Hamid Bénani (amụrụ na 5 Nọvemba 1940), bụ onye nduzi ihe nkiri Moroccan, onye edemede na onye na-ese ihe nkiri.[1] Otu n'ime ndị na-ese ihe a na-asọpụrụ na Morocco, Bénani emeela ọtụtụ ihe nkiri a ma ama gụnyere Wechma, La prière des absents na L'enfant Cheïkh.[2] Ọ bụkwa onye mmepụta na odee.

Hamid Bénani
حميد بناني
Born
Hamid Bénani

(1940-11-05) 5 Novemba 1940 (age 83)
NationalityMoroccan
Alma materInstitut des hautes études cinématographiques
Occupation
  • Director
  • screen writer
  • cinematographer
  • author
Years active1958–present
Hamid Bénani
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịMorocco Dezie
aha n'asụsụ obodoحميد بناني Dezie
Aha enyereHamid Dezie
aha ezinụlọ yaBennani Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Novemba 1940 Dezie
Ebe ọmụmụFez Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye nhazi ndu ihe nkiri, onye nhazi ederede Dezie
ebe agụmakwụkwọInstitut des hautes études cinématographiques Dezie

Ndụ onwe onye dezie

A mụrụ ya na 5 Nọvemba 1940 na Meknes, Morocco. Ọ gụrụ akwụkwọ okpukpe n'ụlọ akwụkwọ koran. Mgbe e mesịrị, ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na ụlọ akwụkwọ Poeymirau na Moulay Ismaïl.[3]

Ọrụ dezie

N'afọ 1958, Bénani natara ọzụzụ gbasara ihe nkiri na ogbako okike na edemede nke ụlọọrụ gọọmenti maka ndị ntorobịa na egwuregwu haziri. Mgbe ahụ na 1964, ọ gara Faculty of Letters nke Rabat iji nweta ikikere na nkà ihe ọmụma. N'afọ 1965, ọ malitere ọmụmụ ihe nkiri na Institut des hautes études cinématographiques (IDHEC) ebe e nyere ya onyinye na 1967 n'okpuru ngalaba "Direction, production and management". Ka ọ dịgodị, ọ gara nzukọ ọmụmụ ihe nkiri nke ndị ọkà ihe ọmụma Jacques Derrida, Roland Barthes na Paul Ricoeur duziri na Sorbonne na EPHE2.[3]

N'afọ 1968, Bénani sonyeere ụlọ ọrụ mgbasa ozi Morocco. O mechara bụrụ onye isi nke ngalaba mmekọrịta mba ọzọ. N'afọ 1969, ọ gbara arụkwaghịm na Société Nationale de Radiodiffusion et de Télévision (RTM). N'afọ 1970, o guzobere ụlọ ọrụ mmepụta ihe a na-akpọ Sigma 3 na mmekorita ya na Ahmed Bouanani, Mohamed Abderrahman Tazi na Mohamed Sekkat. N'afọ ahụ, ụlọ ọrụ mmepụta ihe mepụtara ihe nkiri mbụ ya bụ Wechma.[2] E gosipụtara ihe nkiri ahụ na Moroccan Federation of film clubs (FMCC) ma merie ọtụtụ ihe nrite na otuto na mmemme ihe nkiri, ebe a na-ewere ihe nkiri ahụ dịka ihe nkiri ntọala nke ihe nkiri Moroccan.[3][4]

Ọ bụ ezie na ihe nkiri ahụ nwetara nnukwu iwu ewu n'etiti ndị nkatọ, Bénani chere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ iji duzie ihe nkiri nke abụọ ya, La prière des absents (Ekpere nke Absent), nke akpọrọ 'The Secrets of the Milky Way'. Ihe nkiri a sitere na akwụkwọ akụkọ a ma ama nke odee Tahar Ben Jelloun.[3] N'afọ 2011, o duziri ihe nkiri L'enfant Cheïkh . Ihe nkiri ahụ gosipụtara na Tangier National Festival ma nweta otuto siri ike site n'aka ndị na-ege ntị na mmemme ahụ. Ihe nkiri ahụ meriri ihe nrite maka ihe nkiri kachasị mma.[4]

Ewezuga ntụziaka, o bipụtara akwụkwọ akụkọ akpọrọ "Le dernier chant des insoumises" (Abụ ikpeazụ nke ndị nnupụisi) n'okpuru ọkọlọtọ Editions du Sirocco .[3] Akwụkwọ ahụ meriri Grand Atlas prize na 2019.[5]

Ihe nkiri dezie

Afọ Ihe nkiri Ọrụ Ụdị [Ihe e dere n'ala ala peeji]
1967 Les Bonnes Onye nduzi ihe nkiri
1967 Obi na Obi (Heart to Heart) Onye nduzi ihe nkiri
1970 Wechma (Nzọụkwụ) Onye nduzi ihe nkiri [6]
1993 Ekpere nke ndị na-anọghị (The Prayer of the Absent) Onye nduzi ihe nkiri
2012 Nwa Sheikh (The Sheikh Child) Onye nduzi ihe nkiri
2017 Ọkụ Ọkụ (Burning Night) Onye nduzi ihe nkiri

Ebensidee dezie

  1. Hamid Bénani. British Film Institute. Retrieved on 10 October 2020.
  2. 2.0 2.1 FICLS: Rencontre-débat avec le scénariste Hamid Bénani. mapmarrakech. Archived from the original on 15 November 2021. Retrieved on 8 October 2020.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Hamid Bennani, the accomplished filmmaker. albayane. Retrieved on 8 October 2020.
  4. 4.0 4.1 Hamid Bénani: "I had to sacrifice a quarter of my script". lesiteinfo. Archived from the original on 18 May 2022. Retrieved on 8 October 2020.
  5. Le dernier chant des insoumises by Hamid Bénani. editionsdusirocco. Retrieved on 8 October 2020.
  6. Wechma (Traces) – ةمشو. africultures. Retrieved on 8 October 2020.

Njikọ mpụga dezie