Masresha Fetene
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịEthiopia Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Disemba 1954 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Geʽez script Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
ụdị ọrụ yaplant ecophysiologist Dezie
onye were ọrụEthiopian Academy of Sciences, Addis Ababa University Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaCatholicism Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ájá ájá Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, Fellow of the Ethiopian Academy of Sciences Dezie

Masresha Fetene FAAS (Àtụ:Lang-amh, amụrụ 15 Disemba 1954) bu onye ọkammụta si mba Etiopia n'isi ọmụmụ Plant Ecophysiologist na Ngalaba Plant Biology and Eco diversity Management, Mahadum Addis Ababa.

Mmalite Ndụ na agụmakwụkwọ Ya dezie

A mụrụ Masresha Fetene na Mertolemariam, Gojjam, Ngalaba Amhara, Etiopia na 15 Disemba 1954.

Ọ nwetara nzere B.Sc ya na Biology site na ngalaba nke Biology, Mahadum Addis Ababa (1976-1982) bụ ọkachamma, nke nzere M.Sc ya sochiri site na otu ụlọ akwụkwọ ahụ (1983-1985). Ọ gụchara ma nweta nzere PhD ya n'isi ọmụmụ Plant Ecophysiology (1987 – 1990) site na Institute of Botany, Technische Universität Darmstadt, Germany, na German Academic Exchange Service ( DAAD) PhD Fellowship, [1]tupu ọ bụrụ onye enyemaka nnyocha ruo afọ 1992 na Mahadum Bayreuth[2] na Mmekọrịta Nchọpụta nke German research Foundation kwadoro. .[3][4][5]

Ọrụ na Ime Nnyocha Ya dezie

Fetene laghachiri na Etiopia isonye na Ngalaba Biology, Mahadum Addis Ababa, dị ka onye ọkammụta enyemaka (1993-1996), tupu ebulie ya na ọkammụta nsonye nakwa onye isi ngalaba (1996-2002), na ọkammụta nke Ecophysiology n'afọ 2002.[4] Ọ bụ onye isi na onye isi nchịkọta akụkọ nke Addis Ababa University Press (2006-2011), na Associate Dean (2001-2004) na Vice President (2009-2013) nke Nchọpụta Nchọpụta na Ngụsị Akwụkwọ, Ngalaba Sayensị, Mahadum Addis Ababa.[4][6] N'agbata 1996 na 2004, Fetene bụ onye nchịkọta akụkọ nke SINET: Ethiopian Journal of Science, akwụkwọ akụkọ nke ngalaba Sayensị, Mahadum Addis Ababa bipụtara. kemgbe 1971.[7][4][8] Nnyocha na amụma Fetene gbadoro ụkwụ na Bidiversity,[9][10] Stress (biology),[6][11] photosynthesisna ecophysiology.[12][2][13][14] O nwetara Asambodo Ọkachamara Mba Nile nke STI Policy Management site na International Science, Technology and Innovation Center for South-South Cooperation, UNESCO. Fetene gara leta Board Advisory Scientific, Mahadum Umeå na mkpakọrịta nyocha oge okpomọkụ na 2006. Fetene bụ isi na nguzobe Ethiopian Academy of Sciences n'April 10, 2010,[15][16][17]na ọ na-ejekwa ozi dị ka onye isi oche kemgbe 2014. A họpụtara Fetene ka ọ bụrụ onye otu National Council for Science, Ethiopia, na 2015. O mebere onye Africa. Netwọk ọhịa, ụlọ ọrụ Etiopia Institute of Water Resources, na Biological Society of Ethiopia.[3][18][19]

Ndụ Ezi na Ulo Ya dezie

Fetene lụrụ Selome Bekele, onye nkuzi na mahadum Addis Ababa,[20] na ha nwere ụmụ atọ.[21]

Onyinye na nkwanye Ugwu Ya dezie

Fetene bụ onye tọrọ ntọala nke ụlọ akwụkwọ Ethiopian Academy of Science n'afọ 2010,[17][16] ewee họpụta ya onye òtù nke Ụlọ Akwụkwọ African Academy of Sciencesn'afọ 2015.[18] N'afọ 2016, Fetene nwetara UNESCO-ICRO - Short-term Research Fellowship Award, Alexander von Humboldt Foundation Research Fellowship n'afọ 2000,[22] Mmekọrịta nyocha nke oge okpomọkụ nke DAAD na 1994 na 2003.[18][4]

Akwụkwọ Ndị Ebipụtara Ahọpụtara dezie

Àtụ:Scholia

Njikọ Mpụga dezie

Hụkwa dezie

Edensibia dezie

  1. (2016-12-10) Progress in Botany Vol. 78 (in en). Springer. ISBN 978-3-319-49490-6. 
  2. 2.0 2.1 DFG - GEPRIS - Professor Dr. Masresha Fetene.
  3. 3.0 3.1 Masresha Fetene (en-GB).
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Masresha Fetene | College of Natural and Computational Sciences (en-US).
  5. {{Cite web |title=Masresha Fetene | Addis Ababa Mahadum {{!} 66 Mbipụta | 1644 Citations | Ndị ode akwụkwọ emetụtara |url=https://typeset.io/authors/masresha-fetene-2978hei1ll |access-date=2022-12-09 |website=SciSpace - Odee |asụsụ=en}}
  6. 6.0 6.1 Fetene, Masresha. [https ://books.google.com/books?id=FwZSAQAIAAAJ&q=%22Masresha+Fetene%22+-wikipedia Ohia Sheka: Ọmụmụ Okwu Multidisciplinary na mmetụta nke Landuse/landcover Changes, Southwest Ethiopia] (in en). 
  7. SINET: Akwụkwọ akụkọ Sayensị Etiopia (en-US).
  8. Àtụ:Cite akwụkwọ
  9. (2006-01-13) Land Use Change and Mountain Biodiversity (in en). CRC Press. ISBN 978-1-4200-0287-4. 
  10. Yeshitela, Kumelachew (2008). Effects of Anthropogenic Disturbance on the Diversity of Foliicolous Lichens in Tropical Rainforests of East Africa: Godere (Ethiopia), Budongo (Uganda) and Kakamega (Kenya) (in en). Cuvillier Verlag. ISBN 978-3-86727-706-8. 
  11. Wesche, Karsten (2003). "The Importance of Occasional Droughts for Afroalpine Landscape Ecology". Journal of Tropical Ecology 19 (2): 197–207. DOI:10.1017/S0266467403003225. ISSN 0266-4674. 
  12. Masresha Fetene.
  13. (2009) Small and Medium Forest Enterprises in Ethiopia (in en). IIED. ISBN 978-1-84369-720-6. 
  14. Universities welcome new national open access policy.
  15. {{Cite journal | last=Nordling |first=Linda |date=2010-04-09 |title=Ethiopia bidoro ụlọ akwụkwọ sayensị mbụ |url=https://www.nature.com/articles/news.2010.173 |journal=Nature |language=en |doi=10.1038/news.2010.173 |issn=1476-4687|doi-access=free} }
  16. 16.0 16.1 Iwebata ụlọ akwụkwọ sayensị Etiopia.
  17. 17.0 17.1 Ndị malitere nke Etiopia Academy of Sciences na Tadias Magazine (2014-07-08).
  18. 18.0 18.1 18.2 Fetene Masresha | The AAS. Archived from the original on 2022-12-09. Retrieved on 2023-12-14.
  19. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named : 1
  20. Selome Bekele - Academia.edu.
  21. .bdu.edu.et/sites/default/files/journal/MFetene_CV%20.pdf MFetene_CV.
  22. Prof. Dr. Masresha Fetene - Profile - Alexander von Humboldt.Àtụ:Dead link