Ndị Etiopia
otu, charitable organization
mba/obodoObodoézè Nà Ofú Dezie
legal formcharitable organization Dezie
webụsaịtịhttp://www.ethiopiaid.org.uk Dezie

 

Ethiopiaid bụ ọrụ ebere debanyere aha UK nke na-ewepụta ego ọha maka ndị mmekọ ọrụ ebere mpaghara na Etiopia . Ọ na-akwado òtù ndị na-arụ ọrụ na mbelata ịda ogbenye, ahụike, ike nke ụmụ nwanyị & ụmụ agbọghọ, nkwado ndị okenye, ụmụaka nwere nkwarụ, ịwa ahụ maka ọdịdị ihu na ohere mmụta. [1]

Akụkọ ihe mere eme dezie

E hiwere Etiopiaid na 1989 site n'aka Sir Alec Reed . Reed bụ onye nchoputa nke Reed (Company) tinyere ọtụtụ ọrụ ebere mba ụwa na ebe nrụọrụ weebụ ọrụ ebere nke Big Nye . Sir Alec guzobere ọrụ ebere mgbe ọ gara Etiopia na ngwụcha 1980s. ' [2] [3]

Ịchịkọta ego dezie

Etiopiaid na-ebuli ego site na mgbasa ozi nzi ozi oge niile, nwere mmelite maka mmepe ndị mmekọ yana ohere iji kwado ọrụ ha.

Ọrụ dezie

Ebumnobi Etiopiaid kwuru bụ ịkwado ndị otu obodo ka ha jiri ụzọ ha na nka ha kwalite ọnọdụ ibi ndụ na mba ahụ.

Isi ụlọ ọrụ a bụ Bath, England, na-eji ụlọ ọrụ Reed nyere. Ọfịs UK bụ ndị otu ise, yana otu ndị ọrụ afọ ofufo ọzọ. [4] [5]

Maka afọ ego na-agwụ na Disemba 2017, ọrụ ebere ahụ kọrọ ego ruru £2.4m na mmefu nke £3.2m, nke a na-emefu £2.94m ozugbo na ọrụ ebere. [6]

Etiopiaid na ndị mmekọ na-arụkọ ọrụ karịa ọrụ ma ọ bụ mmemme akọwapụtara. Ndị ọrụ ebere obodo ndị a na-enweta ego ugboro abụọ n'afọ, dabere na nyocha nke akaụntụ Ethiopiaid kwa afọ.

Ahụ ike nne dezie

Ndị mmekọ Etiopiaid na-arụ ọrụ na-akwado ndị nne na-emetụta fistula obstetric, ọnọdụ ahụike na-esite na ime ime ogologo oge, ebe nrụgide nke isi nwa na-akpata oghere n'etiti eriri afọ nwanyị na ikpu ya. Ọ bụrụ na a naghị agwọ ya, ọnọdụ ahụ nwere ike ime ka ahụ ghara ịnwụ . Ụlọ ọgwụ Hamlin Fistula na-enye nlekọta tupu oge na mgbe ịwachara ahụ maka ụmụ nwanyị ndị ọnọdụ a metụtara, gụnyere ọrụ ịzọpụta ndụ na ọzụzụ maka midwives - na ụmụ akwụkwọ ahụ na-agabiga ndị ọrịa ụlọ ọgwụ ahụ.

Mbelata ịda ogbenye dezie

Ndị mmekọ Etiopiaid na-achọ ịwepụ ịda ogbenye site na isoro ndị otu Etiopia na-arụkọ ọrụ, gụnyere Destitute Elders Development Association (DEWADA), nke na-enye nri, uwe, ọgwụ na nrụzi ụlọ nye ndị agadi nwoke na ndị inyom dara ogbenye.

Agụmakwụkwọ dezie

The Hope College of Business, Science and Technology meghere na 2012 dị ka Etiopia mbụ na-abụghị maka uru na -erite uru na mahadum mahadum; Ehiopiaid akwadola kọleji kemgbe mmalite. [7] Ụlọ ọrụ Hope na-achọ ịkwalite agụmakwụkwọ na Etiopia site n'inye ụmụ amaala ihe ọmụma na nka dị mkpa iji rụọ ọrụ onwe ha na ịda ogbenye.

Nkwarụ na ọrịa na-ebibi ihe dezie

Etiopiaid na-arụ ọrụ na Cheshire Services na Addis Ababa iji nyere ụmụaka na ndị okenye nwere nkwarụ aka. Ọ na-arụkwa ọrụ na Facing Africa ndị na-arụ ọrụ na-akwado ndị na-emetụta noma, ọrịa gangrenous nke nwere ike ịkpata ọnya ihu dị njọ ma na-egbu mgbu. Na-eche ihu n'Africa na-ahazi ọrụ izu abụọ nke abụọ nke ndị dọkịta na-awa Europe, ndị dọkịta, ndị na-ahụ maka anesthetists na ndị nọọsụ iji dozie mmebi ndị a, na-arụ ọrụ na gburugburu ndị ọrịa 35-40 kwa ozi. [8] [9]

Ego ihe mberede dezie

Etiopiaid emeela mkpọsa enyemaka site na ijikọ ya na ndị NGO buru ibu iji weta ego maka ndị ụkọ mmiri ozuzo ma ọ bụ ụnwụ nri metụtara. Ọ welitere £ 185,000 na ntinye ego ọha na eze wee nye ndị mmekọ obodo ihe dịka £460,000 dịka akụkụ nke enyemaka enyemaka mberede mberede nke afọ 2016.

Edensibia dezie

  1. Charity overview. The Charity Commission for England and Wales (2016-12-31). Retrieved on 2017-11-17.
  2. Teather (2010-06-03). Alec and James Reed: recruitment is just the job for father and son. The Guardian. Retrieved on 2017-11-17.
  3. [1], The Autobiography of Alec Reed, p. 135
  4. Charity overview. Retrieved on 2017-11-17.
  5. Charity Commission. charitycommission.gov.uk.
  6. Charity Details (en). beta.charitycommission.gov.uk. Retrieved on 2018-12-03.
  7. Background of Hope University College. Hope University College (2003-11-25). Retrieved on 2017-11-17.
  8. Links. Cheshire Services Ethiopia. Archived from the original on 2017-11-18. Retrieved on 2017-11-17.
  9. Facing Africa : Get Involved. Facing Africa. Archived from the original on 2017-11-16. Retrieved on 2017-11-17.

Njikọ mpụga dezie