Ogige Ntụrụndụ Santa Rosa

 

Ogige Ntụrụndụ Santa Rosa (Spanish: Parque Nacional Santa Rosa), bụ ogige ntụrụndụ mba, na Guanacaste Province, n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Costa Rica, e kere ya na 1966 site na iwu 3694.[1][2]

Ọdịdị ala dezie

Ọnụ ụzọ mbata Ogige Ntụrụndụ Santa Rosa bụ kilomita 36 (22 mi) n'ebe ugwu Liberia na Route 1, n'ebe ndịda Guanacaste Province. Ogige ntụrụndụ ahụ kpuchiri ebe dị ihe dịka uare kilomita 495 (191 sq mi).

Ọ bụ akụkụ nke Area de Conservación Guanacaste World Heritage Site, nke e kere na mbụ iji chebe ebe Agha Santa Rosa. Ọ dịkwa n'ime nnukwu mpaghara nchekwa mba Guanacaste.

Route 1 (North Interamerican Highway segment n'ime Costa Rica nke Pan-American Highway) dị n'akụkụ ọwụwa anyanwụ ya, ebe ogige ntụrụndụ Guanacaste dị nso.

Okporo ụzọ 913 dị kpamkpam n'ime ogige ahụ.

Akụkọ ihe mere eme dezie

Santa Rosa bụ ugbo dị n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ Guanacaste Province, na Costa Rica. Taa, ụlọ ochie hacienda, "La Casona," na-arụ ọrụ dị ka ihe ncheta na-echeta ndị dike dara n'agha dị iche iche e mere ebe a.

Agha nke Santa Rosa dezie

Nke mbụ, Costa Rica na-echeta Agha Santa Rosa nke ndị agha ha meriri ndị agha nke William Walker. Na Machị 20, 1856, mgbe ndị agha Costa Rican rutere ebe a, a na-edebe ndị na-eme ihe ike n'ụlọ ọrụ ugbo, La Casona. Agha ahụ sochirinụ were nkeji iri na anọ niile na ndị agha mba ahụ meriri n'ịchụpụ ndị mwakpo ahụ.

Otú ọ dị, ugbo ahụ nọgidere na-enwe mkpa ọ dị ruo ọtụtụ afọ. Ebe a bụ ebe agha abụọ ọzọ nke ndị agha Costa Rican megide ndị agha na-awakpo Nicaragua. N'afọ 1919, ndị mwakpo ahụ nwara ịkwatu ọchịchị aka ike nke General Federico Tinoco Granados; na 1955, ndị Costa Rican lụrụ ndị intruders na-akwado mgbalị iwe ọchịchị megide gọọmentị José Figueres.[3]

 
Ebe obibi oké ọhịa kpọrọ nkụ n'ogige ntụrụndụ ahụ.
 
Anụ capuchin ihu ọcha n'ime osisi mangrove.

Akụkọ ihe mere eme dezie

E mepụtara Ogige Ntụrụndụ Santa Rosa iji chebe gburugburu ebe obibi karịa ebe akụkọ ihe mere eme.

Flora dezie

Ebe obibi iri pụrụ iche dị n'ime ogige ahụ. Ha gụnyere savanna, oké ọhịa deciduous, marshlands, na mangrove woodlands.

Areas of the Isthmian–Pacific moist forests ecoregion, similar to the Isthmian–Atlantic moist forests ecoregion and both of the tropical and subtropical moist broadleaf forests biome; and Moist Pacific Coast mangroves ecoregions similar to the Mosquitia–Nicaraguan Caribbean Coast mangroves ecoregion and both of the mangrove biome; and Central American dry forests biome habitats — are protected here.

Fauna gụnyere coyotes, peccaries, white-nosed coatis, Baird's tapir, sea turtles, na terrestrial turtles. Ụdị atọ nke enwe bụ Geoffroy's spider monkey, mantled howler na Panamanian white-faced capuchin.

Ọtụtụ ụdị nwamba dịkwa: jaguarundi, ocelot, cougar na jaguar. A naghị ahụkarị ha.

A na-ahụ dị ka ụdị nnụnụ 250 na ụdị anụmanụ 115 na-enye nwa ara n'ime ogige ahụ.

Ebe ndị Ramsar dezie

Ebe abụọ Ramsar dị n'ime ogige ahụ, Laguna Respringue na Manglar de Potrero Grande.

Hụkwa dezie

  • Ebe Nchekwa Guanacaste
  • Ebe Nchekwa Guanacaste World Heritage Site

Ihe odide dezie

  1. Parque Nacional Santa Rosa Map. SINAC. Retrieved on 6 May 2020.
  2. Parque Nacional Santa Rosa. Protected Planet. Retrieved on 6 May 2020.
  3. Costa Rica's "Epic" War of 1856. Costa Rica Outdoors Magazine. Retrieved on 2009-08-26.

Njikọ mpụga dezie