John Mack (onye na-amụ banyere ụmụ mmadụ)

Ọkọ akụkọ ihe mere eme nke Britain na ọkà mmụta gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya (1949-)
John Mack
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereJohn Dezie
aha ezinụlọ yaMack Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya10 Julaị 1949 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụart historian, social anthropologist Dezie

John Mack FBA FSA (amụrụ 10 Julaị 1949 [1] na Belfast, Northern Ireland ) bụ onye Britain na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye ọkọ akụkọ ihe nka nka ọkachamara na nka na ọdịnala Africa (ọkachasị Equatorial Africa na ọdịda anyanwụ Indian Ocean ). Ọ bụ onye gụrụ akwụkwọ na onye bụbu onye nlekọta ihe ngosi nka .

Nnyocha ya na-elekwasị anya na mpaghara Kongo, South Sudan, Kenya, Madagascar na Zanzibar, ma na-aza ajụjụ nke ebe nchekwa na nkà, usoro nke miniaturisation, ihe ọdịbendị omenala nke oké osimiri na nso nso a mmekọrịta dị n'etiti nkà na ọnwụ. [2]

Ọrụ

dezie

John Mack gara Campbell College, Belfast tupu ya agụọ BA (Hon) na Social Anthropology (1971) na MA na History of Ideas (1972) abụọ na Mahadum Sussex . O nwetara D.Phil ya na Merton College, Mahadum Oxford (1975) maka edemede nke isiokwu ya bụ "WHR Rivers and the contexts of anthropology". [2]

Mack nwere usoro nhọpụta nke curatorial na British Museum (nke mbụ na Museum of Mankind ) site na 1976 ruo 2004. Na Mee 1976, ọ ghọrọ onye nnyemaaka nyocha, tupu a họpụta ya onye nnyemaaka na Nọvemba 1976 na Keeper of Ethnography (1991-2004). Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nlekọta ihe mgbe ochie nke Britain site na 1997 ruo 2003. [3]

Nkwenye

dezie

A họpụtara Mack onye otu nke Society of Antiquaries na 1994 wee bụrụ onye otu nke British Academy na 2009 (emeritus na 2019). [4]

E mere ya Hon. ndụ osote onye isi oche nke British Institute na Eastern Africa na 2017, mgbe ọ bụrụ onye isi ala site na 2005 ruo 2011 na tupu onye otu Board ahụ. [5]

Na Mee 2022 ọgbakọ ogbako na-eme mmemme pụrụiche nke John, ntinye aka na agụmakwụkwọ na nkwado nke ndị ọrụ ibe na ụmụ akwụkwọ haziri na Mahadum East Anglia.

Isi ihe ngosi na veranda

dezie

Mack ewepụtala ọtụtụ nnukwu ihe ngosi ngosi ihe ngosi na ụlọ ngosi nka n'ofe ọrụ ya, ma na Museum of Mankind / British Museum [6] na n'ebe mba ụwa.

  • Akwa Afrika na Museum of Mankind, London (1979) na American Museum of Natural History, New York (1983). [7]
  • Madagascar, Island of the Ancestors na Museum of Mankind, London (1986); na American Museum of Natural History, New York (1988) na n'obí eze, Antananarivo, Madagascar (1990).
  • Onyonyo nke Omenala Ndị Ọzọ, na National Museum of Ethnology, Osaka (1997) na na Setagaya Art Museum, Tokyo (1998). [8]
  • Onyonyo nke Africa, Emil Torday na Art nke Congo, na Museum of Mankind, London (1990). Ihe ngosi ahụ nwetara onyinye nrite National Art Collections Fund maka ihe ngosi nke afọ. [9]
  • Nhazi akwa Afrika, na Museum of Modern Art, Kyoto (1991).
  • Museum of Mind, Art na ebe nchekwa na World Culture, na British Museum, London (2003). [10]
  • Akụ nke Omenala Ụwa. The British Museum mgbe 250 gasịrị afọ, na Tokyo Metropolitan Museum (2003).
  • Ụlọ ihe nkiri Sainsbury Africa, na British Museum (2001). [11]

Na British Museum, o nwere ọrụ zuru oke maka ihe ngosi Mexico (1994), North American Gallery (1999) na Wellcome Trust Gallery (2003). [3]

Mack enyekwala aka n'ọtụtụ ụlọ ọrụ ngosi ihe mgbe ochie. Ọ bụbu onye otu Board nke West African Museums Program ( Dakar, Senegal) (1993-1998), onye nlekọta nke Horniman Museum and Gardens, London (1998-2011), na Board of Visitors of the Pitt-Rivers Museum., Oxford (1999-2011) na onye otu Conseil d'orientation de l'Etablissement public du Musée du quai Branly – Jacques Chirac, Paris (1999). Kemgbe 2014, ọ bụbu onye nlekọta nke mkpokọta nka nka na nka nka South Asia, Norwich. [12]

Akwụkwọ ndị ahọpụtara

dezie
  • 2019. Nkà nke Ọnwụ na Africa. London: Akwụkwọ Reaktion. [13]
  • 2011. Oké Osimiri: Akụkọ Omenala . London: Akwụkwọ Reaktion. [14]
  • 2007. Nkà nke obere ihe . London: British Museum Press. [15]
  • 2003. Ụlọ ihe ngosi nka nke uche: nka na ebe nchekwa na omenala ụwa . London: British Museum Press.
  • 1990. Emil Torday na nka nke Congo, 1900-1909 . London: British Museum Publications. [16]
  • 1986. Madagascar: Island of the Ancestors. London: British Museum Publications.
  • 1979. & Picton, Jọn. Akwa Afrika . London: British Museum Publications (nke natara 1979 Craft Council's Book of the Year award) [7]

Edensibia

dezie
  1. "Birthdays", The Times, 10 July 2013.
  2. 2.0 2.1 John Mack - Sainsbury Research Unit. www.sru.uea.ac.uk. Retrieved on 2021-05-04.
  3. 3.0 3.1 Kingston (December 2003). "Anthropology and the British Museum: A Conversation with John Mack". Anthropology Today 19 (6): 13–17. DOI:10.1111/j.0268-540X.2003.00231.x. 
  4. Professor John Mack FBA (en). The British Academy. Retrieved on 2021-05-04.
  5. BIEA's Governing Council | (en-US). Archived from the original on 2021-05-06. Retrieved on 2021-05-06.
  6. British Museum - John Mack. www.britishmuseum.org. Retrieved on 2021-05-06.
  7. 7.0 7.1 British Museum - African Textiles. www.britishmuseum.org. Retrieved on 2021-05-04."British Museum - African Textiles". www.britishmuseum.org. Retrieved 4 May 2021.
  8. SETAGAYA ART MUSEUM (en). SETAGAYA ART MUSEUM. Retrieved on 2021-05-06.
  9. Schildkrout (1992). "Revisiting Emil Torday's Congo. "Images of Africa" at the British Museum". African Arts 25 (1): 60–100. DOI:10.2307/3337021. ISSN 0001-9933. 
  10. Review: The Museum of the Mind: Art and Memory in World Cultures (en). the Guardian (2003-04-26). Retrieved on 2021-05-06.
  11. Africa (en). The British Museum. Retrieved on 2021-05-04.
  12. The SADACC Trust (en-GB). The South Asia Collection. Retrieved on 2021-05-04.
  13. The Artfulness of Death in Africa by John Mack from Reaktion Books. www.reaktionbooks.co.uk. Archived from the original on 2021-05-04. Retrieved on 2021-05-04.
  14. The Sea: A Cultural History. Reaktion Books. 
  15. British Museum - The Art of Small Things. www.britishmuseum.org. Retrieved on 2021-05-04.
  16. British Museum - Emil Torday and the Art of the Congo. www.britishmuseum.org. Retrieved on 2021-05-04.

Njikọ mpụga

dezie