na-amụ maka ule asambodo Junior School nke National Examination Council (NECO) duziri ma were ya na ngwụcha afọ nke atọ ha. Nnyocha ụlọ akwụkwọ ndị okenye bụ ihe mgbaru ọsọ nke ụmụ akwụkwọ nọ n'ụdị dị elu.

Ndị otu ule abụọ bụ West African Examinations Council na National Examinations Board nwere ike ịme ule nke ngwụcha ọmụmụ ihe n'otu n'otu ma ụmụ akwụkwọ ga-abanye maka ule abụọ ahụ.

Ụlọ akwụkwọ ndị okenye na ndị nke obere dị iche na ọrụ ha. Mmiri ọ bụla nke JS 1 site na SS 3 nwere ihe dị ka klas iri na otu nwere ọnụ ọgụgụ dịgasị iche iche nke ụmụ akwụkwọ.

Maka njikwa nke ngalaba abụọ ahụ, onye isi ụlọ akwụkwọ ahụ, onye a họpụtara PQC (Principal Queen's College) bụ onye isi anọ na-enyere aka:

  • Onye isi osote nchịkwa
  • Ọrụ Pụrụ Iche Onye Isi
  • Ndị isi agụmakwụkwọ
  • Onye isi oche nke ihe gbasara ụmụ akwụkwọ

Usoro mmụta dezie

Usoro mmụta nke ụlọ akwụkwọ ahụ na-ekpuchi sayensị, sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya, nka - na isiokwu ọrụ aka yana ọrụ co-curricular. N'ikwekọ na usoro agụmakwụkwọ 6-3-3 4, e meela ka ohere ahụ gbasaa iji nye agụmakwụkwọ sara mbara na isiokwu ndị nwere ike iduga na ọmụmụ na ụlọ akwụkwọ tertiary. Ndị ọrụ na ndị ndụmọdụ nduzi iri na abụọ dị iji nyere ụmụ akwụkwọ aka n'ịmụta ihe, na nhọrọ ọrụ ha, mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya, yana ọdịmma ha.

Ihe ọmụmụ a na-enye na ụlọ akwụkwọ Junior na Senior bụ:

  • Asụsụ Bekee, Literature-in-English, History
  • Mathematics, Further mathematics
  • Social Studies, Geography
  • Integrated Science (Biology, Chemistry na Physics)
  • Asụsụ French
  • Business Studies, Economics, Commerce, Accounting
  • Introductory Technology
  • Christian Religious Studies/Islamic Religious Studies
  • Asụsụ Naijiria - Asụsụ Yoruba/Hausa/Igbo
  • Agric/PHE
  • Arabic
  • Music/Fine art
  • Home Economics
  • Typewriting
  • Computer Studies
  • Gọọmentị
  • Trading
  • Inshọransị / Book-keeping
  • Home economics / Food And Nutrition / Clothing And Textile.

Ụmụ agbọghọ na-etinye aka na egwuregwu na egwuregwu. A na-emekarị asọmpi egwuregwu n'etiti ụlọ kwa afọ n'oge nke abụọ nke oge agụmakwụkwọ. Ụlọ akwụkwọ ahụ nwere ụlọ isii na-asọmpi na egwuregwu ụlọ, ya bụ Dan-Fodio (Red House), Obasa (Blue House), Obi (Yellow House), Emotan (Green House), Efunjoke (Purple House) na Obong (Orange House).

Ndị bụ isi dezie

  • Miss F. Wordsworth (mgbe e mesịrị Mrs. Tolfree) - 1927 ruo 1930
  • Miss W. W. Blackwell - 1931 ruo 1942
  • Oriakụ D. Mather - 1942 ruo 1944
  • Dr. Alice Whittaker - 1944 ruo 1946
  • Miss Ethel Hobson - 1946 ruo 1950
  • Miss Mary Hutcheson -1950 ruo 1954
  • Miss Joyce Moxon - 1954 ruo 1955
  • Nwaanyị Margaret Gentle (mgbe e mesịrị Mrs. Harwood) - 1956 ruo 1963
  • Oriakụ I. E. Coker - 1963 ruo 1977 (Nijiria mbụ isi nke kọleji Queen)
  • Oriakụ T. E. Chukwuma - 1978 ruo 1982
  • OriakụA.A Kafaru - 1982 ruo 1986.
  • Oriakụ J. E. Ejueyitche - 1986 ruo 1987
  • Oriakụ J. Namme - 1987 ruo 1991
  • Oriakụ H. E. G. Marinho - 1991 ruo 1996
  • Oriakụ M. T.F. Sojinrin - 1996 ruo 2001
  • Oriakụ O. O. Euler-Ajayi - 2001 ruo 2004
  • Oriakụ M. B. Abolade - 2004 ruo 2006
  • Oriakụ O. Togonu-Bickersteth - 2006 ruo 2008
  • Oriakụ A. C. Onimole - 2008 ruo 2010
  • Oriakụ A. Ogunnaike - 2010 ruo 2011
  • Oriakụ M. O. A. Ladipo - 2011 - 2012
  • Oriakụ E. M. Osime - 2012 - 2015
  • Dr Mrs Lami Amodu - 2015 - 2017
  • Oriakụ B. A. Are - 2017 - 2018
  • Dr Mrs Oyinloye Yakubu - 2018 ruo taa

Ndị gụsịrị akwụkwọ a ma ama dezie

  • Suzanne Iroche, CEO nke FinBank[6]
  • Claire Ighodaro, née Ukpoma, onye na-ahụ maka njikwa akaụntụ
  • Phebean Ogundipe née Itayemi, onye edemede, onye nkuzi na nwanyị Naijiria mbụ e bipụtara na Bekee[7]
  • Modupe Omo-Eboh, nwanyị ikpe mbụ na Naịjirịa[8]
  • Sefi Atta, onye edemede nwetara ihe nrite
  • Lara George, onye na-ese ihe na Gospel
  • Honey Ogundeyi, onye guzobere Fashpa
  • Grace Alele-Williams, nwanyị mbụ osote chancellor nke mahadum Naijiria
  • Prọfesọ Ọzara Ogunsola, onye na-ahụ maka microbiology
  • Adaku Ufere, onye ọka iwu mba ụwa na ọkachamara na ike
  • Uche Chika Elumelu, onye na-eme ihe nkiri[9]
  • Gbemi Olateru Olagbegi, onye mgbasa ozi
  • Nwoke Tosyn Bucknor, onye mgbasa ozi
  • Toni Tones, onye na-eme ihe nkiri

Hụkwa dezie

    • Oyinkansola Abayomi
    • Kofoworola Ademola
    • Federal Government College Ikot Ekpene
    • Federal Government Girls College, Benin City

Edensibia dezie

  1. Queens College Lagos Alumni, USA. Queens College Lagos. Archived from the original on 23 June 2017.
  2. Top 27 Best Secondary Schools in Lagos State in 2020. Edusko Blog.
  3. Queens College Lagos Alumni, USA. Queens College Lagos. Archived from the original on 23 June 2017.
  4. Queens College, Lagos | About us. Archived from the original on 2022-01-16. Retrieved on 2022-09-12.
  5. Queens College, Lagos | About us. Archived from the original on 2022-01-16. Retrieved on 2022-09-12.
  6. New CEOs resume immediately, who they are?, Babajide Komolafe, 14 August 2009, VanguardNGR, Retrieved 23 February 2016
  7. LeRay Denzer (2005). "P. A. Itayemi Ogundipe", in Esi Sutherland-Addy: Women Writing Africa: West Africa and the Sahel. Feminist Press at the City University of New York, 189–90. ISBN 978-1-55861-500-7. 
  8. Women Who Blazed The Legal Trail In Nigeria (8 March 2017). Archived from the original on 27 October 2021. Retrieved on 12 September 2022.
  9. Uche Chika Elumelu on Virtual Filmmaking and Surviving a Pandemic in Nollywood (28 September 2020).