Jacob K. Olupona
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria, Njikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereJacob Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Febụwarị 1951 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Ondo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụanthropologist, university teacher, religious studies scholar Dezie
ụdị ọrụ yatraditional African religion Dezie
onye were ọrụHarvard University, University of California, Davis Dezie
ebe agụmakwụkwọBoston University, Mahadum nke Nigeria Dezie
Ihe nriteGuggenheim Fellowship, Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Dezie

Jacob K. Olupona bụ onye Naijiria Amerikan prọfesọ na Harvard Divinity School na nhọpụta jikọrọ aka dị ka Prọfesọ nke Afrikan na Afrikan Amerikan Studies na ngalaba nke Arts and Sciences na Mahadum Harvard.[1]

Akụkọ ndụ dezie

Jacob K. Olupona bụ onye ọkà mmụta nke okpukpe ndị Afrịka nke bịara Harvard mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka prọfesọ na Mahadum California, Davis.[2]

Ọ na-arụ ọrụ na nyocha nke omume okpukpe nke otu nde ndị Afrịka a na-eme atụmatụ na ha kwagara na United States n'ime afọ iri ano gara aga, na-enyocha karịsịa ọtụtụ ndị mmadụ na-anọgide na-adịghị ahụ anya na mpaghara okpukpe Amerika: "ndị ozi ala ọzọ" ndị bịara na US iji guzobe ọgbakọ, ndị Pentikọstal Africa na ọgbakọ Amerika, alaka Amerika nke ụka ndị nweere onwe ha, na obodo okpukpe ndị Afrịka na US Nnyocha mbụ ya gụnyere mmụọ na omume ememe, nnwere onwe, nnwere isi, ememe Pentikọstal, ihe nnọchianya anụmanụ, ihe nnọchiteanya, ihe nnọkọstal America, ihe oyiyi, ihe oyiyi okpukpe, ihe oyiyi nnwere onwe.[1]

N'akwụkwọ ya na-abịanụ Ile-Ife: The City of 201 Gods, ọ na-enyocha ngwakọta obodo nke oge a nke ememe, ndị eze, okike, klas, na ike, yana otu nhazi, ọdịnaya, na ihe ọ pụtara nke nkwenkwe na omume okpukpe si abanye na ndụ kwa ụbọchị.[3]

O dere ma ọ bụ dezie akwụkwọ asaa ndị ọzọ, gụnyere ochichi Eze,okpukpe na emume n'ime obodo Naijiria: A Phenomenological Study of Ondo Yoruba Festivals, nke ejirila maka nyocha ethnographic n'etiti obodo ndị na-asụ Yoruba.[4]

Olupona enwetala onyinye site na Guggenheim Foundation, American Philosophical Society, Ford Foundation, Davis Humanities Institute, Rockefeller Foundation, Wenner-Gren Foundation, na Getty Foundation.[5] Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ atọ na dịka onye isi oche nke Afrikan Association for the Study of Religion .[6] N'afọ 2000, Olupona natara nzere doctorate na chi site na Mahadum Edinburgh na Scotland.[7]

Jacob K. Olupona nwetara BA ya na Mahadum Naijiria na MA na Ph.D. ya na Machị Boston.[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ dezie

A mụrụ Jacob K. Olupona n'ezinụlọ ebe agbụrụ nne na nna ya bụ ndị ụkọchukwu Anglican na ndị na-abụghị Anglican a ma ama.[8] Ọtụtụ ọrụ okpukpe na ụka ọ hụrụ n'ime obodo nta, obodo nta na obodo ukwu ọ tolitere masịrị ya nke ukwuu. Ọ na-ele ka ndị mmadụ na-agwakọta ọdịnala. Ka ọ na-etolite, nghọta nke ọtụtụ okpukpe ọdịnala nke Islam, Iso Ụzọ Kraịst na okpukpe ụmụ amaala meghere ohere maka ịkwaga maka agụmakwụkwọ mbụ ya na echiche na ememe nke eze dị nsọ nke Yoruba.[9]

Ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum na 1975 wee mee National Youth Service Corp (NYSC) na Ilorin.[10] N'ime afọ ọ na-eje ozi na Ilorin, e gburu Gọvanọ nke Kwara steeti, Colonel Ibrahim Taiwo n'ọchịchị ndị agha yana General Murtala Muhammed nke jupụtara mba ahụ na obi erughị ala na 1976. Ozi ncheta ụka e mere maka ọchịagha na nkwusa nke onye ụkọchukwu Anglican na ihe omume ahụ mere ka echiche ya dị elu. Jacob K. Olupona malitere iche echiche miri emi banyere njikọ nke okpukpe dị iche iche na okpukpe obodo na Naịjirịa. Ihe omume ndị a mere ka ọ nwee ekele maka okpukpe ya na nnwere onwe ife ofufe na ndịda ọdịda anyanwụ Naịjirịa.[11]

Ọrụ dezie

  • Okpukpe Afrika: Okwu Mmalite Dị Mkpirikpi, , Oxford University Press, 2014
  • Okpukpe ndị Afrịka na-akwaga Amerika (Mahadum New York 2007)[12]
  • Orisa Devotion dị ka okpukpe ụwa: Njikọ ụwa nke omenala okpukpe Yoruba[13]
  • N'elu Primitivism: Omenala Okpukpe nke ụmụ amaala na Modernity (Routledge, 2004)[14]
  • Ahụmahụ nke Ebe (Okpukpe nke Ụwa) (Harvard Center for the Study of World Religions 2003)[15]
  • Mmụọ nke Africa: Ụdị, Ihe Ọ pụtara na Nkwupụta (Herder & Herder, 2001)[14]
  • Ọtụtụ okpukpe n'Africa: Essays in Honour of John S. Mbiti (Mouton de Gruyter, 1993)[14]
  • Okpukpe na Udo na otutu okwukwa Naijiria (African Books Collective Ltd, 1992)[16]
  • Eze, Okpukpe na Omenala na Obodo Naịjirịa (Almqvist & Wiksell International, 1991)[17][18]
  • Okpukpe ọdịnala Afrika na Contemporary Society (Paragon House, 1991)[14]
  • Obodo nke 201 Chi: Ilé-Ifè na Oge, Ebe, na Echiche (Mahadum California Press 2011)[19]

Isiokwu Jacob K. Olupona dere dezie

  • Osun gafee Mmiri: Chi nwanyị Yoruba n'Afrika na Amerịka. Afrikan Affairs 104,416 (2005): 548-550.[20]
  • Okwu mbido maka ụmụ nwanyị na mpaghara okpukpe Yoruba. Ed. Oyeronke Olajubu. State University of New York Press, 2003.[21]
  • Nnyocha nke Odun Ifa: Ifa Ememme na Insight na Artism na Nkwupụta Afrika. Nnyocha na akwụkwọ Afrikan 34.2 (2003): 225-229.[22]
  • Ntụle nke Nzukọ Okpukpe na Imepụta nke Yoruba. The International Journal of African Historical Studies 36.1 (2003): 182-186.[23]
  • Omenala, Eze na Ike n'etiti Ondo-Yoruba nke Naịjirịa. Annals of the New York Academy of Sciences 810 (1997): 315-336.[24]
  • Akụkọ nke Nzukọ ahụ Ihe Ndị Dị n'Ime: Omenala Okpukpe nke Ụmụ amaala na Modernity. Nọmba 44.3 (1997): 323-345.[25]
  • Nnyocha nke omenala okpukpe Yoruba n'echiche akụkọ ihe mere eme. Numen 40.3 (1993): 240-273.[26]
  • "The spirituality of Africa" The Harvard Gazette (2015).[27]

Ihe odide dezie

  1. 1.0 1.1 1.2 Jacob K. Olupona (en). hds.harvard.edu. Retrieved on 2020-05-25.
  2. Biography (en). scholar.harvard.edu. Archived from the original on 2022-08-14. Retrieved on 2020-05-25.
  3. Jacob K. Olupona (en). scholar.harvard.edu. Archived from the original on 2019-04-15. Retrieved on 2020-05-26.
  4. Olupona named professor of African studies, religion (en-US). Harvard Gazette (2006-04-13). Retrieved on 2020-05-25.
  5. Akinkugbe (2014-06-23). Evolution of Ondo Kingdom Over 500 years (1510-2010+) (in en). eBook Partnership. ISBN 978-978-926-224-3. 
  6. Jacob Olupona (en). aaas.fas.harvard.edu. Retrieved on 2020-05-25.
  7. Untitled Document. orfaleacenter.global.ucsb.edu. Retrieved on 2020-05-25.
  8. Religion at the Crossroads in Nigeria (en). rlp.hds.harvard.edu. Archived from the original on 2019-07-04. Retrieved on 2020-05-26.
  9. Jacob K. Olupona (en). hds.harvard.edu. Retrieved on 2020-05-26.
  10. Olupona (2013). Bonds, Boundaries, and Bondage of Faith. wcfia.harvard.edu. Retrieved on 2020-05-25.
  11. Olupona (2013). Bonds, Boundaries, and Bondage of Faith. wcfia.harvard.edu. Retrieved on 2020-05-30.
  12. Pham (December 2009). "African Immigrant Religions in America. Edited by Jacob K. Olupona and Regina Gemignani. New York, NY: New York University Press, 2007. viii + 352 pp. $75.00 cloth, $23.00 paper" (in en). Politics and Religion 2 (3): 459–462. DOI:10.1017/S1755048309990319. ISSN 1755-0491. 
  13. Bongmba (2009). "Orisa Devotion as World Religion: The Globalization of Yoruba Religious Culture - Edited by Jacob Olupona and Terry Rey". Religious Studies Review 35 (2): 135. DOI:10.1111/j.1748-0922.2009.01347_2.x. ISSN 0319-485X. 
  14. 14.0 14.1 14.2 14.3 Jacob K. Olupona. www.goodreads.com. Retrieved on 2017-10-20.
  15. MacDonald, Mary N., 1946- (2003). Experiences of place. Distributed by Harvard University Press for the Center for the Study of World Religions, Harvard Divinity School. ISBN 0-945454-37-6. OCLC 51482420. 
  16. (1996) "Book Review: Religion and Peace in a Multi-Faith Nigeria". Missiology: An International Review 24 (3): 426–427. DOI:10.1177/009182969602400341. ISSN 0091-8296. 
  17. Kingship, religion, and rituals in a Nigerian community : a phenomenological study of Ondo Yoruba festivals / / by Jacob K. Olupọna.. siris-libraries.si.edu. Retrieved on 2020-05-25.
  18. Falola (1992). "OLUPONA, J. K., Kingship, Religion, and Rituals in a Nigerian Community: A Phenomenological Study of Ondo Yoruba Festivals, Stockholm, Almqvist and Wiksell International (Stockholm Studies in Comparative Religion, No. 28), 1991, 195 pp., 91 22 01382 2". Journal of Religion in Africa 22 (3): 279–280. DOI:10.1163/157006692x00266. ISSN 0022-4200. 
  19. City of 201 Gods (in en). 
  20. Olupona (2005-07-01). "Osun across the Waters: A Yoruba goddess in Africa and the Americas, edited by Joseph M. Murphy and Mei-Mei Sanford. Bloomington, IL: Indiana University Press, 2001. x + 273 pp. US$29.95 paperback. ISBN 0-253-21459-9 (paperback).". African Affairs 104 (416): 548–550. DOI:10.1093/afraf/adi059. ISSN 1468-2621. 
  21. Peel (2005). "OYERONKE OLAJUBU: Women in the Yoruba Religious Sphere. (Foreword by Jacob. K. Olupona.) (McGill Studies in the History of Religions.) xii, 172 pp. Albany: State University of New York Press, 2003. $16.95.". Bulletin of the School of Oriental and African Studies 68 (1): 182–183. DOI:10.1017/s0041977x05640050. ISSN 0041-977X. 
  22. Olupona (2003). "Odun Ifa: Ifa Festival, and: Insight and Artistry in African Divination (review)". Research in African Literatures 34 (2): 225–229. DOI:10.1353/ral.2003.0044. ISSN 1527-2044. 
  23. Olupona (2003). "Religious Encounter and the Making of the Yoruba". The International Journal of African Historical Studies 36 (1): 182. DOI:10.2307/3559350. ISSN 0361-7882. 
  24. Olupon (1997). "Women's Rituals, Kingship and Power Among the Ondo-Yoruba of Nigeria". Annals of the New York Academy of Sciences 810 (1 Queens, Queen): 315–336. DOI:10.1111/j.1749-6632.1997.tb48133.x. ISSN 0077-8923. 
  25. Olupona (1997). "Report of the Conference, Beyond Primitivism: Indigenous Religious Traditions and Modernity, March 28-31, 1996, University of California, Davis". Numen 44 (3): 323–345. DOI:10.1163/1568527971655896. ISSN 0029-5973. 
  26. Olupona (1993). "The Study of Yoruba Religious Tradition in Historical Perspective". Numen 40 (3): 240–273. DOI:10.1163/156852793x00176. ISSN 0029-5973. 
  27. The spirituality of Africa (en-US). Harvard Gazette (2015-10-06). Retrieved on 2020-11-30.

Njikọ mpụga dezie