Hervé Yamguen

omenkà si Cameroon

Hervé Yamguen (amụrụ 1971 na Douala) bụ onye Cameroon na-ese ihe na ihe ọkpụkpụ. Onye na-ese ihe na-akụziri onwe ya ihe, ọ malitere onwe ya na eserese, ihe ọkpụkpụ na ọ chọpụtara mmasị maka ide ihe nke na-enyere ya aka iche echiche banyere ndụ ya kwa ụbọchị. Ọ na-arụ ọrụ ugbu a na egwuregwu.

Hervé Yanguem
Hervé Yanguen n'oge egwu, Douala, 2010
A mụrụ ya (1971-06-17) June 17, 1971 (51)
Mba Cameroon
Mmụta Ụlọ Akwụkwọ Kasị Elu nke Nkà na Ụzọ na Strasburg
A maara ya maka  Ihe osise, Ihe ỌkpụkpụIhe a tụrụ atụ
Ọrụ a ma ama Oge oge ahịhịa ndụ (1998),

O tolitere na Douala, ma na-ebi ugbu a ma na-arụ ọrụ n'otu n'ime mpaghara ama ama nke obodo, New Bell. Ọ bụ gburugburu ebe a na-azụlite echiche nke Hervé onye ọrụ plastik na-atụgharị ihu, ahụ na ebe ọ dị n'ụwa..

Ọrụ dezie

 
Hervé Yamguen, chefuo ahụ gị na ndụ, 2007

Yamguen was born into a family that valued tradition, and they initially refused to accept his choice to become an artist. From childhood, he was attracted to the way in which artists interpreted their own realities in their works, and has said that "being an artist is a way of existing in the world and is closely associated with spirituality".[1] He started painting at the age of 17 and became a professional artist by the late 1980s after refusing to enter the monastery.[2] Afterwards, his family supported his artistic pursuits.[2] Self-taught, he refined his techniques by reading about art history, which led him to develop his singular vision of art. Subsequently, he received a year of training (2000-2001) at École des Arts Décoratifs (ESAD) in Strasbourg, France.[3] He has done many study and production residencies in Cameroon and abroad.

A makwaara Yamguen maka ihe odide ya gbasara nka anya (ihe osise, eserese, ihe ọkpụkpụ), yana uri ya.[4][5] O meela njem ole na ole na foto, arụmọrụ, ntinye ma na-eme atụmatụ ihe nkiri maka ihe nkiri ahụ mgbe niile. Isiokwu ndị dị n'ọrụ ya bụ eroticism, ajụjụ banyere mmadụ-ụmụ anụmanụ na nnụnụ. Site na isiokwu ndị a, ọ na-akọ akụkọ ụmụ mmadụ ma na-akpọ mmadụ ka ọ lelee ndụ na ihe ijuanya; obere nkọwa nke ndụ kwa ụbọchị nke na-anọchite anya ịma mma nke ụwa ma mee ka ndụ dịkwuo ụtọ.[6] Yamguen sitere n'ike mmụọ nsọ nke ọtụtụ ndị edemede na ndị na-ese ihe na-arụ ọrụ na ihe ịtụnanya, echiche na echiche: Matisse, Picasso, Henri Michaux, na ndị na'ede uri Surrealist. Onye na-ese ihe chọrọ ịkpọ ndị mmadụ ka ha chee echiche banyere mmadụ ya iji dịkwuo mma.Dị ka o si kwuo, nnabata nke ọrụ ya abụghị nke na-anụ ọkụ n'obi: ma ọ bụ na ọ dị oke egwu ma ọ bụ nke a na-apụghị iru.

Hervé Yamguen bụ otu n'ime ndị otu Cercle Kapsiki, otu nke nwere Yamguen na ọtụtụ ndị ọzọ na-ese ihe na Cameroon.[7] Dị ka onye otu Cercle, o sonyere na Scénographies Urbaines, (Urban Scenographies) na Jenụwarị 2003, ihe omume na ebe obibi onye na-ese ihe nke otu ahụ haziri.[8] Ọrụ ahụ sitere na mpaghara New Bell nke Douala ebe Yanguen bi, ma nwee ebumnuche inyere ndị na-ese ihe aka ikwupụta onwe ha ma soro ndị bi na mpaghara ahụ nwee mgbanwe. Ọmụmụ ihe ahụ gụnyekwara Cercle Kapsiki (Hervé Youmbi, Hervé Yamguen, Blaise Bang, Salifou Lindou, Jules Wokam) na-arụkọ ọrụ na ndị otu Scur' k (J-C Lanquetin, François Duconseille) na-akpọ ndị omenkà ndị ọzọ si Cameroon, France, Democratic Republic of the Congo na Lebanọn, ka ha gbakọta ma kesaa nkọwa nke ndụ ha na ndị bi na mpaghara ahụ.[9]

N'afọ 2003, Yamguen gosipụtara ọrụ ya na Galerie Mam Art Contemporain n'ime usoro nke ọrụ Pièce Unique, nke French Cultural Center nke Douala malitere.[9] O bipụtakwara ogologo uri Le temps de la saison verte (Oge nke oge ahịhịa ndụ), n'afọ 1998. French Cultural Center nke Douala bipụtara akwụkwọ ọhụrụ.

N'oge na-adịbeghị anya, a nabatara ya dị ka onye isi n'obodo nna ya (Bandja-Balassie na elu Nkam), ebe ọ na-ejikọghachi na ụkpụrụ nke ememe na omenala ka ọ na-anọgide na-enwe ọnọdụ ya dị ka omenkà nke oge a.[5]

E gosipụtara ọrụ ya na mba dị iche iche gburugburu ụwa. Na France na Germany ugboro ugboro na nso nso a na Côte d'Ivoire na Senegal n'etiti afọ 2015 na 2016. E wezụga ọrụ ya dị ka onye na-emepụta ihe, Yamguen arụwo ọrụ ndị ọzọ n'ụwa nka. N'afọ 2005 na 2006, ọ kụziri nka mara mma na Douala na ọkwa sekọndrị. Ọ bụ onye nduzi nka nke mbipụta atọ (2011, 2012 na 2013) nke Marché des Arts Plastiques de Bali.

Akwụkwọ ndị e bipụtara dezie

  • Oge Oge Oge ahịhịa ndụ, uri, Les Solitaires intempestifs, 1998
  • La Nuit cristalline, akwụkwọ ihe, 12 mbipụta, uri, 2000
  • N'etiti nchara nchara na cratère, akwụkwọ ihe, 10 mbipụta na serigraphies, uri, 2000
  • Iju Mmiri ahụ n'onwe ya adịghị mgbe ọ bụla dị anya, uri, eserese, CCF Blaise Cendrars, Cameroon, March 2005
  • N'okpuru ikuku nke Wouri, Pas de quartier- Brigade d'intervention poétique, mbipụta nke CCF Blaise Cendrars, 2006
  • Mmiri na "Interdit de laver sa mobylette", uri, ọrụ mmekorita, ihe osise nke Hervé Yamguen, mbipụta Opoto, 2007
  • Hervé Yameguen na akwụkwọ ndekọ nke okike, mbipụta nke anya, 2011
  • Nnụnụ, ihe osise na ihe a tụrụ atụ, doual'art, 2015

Hụkwa dezie

Ịgụ ihe ọzọ dezie

  • Nijami, S. "Onye nnụnụ" Hervé Yamguen. Ntọala Donwahi Art nke oge a.[10]
  • Schemell, A. (2015): Visual Arts in Cameroon- A Genealogy of Non-formal Training 1976-2014, Langaa Research &Publishing Common Initiative, p. 
  • Manga, L. (2014). Cameroon ọhụụ nke oge a IV. Ọfịs nke World Bank.[11]
  • Africultures, Hervé Yamguen.
  • Langaa Research & Common Initiative, p. 137 
  • Lessing, E.B. (2015): Nchebe na Nchebe Obodo. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Les Franco phonies na Limousin (2014): Hervé Yamguen.[12]
  • IAM - Intense Art Magazine. (2014). Hervé Yamguen, un esprit libre na IAM#01 CAMEROUN na CAMEROON, p. 062.[6] 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe osise ọha na eze n'Africa. Ihe osise na mgbanwe obodo na Douala /// Art and Urban Transformations na Douala. Geneva: Metis Presses.  

Ebem si dee dezie

  1. Hervé Yamguen, Artist, Bio, Crossing Boundaries of Doubt, Cameroon (de-DE).
  2. 2.0 2.1 Hervé Yamguen (fr-FR).
  3. Hervé Yamguen (en).
  4. Hervé Yamguen (fr-FR). Doual'art. Retrieved on 2023-01-25.
  5. 5.0 5.1 Hervé Yamguen (en). SMAK. Retrieved on 2023-01-25. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  6. 6.0 6.1 Intense Art Magazine. Iam-africa.com. Archived from the original on 17 January 2018. Retrieved on 9 August 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "auto" defined multiple times with different content
  7. eternalnetwork.org. Archived from the original on 2008-11-13.
  8. Category:Scénographies Urbaines Douala 2002-2003 - Wikimedia Commons (en). commons.wikimedia.org. Retrieved on 2023-01-25.
  9. 9.0 9.1 Hervé Yamguen: Artiste Peintre (fr-FR). Galerie MAM. Retrieved on 2023-01-25. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  10. Fondation Donwahi pour l'Art Contemporain | Hervé Yamguen. Archived from the original on 2017-07-01. Retrieved on 2017-06-28.
  11. Cameroun, une vision contemporaine, Acte IV. Worldbank.org. Retrieved on 9 August 2018.
  12. YAMGUEN Hervé. Archived from the original on 2018-08-10. Retrieved on 2018-02-01.