Gamaliel Oforitsenere Onosode (22 Mee 1933 - 29 September 2015) bụ onye na-ahụ maka ịlọ na Naijiria, onye ọzụzụ na onye bụbu onye na-azọ ọkwa onye isi ala nke All Nigeria People's Party of Nigeria . Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Government College, Ughelli na Mahadum Ibadan, ọ rep na 1970 dị ka otu n'ime ndị isi ndị isi isi na-akwado, mgbe ọ nọ n'ọkwa nke ụlọ akụ, NAL nke Naịjirị. Ka afɔ na-aga, ọ kpọ onye na-eme egwuregwu na ụlọ ọrụ. Ọ bụkwa onye bụbu onye onye isi ala nke Onye isi ala Shehu Shagari na onye bụbu Oga oche nke Nigerian Institute of Management.2019.

N'afọ 2013, o akara Gamaliel & Susan Onosode Foundation (GAMSU), iji nyere aka melite nkwado na ngwaọrụ, ma nye nkwado maka nkwado ngwaọrụ na eze na Naịj arịa.

Ndụ na ọrụ dezie

Nwoke Urhobo, na-ekwu ma obodo ya na Sapele, dị ike na Delta State ugbu a site n'aka nna na-adzọ aka ná ntĩ, mgbe ụfọdụ ọ na-ekwu na okwu siri ike na omume dị ka ihe na-akwado ihe ịga nke ọma. nke ọma ya dị ka onye ọrụ egwu na-ama ngosi ná ntĩ na onye ụmụaka ụlọ ọrụ.

N'oge niile ọ na-arụ ọrụ, Onosode bụ onye isi oche nke ọtụtụ nna na ụgwọ nke onwe na nke ọha na eze. Ọ bụ onye isi oche nke Dunlop Nigeria Plc (1984-2007), onye bụbu onye isi oche de Cadbury Nigeria Plc (site na 1995), Kọmitii Onye isi ala na Parastatals). Ọ bụkwa onye isi oche nke Zain Nigeria, ụlọ ọrụ GSM, onye ọrụ GSM akwụkwọ ochie na Naijiria.

Onosode bụ onye nwata onye isi ala na puru ego na onye iweta ego (1983). Ọ bụ onye otu Economic Development Institute nke World Bank, Nigerian Institute of Management, nke ọ bụ onye isi oche ya (1979-82). Ọ bụkwa onye otu The Chartered Institute of Bankers of Nigeria, ebe a àmà ya ka ọ bụrụ onye otu Board of Fellows na 1998.

Na mgbakwunye, Onosode bụ onye isi oche nke Chartered Institute of Stockbrokers, onye bụbu Pro-Chancellor na Onye isi oche nke Kansụl Na-achị Isi nke Mahadum Uyo na onye isi oche na onye isi ala nke Association of Pension Funds of Nigeria. Ọ bụ onye Honorary Fellow nke Nigerian Academy of Letters ma nwee nzere Honorary D.Sc. nke Mahadum Obafemi Awolowo (1990), Mahadum Benin (1995), Mahadim Rivers State nke Sayensị na Teknụzụ (2003) na Mahadum Lagos (2014) yana nzere Honorary DC nke The Nigerian Baptist Theological Seminary, Ogbomoso (2002).[1]

Ọrụ ọha na eze dezie

N'ịbụ onye ọchụnta ego, ọ hụrụ ọrụ ya na-agafe na ngalaba dị iche iche nke gburugburu akụ na ụba Naijiria. Ọ bụ ezie na, ọ bụ akụkụ nke nnwale ọchịchị onye kwuo uche ya nke bụ Republic nke Abụọ nke Naijiria, Gamaliel Onosode gbalịrị iweta usoro a na-adọ aka ná ntị na ego ọha.[2] Ka ọ na-erule ngwụcha afọ 1983, mgbe ntụkwasị obi ọha na eze na ntụziaka akụ na ụba nke mba ahụ mebiri na enweghị enyemaka gọọmentị na ụlọ ọrụ ọha na eze, a kpọbatara ya ịchọta ihe ngwọta maka arụmọrụ na-adịghị mma nke ụlọ ọrụ ọha, dị ka onye isi nke Kọmitii Naijiria na ụlọ ọrụ gọọmentị ọha na eze ma weta usoro a na-enye aka na enyemaka gọọmentụ.[3] Akụkụ nke usoro ya na-akwụwa aka ọtọ na nke na-adọ aka ná ntị mere ka ọ bụrụ onye gọọmentị ndị ọzọ na-akwanyere ùgwù. Akụkọ nke e mechara kpọọ akụkọ Onosode, nke sitere na ọrụ ya dị ka onye isi oche nke kọmitii ahụ iji nyochaa ụlọ ọrụ Naijiria bụ nke mbụ na mba ahụ iji dozie n'ụzọ zuru oke, mmepụta ihe na mmefu ego nke na-achịkwa ọganihu mmanụ nke afọ 1970 na mmalite afọ 1980. Akụkọ ahụ gosipụtara isi ntụpọ ise na atụmatụ nke o kwenyere na ọ pụtara ìhè na ngwụcha afọ 1983:

  • Mmefu ego ọha na eze rịrị elu n'oge ọganihu mmanụ na ọsọ ọsọ karịa ikike anụ ahụ, teknụzụ ma ọ bụ ego nke Naịjirịa.
  • Nnukwu mmefu na ụfọdụ ọrụ mmepụta ihe emeghị ka a tụọ anya nloghachi n'ihi "nhọrọ na-ekwesịghị ekwesị na nhọrọ ha, nha, imewe, ebe na njikwa".
  • Iwu gọọmentị kwusiri ike na mmepụta ihe, n'echebaraghị isi ihe onwunwe Naịjirịa na uru ya.
  • Mgbanwe ugboro ugboro na iwu ego na ego kpatara nsogbu atụmatụ maka ngalaba onwe.
  • A naghị achịkwa ọnụego mgbanwe nke naira "iji gosipụta ike isi nke akụ na ụba na mkpa ọ dị ịkwalite mmepụta ụlọ.[4]

N'afọ 1995, ọ ghọrọ Onye isi oche nke Niger Delta Environmental Survey, otu na-abụghị nke gọọmentị nke na-eme nnyocha sayensị na nyocha mmetụta gburugburu ebe obibi na mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke nchọpụta mmanụ na Niger delta. Ọ bụ Shell kwadoro nyocha ahụ. Nnyocha ahụ na-akọ nke kewara ibu ọrụ na ụta maka ọtụtụ n'ime mmebi gburugburu ebe obibi na mpaghara ahụ na ndị ọrụ mmanụ, gọọmentị etiti na obodo emeghị ka ọha mara.

Deacon Onosode bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ibadan, ma nye aka n'oge dị ukwuu iji hụ ihe enyemaka na ịchịkwa ihe gbasara mahadum ahụ. Ọ bụ onye bụbu Pro-Chancellor nke Mahadum na Onye isi oche nke Kansụl Na-achịkwa ya.[5]

Ọ bụkwa Onye Kraịst na-anụ ọkụ n'obi ma malite Good News Baptist Church na Sitting Room ya na 1 Febụwarị 1984. Good News Baptist Church bụzi nnukwu ụka nke ihe karịrị mmadụ 2,000 ma bụrụkwa onye dị elu na Nzukọ Baptist nke Naijiria n'ihe gbasara ozi ọma na ozi ọma. Gamaliel Onosode bụ onye isi oche nke Global Missions Board nke Nigerian Baptist Convention. Na mgbakwunye, Onosode bụ Onye isi oche nke Kansụl Na-achịkwa nke Nigerian Baptist Theological Seminary, Ogbomoso, nzere kacha ochie na Naịjirịa na-enye ụlọ ọrụ nkà mmụta okpukpe, nke na 2008 gosipụtara afọ 110 nke ịdị adị ya mgbe Mahadum Ibadan dị afọ 60. N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Septemba n'afọ 2015, ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri asatọ na abụọ mgbe ọ nwụsịrị n'ọgụ ya na ọrịa kansa ọkpụkpụ.[6][7]

Ihe Nketa

Gamaliel Onosode bụ onye a ma na Naijiria dị ka onye na-ahụ maka ịlọ. N'ihe omume ya na nke nsogbu na eze, ikpuchi ya mere ka a idi ya aha dị ka "Mr. Integrity" na "Nigeria's Incorruptible Man".

Ntọala Gamaliel & Susan Onosode[8]

Ọrụ ebere ya bụ otu a ga-ewere n'oge ndụ ya, ihe nketa ọ wegara n'ime ụlọ ọrụ site na ntọala GAMSU. canji ahụ dị taa iji kwado usoro nkwado nke Naijiria, yana inye kaadị na-Mgbanwe mgbagha na nke na-agbanwe maka nsogbu ndị isi na Naijiria. GAMSU na-enye onyinye maka ụmụ akwụkwọ dị mma na ụlọ akwụkwọ ma na-enye ụmụ akwụkwọ mahadum. N'oge na-adịbeghị anya, ihe ahụ nyere onyinye na Lagos Business School maka iwu ụlọ ezinụlọ iji cheta Gamaliel Onosode. ahịa ya na General Electric Healthcare Institute nyere GAMSU echekwa egbochi ndị 45 na Lagos dị ka ụgwọ nke mkpali iji melite ọnụọgụ ọnwụ nne na ngwaahịa. sauna ahụ na-agba ọsọ ọrụ ụlọ akwụkwọ ma nye ihe owuwu iji nyere aka ụmụaka na-achọ ka mma.

Ntọala ahụ nwere ikike ya na 44, Adelabu Street, Surulere, ebe obibi ochie nke Gamaliel Onosode.

Ihe odide dezie

  1. Urhobo Historical Society. A Short Curriculum Vitae of Gamaliel O. Onosode. waado.org. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 29 September 2015.
  2. Tom Forrest; Politics and Economic Development in Nigeria, Westview Press, 1995 pp175-185
  3. "Nigeria sets up task force to review capital projects." 1 December 1983, Thursday. Financial Times (London, England)
  4. "ANDREW GOWERS, " Devastating chronicle of mismanagement." 25 February 1985,, Financial Times (London, England)
  5. Tunde Sanni, "UI WORKERS SUSPEND STRIKE.", 17 July 2006, This Day (Nigeria)
  6. Clifford Ndujihe. "How boardroom guru, Gamaliel Onosode died at 82", The Vanguard, September 29, 2015.
  7. Kayode Ogundele (29 September 2015). Gamaliel Onosode dies at 82. New Mail Nigeria. Retrieved on 29 September 2015.
  8. Okoigun (18 October 2015). Nigeria: For Gamaliel Onosode, A Tribute. allAfrica.