Mkpụrụ akwụkwọ Bekee

English Phonotypic Alphabet bụ mkpụrụedemede dabere n'ụda nke Sir Isaac Pitman na Alexander John Ellis mepụtara na mbụ dị ka mgbanwe nsupe asụsụ Bekee. [1]Ọ bụ ezie na ọ nwebeghị nnabata sara mbara, a na-etinye ụfọdụ akụkụ ya n'ime International Phonetic Alphabet nke oge a.[2]

Mkpụrụedemede ndi mejupụtara mkpụrụedemede nsinụda Bekee
Akaraedemede ndị ọzọ maka asụsụ ndị ọzọ n'afọ 1845.
Nsụgharị nke America nke mkpụrụedemede nke 1855, dị ka e bipụtaghachiri ya n'akwụkwọ nkọwa okwu ahụike na 1871
Ụdị mkpụrụedemede mbụ, 1843

E bipụtara ya na mbụ na Jun afọ 1845. [3]N'ịga n'ihu, e bipụtara mgbanwe nke gbasara mkpụrụedemede ahụ gaa na asụsụ German, Arabic, Spanish, Tuscan, French, Welsh, Italian, Dutch, Polish, Portuguese na Sanskrit.[4]

Mkpụrụedemede Ndịnaya dezie

Mkpụrụ edemede ndị a dị ka ndị a (na ụfọdụ mmeruniisi iji nweta Unicode)

Ná ngwụsị afọ 1843 (Bekee) dezie

N'oge a, ụdaume ogologo nwere ákàrà ngafe, ebe ụdaume dị mkpirikpi enweghị

Ụdaume ndị dị ogologo

I /iː/, E /eɪ/, A /a: /, ¢ /cː/, U /ou/?, w -bar /uː/

Ụdaume dị mkpirikpi

I /ɪ/, [ /ɛ/, ^/O /ɒ/, U /ʌ/, w /ʊ/

<w> n'ụzọ ziri ezi bụ nke dị ogologo na-enweghị ntụpọ, dị ka <W> mana akara dị n'etiti ya enweghị ogwe osisi dị elu dị ka ndị ọzọ, ọ nweghịkwa serif n'ala aka nri)

Ụdaume ndị gbara abụọ

Shia /juː/, Shia /aɪ/, SHA /aʊ/?

Ụdaume ndị a ebelatara ('nke na-adịghị ahụkebe')

Xi /ə/, liter /ə/

Mgbochiume

P B, T D, Є J /tʃ dʒ/, K G

F V, Θ Δ /θ ð/, S Z, Σ /ʃ ʒ/,

L R, M N, I /ŋ/, Y W H.

_a /eɪ/
(Ā) ̆ ̆ ː/
Panị /ɔː/
_Oʊ/
__ibo____ibo____ibo__ Ọdịdị
Ii /ɪ/
Ee /ɛ/
Aɑ /æ/
Oo /ɒ/
Uu /ʌ/
_ (nke a na-akpọ)
_[[JUE]]
Yy /j/
Ww /w/
Hh /h/
Pp /p/
Bb /b/
Atụmatụ /t/
Dd /d/
Ọ bụ n'ihi na
Jj /dʒ/
Cc /k/
Gg /ɡ/
Ff /f/
Vv /v/
__ibo____ibo____ibo__ Sọn
Shia /ð/
Ss /s/
Zz /z/
Σʃ /ʃ/
([[) /ʒ/
Rr /r/
Ll /l/
Mm /m/
Nn /n/
(Ŋ) ŋ /ŋ/

Edensibia dezie

  1. Daniels (1996). [[[:Àtụ:GBurl]] The World's Writing Systems] (in en). Oxford University Press, 831. ISBN 0-19-507993-0. 
  2. Coulmas (1999-03-12). "English Phonotypic Alphabet", [[[:Àtụ:GBurl]] The Blackwell Encyclopedia of Writing Systems] (in en). Wiley. ISBN 0-631-21481-X. 
  3. (June 1845) "[[[:Àtụ:GBurl]] Completion of the Phonotypic Alphabet]" 4: 105-106. 
  4. (June 1845) "[[[:Àtụ:GBurl]] Extension of the Phonotypic Alphabet]" 4: 121-123. 

Hụkwa dezie

  • Akwụkwọ akụkọ Mkpụrụedemede Nsinụda

Njikọ mpụga dezie