Royal Python
taxon
aha taxonPython regius Dezie
ọkwa taxonspecies Dezie
nne na nna taxonPython Dezie
aha a na-akpọkari taxonPython Royal, Ball Python, Royal Python, 球蟒, kongepyton Dezie
original combinationBoa regia Dezie
ọnọdụ nchekwa IUCNNear Threatened Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Invasion Biology Dezie

Egwuregwu bọọlụ ( Python regius ), nke a na-akpọkwa Royal Python, bụ ụdị python nke sitere na West na Central Africa, ebe o bi n'ala ahịhịa, ala ahịhịa na ọhịa mepere emepe. Ihe mgbochi a na- adịghị egbu egbu bụ nke kacha nta n'ime python Africa, na-eto ogologo ruo 182 kacha elu. . [1] Aha "bọọlụ python" na-ezo aka n'ọchịchọ ọ na-agbanye n'ime bọọlụ mgbe nrụgide ma ọ bụ ụjọ. [2]

Taxonomy dezie

Boa regia bụ aha sayensị nke George Shaw tụpụtara na 1802 maka ahịhịa na-acha uhie uhie nke si n'ebe a na-amaghị ama na Africa. [3] François Marie Daudin chepụtara aha Python na 1803 maka agwọ na-efe efe na-adịghị egbu egbu. [4] N'agbata 1830 na 1849, ọtụtụ aha aha ka akwadoro maka otu ụdị anụmanụ nke Shaw kọwara, gụnyere Enygrus nke Johann Georg Wagler, Cenchris na Hertulia nke John Edward Gray dere. Grey kọwakwara ihe atụ anọ a chịkọtara na Gambia ma chekwaa ya na mmụọ na mmiri. [5]

Nkọwa dezie

 
Isi nso

Eriri bọọlụ ahụ bụ oji ma ọ bụ aja aja gbara ọchịchịrị nwere ntụpọ aja aja dị n'azụ na n'akụkụ. A na-eji akara ojii gbasasịa afọ ọcha ya ma ọ bụ ude. Ọ bụ agwọ tọgbọrọ chakoo nke nwere isi dị ntakịrị ma nwee akpịrịkpa. [2] Ọ ruru ogo okenye kachasị nke 182 cm (6.0 ft) . Ụmụ nwoke na-atụkarị ihe akpịrịkpa asatọ ruo iri, na ụmụ nwanyị na-atụkarị akpịrịkpa abụọ ruo anọ. [6] Ụmụ nwanyị na-eru ogologo 116.2 cm (45.7 na), 44.3 mm (1.74 na) ogologo agba, 8.7 cm (3.4 na) ogologo ọdụ na oke kacha nke 1.635 n'arọ (3.60 lb) . Ụmụ nwoke dị obere na nkezi ogologo imi ruo 111.3 cm (43.8 na), 43.6 mm (1.72 na) ogologo agba, 8.6 cm (3.4 na) ogologo ọdụ na oke kachasị nke 1.561 n'arọ (3.44 lb) . [7] Abụọ nwoke na nwanyị nwere spurs pelvic n'akụkụ abụọ nke oghere. N'oge ọmụmụ nwa, ụmụ nwoke na-eji mkpali ndị a na-ejide ụmụ nwanyị. [8] Ụmụ nwoke na-enwekarị mkpali buru ibu, a na-ekpebikwa mmekọahụ nke ọma site na nhụsianya nke hemipene nwoke ma ọ bụ itinye nyocha n'ime cloaca iji lelee ọnụnọ nke hemipenis gbagharịrị. [9]

Nkesa na ebe obibi dezie

Egwuregwu bọọlụ bụ obodo ọdịda anyanwụ Sub Saharan Africa site na Senegal, Mali, Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Liberia, Ivory Coast, Ghana, Benin na Nigerian site na Cameroon, Chad, na Central African Republic ruo Sudan na Uganda. Ọ na-amasị ala ahịhịa, savannas, na ebe osisi na-adịkarịghị[2]

Omume na gburugburu ebe obibi dezie

Amara ụdị a maka atụmatụ nchekwa ya nke gụnyere ịgbanye n'ime bọọlụ siri ike mgbe egwu, na-ewepụ isi na olu ya n'etiti. A na-ejikarị omume nchekwa a na-arụ ọrụ n'ọnọdụ ịta ahụhụ, nke na-eme ka ụdị a dị mfe maka ụmụ mmadụ ijikwa ma nye aka na ewu ewu ha dị ka anụ ụlọ. [2]

N'ime ọhịa, python bọọlụ na-akwado olulu anụ mamma na ebe nzuzo ndị ọzọ dị n'okpuru ala, ebe ha na- achọkwa . Ụmụnwoke na-egosiputa omume ọkara-arboreal karịa, ebe ụmụ nwanyị na-enwe mmasị n'àgwà ụwa. [10]

Nri dezie

Ihe oriri nke python bọọlụ n'ime ọhịa na-enwekarị obere anụ mammals na nnụnụ. Egwuregwu bọọlụ na-eto eto nke na-erughị Àtụ:Cvt -eri anụ nke mbụ na obere nnụnụ. Egwuregwu bọọlụ dị ogologo karịa Àtụ:Cvt -eri anụ nke ọma na ụmụ obere anụ mamma. Ụmụ nwoke na-eri anụ ọtụtụ ugboro na nnụnụ, na ụmụ nwanyị na-emekarị anụ mamma. [10] Òké na-emejupụta pasentị buru ibu nke nri; Oke akpa akpa Gambian, oke ojii, oke imi nwere imi, oke chara acha, na oke ahihia nwere akara so n'ụdị a na-eri. [11]

 
Incubating àkwá Python

Ụmụ nwanyị na- ama akwa ma dina atọ ruo 11 nnukwu akwa akpụkpọ anụ. [6] Nsen na-apụta mgbe ụbọchị 55 ruo 60 gachara. Ụmụ nwoke na-eto eto na-eru ntozu okè mmekọahụ na ọnwa 11-18, na ụmụ nwanyị na ọnwa 20-36. Afọ bụ nanị otu ihe na-ekpebi ntozu okè mmekọahụ na ikike ịmụ nwa; ibu bụ ihe nke abụọ. Ụmụ nwoke na-amụba 600 g (21 oz) ma ọ bụ karịa, mana n'ịbụ ndị a dọọrọ n'agha anaghị etolite ruo mgbe ha 800 g (28 oz), n'agbanyeghị na a dọọrọ n'agha, ụfọdụ ụmụ nwoke amatala ịmalite ịmụ nwa na 300–400 . . Ụmụ nwanyị na-amụba n'ime ọhịa n'ịdị arọ dị obere ka 800 g (28 oz) n'agbanyeghị 1,200 g (42 oz) ma ọ bụ karịa na arọ na-adịkarị; N'ịbụ ndị a dọọrọ n'agha, ndị na-azụ anụ na-echekarị ruo mgbe ha na-erughị 1,500 g (53 oz) . Nlekọta ndị nne na nna na akwa akwa na-agwụ mgbe ha pụtara, nwanyị na-ahapụkwa ụmụ ahụ ka ha na-elekọta onwe ha. [9]

Egwu dezie

A na-eyi egwu egwu egwu bọọlụ site na ịchụ nta anụ maka ịzụ ahịa anụ ụlọ mba ụwa. A na-achụkwa ya maka akpụkpọ ahụ, anụ ya na iji ya na ọgwụ ọdịnala . Ihe iyi egwu ndị ọzọ gụnyere mfu ebe obibi n'ihi mmụba siri ike nke ọrụ ugbo na iji ọgwụ nje eme ihe. Ndị na-achụ nta n’ime obodo na Togo na-achịkọta ụmụ nwanyị na-agba agba na akwa akwa, bụ́ ndị ha na-eresị ndị agwọ. Na 2019 naanị, ndị dinta 58 gbara ajụjụ ọnụ achịkọtala python bọọlụ ndụ 3,000 na akwa 5,000. [12]

Nchekwa dezie

Edepụtara python bọọlụ ahụ dị ka Egwu dị nso na Ndepụta Red IUCN ka ọ na-enweta oke nrigbu nke mere na ọnụ ọgụgụ mmadụ agbadala n'ọtụtụ ọdịda anyanwụ Africa.

Na ndọkpụ n'agha dezie

 
Otu egwu bọọlụ albino
 
Egwuregwu bọọlụ na Bronx Zoo

Ụdị ụdị anụ ọhịa ejidere na-enwe ihe isi ike ka ukwuu ime mgbanwe na gburugburu ebe a dọọrọ n'agha, nke nwere ike ime ka ọ ghara inye nri, na ha na-ebukarị nje nje ndị dị n'ime ma ọ bụ n'èzí. Ihe atụ dị ndụ ruo afọ 60 na ndọrọ n'agha, ebe a na-edebe python bọọlụ kacha ochie edere na ndọrọ n'agha 62 afọ, 59 nke ndị nọ na Saint Louis Zoo . [13]

Ọtụtụ ndị na-agba bọọlụ a dọọrọ n'agha na-anabata oke na ụmụ oke, ụfọdụ na-erikwa nnụnụ, dị ka ọkụkọ na quail . [14] Ụfọdụ ndị na-eche nche na-azụ ụmụ oke python ha, bụ nke python bọọlụ ga-eri nri n'ọhịa. [10] A na-erekarị anụmanụ ndị na-eri nri na oyi kpọnwụrụ ma gbazee site n'aka ndị nwe ka ha rie nri na python ha. Nhọrọ ọzọ maka ịzụ python bọọlụ bụ nri dị ndụ, ebe a na-azụta anụ ahụ dị ndụ ma onye nwe ya gbuo ya ma nyefee agwọ ozugbo, ma ọ bụ tọhapụ ya ma kwe ka agwọ ahụ 'chụọrọ ya'. A naghị ejikarị nri ndụ eme ihe na mpaghara ụfọdụ, dị ka United Kingdom, ebe, n'agbanyeghị na amachibidoro ya, a na-ewere ya dị ka mpaghara isi awọ iwu kwadoro n'ihi iwu ọdịmma anụmanụ nke na-amachibido nhụjuanya nke vertebrates . [15] A naghị atụ aro ka agwọ ahụ 'ịchụ nta' nri ya n'ihi na ebumnobi nchebe nke anụ anụ nwere nwere ike ime ka anụ ahụ lụso ọgụ ọgụ, na-akpata mmerụ ahụ, na ọbụna igbu agwọ ahụ. [16] Ndị na-eto eto bọọlụ nwere ike iri nri dị ka ụbọchị ise ọ bụla, mana ka ha na-etolite, python bọọlụ na-echere ogologo oge n'etiti nri, sitere na ụbọchị 7 ruo 14 dị ka ndị toro eto. Eriri bọọlụ agaghị ericha nri mgbe ọ na- awụfu. [17]

Nzuzu dezie

Akpụkpọ anụ bọọlụ bụ otu n'ime anụ ufe a na-akpụ akpụ a na-emekarị na ndọkpụ n'agha. Ha na-enwekarị ike ịmịpụta nsen isii na nkezi, mana nha njigide na-esitekwa na otu ruo iri na otu. Agwọ ndị a na-edinakarị otu ipigide kwa afọ ma nsen na-apụta ihe dị ka ụbọchị iri isii gachara. Ọtụtụ mgbe, a na-etinye akwa ndị a n'ụzọ artificial na gburugburu ebe a dọọrọ n'agha na okpomọkụ n'etiti 88-90 degrees Fahrenheit. Ụfọdụ ndị na-azụ ụmụ a dọọrọ n'agha na-eji teknụzụ na-ada ụda iji chọpụta ọganihu nke mmepe ọmụmụ. Nke a nwere ike inye aka ịbawanye ohere nke spam nwoke na nwanyị na-aga nke ọma n'ihi na ụda ultra-ụda nwere ike inye aka ịkọ oge kacha mma ịmebata nwoke na nwanyị n'oge oge ọmụmụ. [18]

N'ịbụ ndị a dọọrọ n'agha, a na-azụkarị python bọọlụ maka ụkpụrụ, ma ọ bụ morphs. [19] Ọ bụ ezie na ihe ka ọtụtụ n'ime ha bụ nanị ịchọ mma, ụfọdụ abanyela n'esemokwu n'ihi ntụpọ anụ ahụ e ketara eketa ma ọ bụ nke nghọta jikọtara ya na ụkpụrụ e ketara eketa. Egosikwara na mkpụrụ ndụ ihe nketa morph na ududo jikọtara ya na ihe gbasara akwara ozi, nke metụtara kpọmkwem nhụta nguzozi nke agwọ. [20] International Herpetological Society amachibidoro ire ụdị morphs na mmemme ha. [21] Eriri bọọlụ ejidere dị n'ọtụtụ narị ụdị agba dị iche iche. [22] Ụfọdụ n'ime ihe ndị a na-ahụkarị bụ pastel, albino, mojave, banana, obere, na axanthic. Ndị na-azụ anụ na-aga n'ihu na-emepụta morphs ọhụrụ, yana ihe karịrị 7,500 morphs dị ugbu a. [23]

Na omenala dezie

Ndị Igbo nọ na ndịda ọwụwa anyanwụ Naijiria na-asọpụrụ egwu bọọlụ, bụ ndị na-ewere ya na ọ bụ ihe atụ nke ụwa, dịka anụmanụ na-aga nso n'ala. Ọbụna ndị Igbo Ndị Kraịst na-akpachapụ anya nke ọma mgbe ọ bụla ha hụrụ otu n'ime obodo ma ọ bụ n'ihe onwunwe mmadụ; ha na-ahapụ ha ka ha na-agagharị ma ọ bụ bulite ha nwayọọ ma laghachi n'oké ọhịa ma ọ bụ n'ubi dịpụrụ adịpụ n'ụlọ. Ọ bụrụ na e gbuo mmadụ na mberede, ọtụtụ obodo n’ala Igbo ka na-arụ igbe ozu agwọ ma nye ya obere oge olili. [24]  N'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Ghana, e nwere a taboo n'ebe python dị ka ndị mmadụ na-ewere ha dị ka onye nzọpụta na-enweghị ike imerụ ha ma ọ bụ iri ha. Dị ka akụkọ ifo si kwuo, otu mgbe, python nyeere ha aka ịgbanahụ ndị iro ha site n'ịgbanwe ghọọ osisi iji kwe ka ha gafee osimiri. [25]

Ndebesibia dezie

  1. McDiarmid, R. W. (1999). Snake Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Washington, DC: Herpetologists' League. ISBN 1-893777-00-6. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Mehrtens, J. M. (1987). "Ball Python, Royal Python (Python regius)", Living Snakes of the World in Color. New York: Sterling Publishers. ISBN 080696460X. 
  3. Shaw (1802). "Royal Boa", General zoology, or Systematic natural history. Volume III, Part II. London: G. Kearsley, 347–348. 
  4. Daudin (1803). "Python", Histoire naturelle, générale et particulière, des reptiles. Paris: De l'Imprimerie de F. Dufart. 
  5. Gray (1849). "The Royal Rock Snake", Catalogue of the specimens of snakes in the collection of the British museum. London: The Trustees, 90–91. 
  6. 6.0 6.1 Barker, D. G. (2006). Ball Pythons: The History, Natural History, Care and Breeding, Pythons of the World. Boerne, TX: VPI Library. ISBN 0-9785411-0-3. 
  7. Aubret, F. (2005). "Sex Differences in Body Size and Ectoparasite Load in the Ball Python, Python regius". Journal of Herpetology 39 (2): 315–320. DOI:10.1670/111-02N. 
  8. Rizzo, J. M. (2014). "Captive care and husbandry of ball pythons (Python regius)". Journal of Herpetological Medicine and Surgery 24 (1): 48–52. DOI:10.5818/1529-9651-24.1.48. 
  9. 9.0 9.1 McCurley, K. (2005). The Complete Ball Python: A Comprehensive Guide to Care, Breeding and Genetic Mutations. ECO & Serpent's Tale Natural History Books. ISBN 978-097-131-9. 
  10. 10.0 10.1 10.2 Luiselli (1998). "Sexual size dimorphism and natural history traits are correlated with intersexual dietary divergence in royal pythons (Python regius) from the rainforests of southeastern Nigeria". Italian Journal of Zoology 65 (2): 183–185. DOI:10.1080/11250009809386744. 
  11. Python regius (Ball Python, Royal Python).
  12. D’Cruze, N. (2020). "Searching for snakes: Ball python hunting in southern Togo, West Africa". Nature Conservation (38): 13–36. DOI:10.3897/natureconservation.38.47864. 
  13. A new squeeze? Snake mystery after lone, elderly python lays a clutch of eggs (2020). Retrieved on 2020-09-11.
  14. McCurley. Ball Python Care Sheet. ReptilesMagazine. Retrieved on 27 February 2019.
  15. House of Commons – Environment, Food and Rural Affairs – Minutes of Evidence. publications.parliament.uk. Retrieved on 2020-08-11.
  16. Moore. "Mouse bites snake to death", The Daily Telegraph, 2008-10-09. Retrieved on 2020-08-11. (in en-GB)
  17. Feeding Royal (Ball) pythons (en). Exoticdirect. Retrieved on 2020-08-11.
  18. Bertocchi (2018). "Monitoring the reproductive activity in captive-bred female ball pythons (P. regius) by ultrasound evaluation and noninvasive analysis of faecal reproductive hormone (progesterone and 17β-estradiol) metabolites trends". PLOS ONE 13 (6): e0199377. DOI:10.1371/journal.pone.0199377. PMID 29949610. 
  19. Bulinski, S. C. (2016). A Crash Course in Ball Python/Reptile Genetics. Reptiles magazine.
  20. Rose, M. P. & Williams, D. L. (2014). "Neurologic dysfunction in a ball python (Python regius) color morph, and implications for welfare". Journal of Exotic Pet Medicine 23 (3): 234–239. DOI:10.1053/j.jepm.2014.06.002. 
  21. Breeders Meetings – New Policy – June 2017. International Herpetological Society (2017). Archived from the original on 2020-05-08. Retrieved on 2022-02-24.
  22. Yurdakul E. (2020). Ball Python Morphs. Reptilian world. Archived from the original on 2020-03-02. Retrieved on 2022-02-24.
  23. Morph List – World of Ball Pythons. World of Ball Pythons. Retrieved on 2021-08-31.
  24. Hambly, W. D. (1931). "Serpent worship". Fieldiana Anthropology 21 (1). 
  25. Diawuo, F. (2015). "Exploring the African Traditional Belief Systems in Natural Resource Conservation and Management in Ghana". Journal of Pan African Studies 8 (9): 115–131. 

Njikọ mpụga dezie