Ikwerre, nke akpokwara dika Ikwere, bu asusu igboid nke ndi Ikwerre bi na Steeti Rivers, Nigeria .

Ikwerre Àtụ:Infobox Language/pronunciation
Spoken in: Rivers state, Nigeria
Total speakers: 1.2 million
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Volta–Niger
   Àtụ:Sm
    Igboid
     IkwerreÀtụ:Infobox Language/script
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: ikw

Àtụ:Infobox Language/IPA

ikwerre road

Nhazi dezie

Ejiri asụsụ Ikwerre dika olumba igbo. Nkewa Ikwerre dịka olumba ndi igbo n’agbanyeghi bu okwu esemokwu n’etiti ufodu ndị obodo Ikwerre n’ihi ihe ndorondoro ochịchị. Dabere na nyocha lexicostatistical nyocha, Kay Williamson kwusiri ike na asụsụ Ikwerre, Ekpeye, Ogba, Etche na asụsụ Igbo bụ otu ụyọkọ asụsụ ahụ, mana ha abụghị olumba. [1] Ihe omumu nke Williamson na Roger Blench mere nchịkota ha kwubiri na asusu Igbo, Ikwerre, Ogba na asusu ndi nwanyi ha wezuga onwe ha na Ekpeye bu “ngwungwu asusu” ma na ha nwere nghota . [2] O nwere ihe n’egosi na ndi Ikwerre na-asụ asụsụ abuo ọbụlagodi na Naịjirịa tupu chịrị, ebe ndị mmadụ na-asụ asụsụ Igbo ndị ọzọ na Ikwerre. [3]

Fọnọlọji dezie

Ikwerre na-amata ụdaume site na ịdị mma (ihu na ịdị elu), ọnụnọ ma ọ bụ enweghị nasalization, yana ọnụnọ ma ọ bụ enweghị nke mgbọrọgwụ ire dị elu .

N'ihu Azụ
Elu + ATR i ĩ u ũ
RR ɪ ɪ̃ ʊ ʊ̃
Etiti + ATR e ẽ o õ
RR ɛ ɛ̃ ɔ ɔ̃
Ala RR a ã

E nwekwara udaume * /ə̃/ nke a na-etinye iji kọwaa ụda olu nke syllabic na akaụntụ nke asụsụ nke kwuru na Ikwerre enweghị nkwụsị imi. A na-ada ụda a dị ka [ɨ̃] ma ọ bụ nịịlọn syllabic nke na- emetụta ụdaume na-eso mgbechiume

Ndakorita ụdaume dezie

Ikwerre na-egosipụta ụdị nkwekọrịta ụdaume abụọ :

  1. Mkpụrụ ụdaume ọ bụla dị n’okwu Ikwerre, ewepụ ole na ole, na-ekwenyere ụdaume ndị ọzọ dị n’okwu ahụ banyere ọnụnọ ma ọ bụ enweghị mkpọrọgwụ nke ire dị elu .
  2. Udaume di otu elu na nkeji okwu a gha agha aghaghi ibu iru ma obu azu, ya bu na abuo /i/ & /u/, /ɪ/ & /ʊ/, /e/ & /o/, na /ɛ/ & /ɔ/ enweghị ike ime na nkeji nkeji. Otú ọ dị, ụda olu dị iche iche dị iche iche ekwesịghị ikwekọ maka ihu / azụ. Nke a emetụtaghị ụdaume nke mbụ na aha na-amalite site na ụdaume ma ọ bụ site na /ɾ/, ọ naghị emetụta mkpụrụ okwu onomatopoeic.

Mgbochiume dezie

Bilabial Ime ụlọ Alveolar Postalveolar



</br> ma ọ bụ palatal
Velar Glottal
Gburugburu Ebupụtara Gburugburu Ebupụtara
Oke



</br> ma ọ bụ ka njọ
Enweghị olu p t k
Olu b d ɡ ɡʷ
Esemokwu Enweghị olu f s
Olu v z
Nkwụsịghị nkwụsị Olu ḅ~m
Ekewapụrụ ʼḅ~ʼm
Kpatụ ɾ~ɾ̃
Nkebi l~n j~j̃ ɰ~ɰ̃ w~w̃ h~h̃ hʷ~h̃ʷ

okwu onu mgbechiume [ḅ ʼḅ l ɾ j ɰ w h hʷ] na eme tupu okwu onu udaume, na ndiya okpokpo chi [m ʼm n ɾ̃ ȷ̃ ɰ̃ w̃ h̃ h̃ʷ] tupu ofufu udaume. "ndi na agbawa agbawa na akwusi" [ḅ ʼḅ] abughi plosives (o bughi pulmonic), na eghita implosives na ihe ndi ngwarangwara Igbo.

The tap /ɾ/ mgbe ufodu enwetaghi na nkebi [ɹ].

.Da dezie

Ikwerre bu asusu tonal nwere uda asa: nke di elu, nke di n’etiti, nke di ala, nke di ala, nke di n’etiti, nke etiti na-ada na ibili. Ikwerre nwekwara ụda ụda. Ọmụmaatụ: rínyā̀ (elu, ala-ala ọdịda) pụtara "ibu, arọ", rìnyâ (obere, ala-ada ada) pụtara "nwanyi, nwunye", mụ̌ (na-ebili) pụtara "ịmụ", mụ̂ (elu-ala ịda) pụtara "ịmụ nwa", wdg.

Agbirigba dezie

Ikwerre nwere ihe di iche-iche, ma obu cant, Agbirigba, nke putara igbochi nghota nke ndi anaputa.

Ntughari dezie

  1. Williamson (1974). ODUMA: The Lower Niger Languages. Rivers State Council of Arts & Culture, Port Harcourt. 
  2. Williamson (2000). African languages: an introduction. Cambridge University Press. 
  3. Kelechukwu U. Ihemere (2007). A Tri-Generational Study of Language Choice & Shift in Port Harcourt. Universal-Publishers, 28–35. ISBN 9781581129588. 
  • Clements, George N. (2005). "Nasal harmony in Ikwere, a language with no phonemic nasal consonants". Journal of African Languages and Linguistics 26 (2): 165–200. DOI:10.1515/jall.2005.26.2.165. 
  • Williamson (1970). Reading and writing Ikwerre. Ibadan: Institute of African Studies.