Clyde Russell Taylor (Julaị 3, 1931 - Jenụwarị 24, 2024) bụ ọkà mmụta ihe nkiri America, onye ode akwụkwọ na onye nkatọ ọdịnala onye nyere onyinye na ngalaba ọmụmụ ihe nkiri na ọmụmụ Africa America. Ọ bụ prọfesọ emeritus na Mahadum New York . Nkà mmụta ya na nkọwa ya na-elekwasịkarị anya na ihe nkiri na omenala ndị ojii .

Clyde Taylor
Born(1931-07-03) 03 Julaị 1931
Died24 Jenụwarị 2024(2024-01-24) (aged 92)
CitizenshipAmerican
OccupationFilm scholar, writer, and cultural critic
Children2
Clyde Taylor
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereClyde Dezie
aha ezinụlọ yaTaylor Dezie
Ebe ọmụmụBoston Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Jenụwarị 2024 Dezie
Ebe ọ nwụrụLos Angeles Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye nhazi ndu ihe nkiri, onye nhazi ederede Dezie
onye were ọrụNew York University Dezie

Ọrụ

dezie

2Clyde Taylor dere ma bipụta ọtụtụ akwụkwọ edemede, edemede na nyocha. [1] A maara Taylor nke ọma maka ịmepụta okwu ' LA Rebellion ', nke na-ezo aka na otu ndị na-eme ihe nkiri Africa America bụ ndị si na UCLA School of Theater, Film and Television na 1970s. [2] [3] Ihe e ji mara ngagharị a bụ ịgbasi ike na ezi mmekọrịta ọha na eze na ọjụjụ ọ jụrụ mgbakọ Hollywood.

Clyde nwere ọkwa ngalaba na UC Berkeley, Stanford University, na Mills College, wee laghachi na Boston maka ọkwa na Ngalaba Bekee na Tufts University . [4] [5] Mgbe ihe karịrị afọ iri na Tufts University, Taylor nakweere ọkwá na New York University . [6] Ọ nọgidere na NYU na Gallatin School of Individualized Study na Department of Africana Studies, ruo mgbe ọ lara ezumike nká, Prọfesọ Emeritus na 2008.

Taylor bụ onye dere akwụkwọ, The Mask of Art: Breaking the Aesthetic Contract - Film and Literature ( Indiana University Press, 1998), nke e nyere PEN Oakland/Josephine Miles Literary Award na 1999. [7] Ọ na-edekọ ihe nkiri ihuenyo maka Midnight Ramble, akwụkwọ akụkọ seminal gbasara ọrụ na ihe nketa nke Oscar Micheaux nke American Experience wepụtara na PBS na 1995. Ọ bụ onye na [ ] aka ugboro ugboro na akwụkwọ akụkọ dị ka Black Film Review na Jump Cut . [8] [9] [10] [11]

Ekele ndị ọzọ maka Taylor gụnyere ntinye n'ime Ụlọ Akwụkwọ Amụma nke Mba maka ndị edemede nke agbụrụ Africa, nke Gwendolyn Brooks Cultural Center; na 1982 Callaloo Creative Writing Award for Non-Fiction Prose, ihe nrite "Indie" maka edemede dị egwu na sinima nke ndị agba agba sitere na Association of Independent Video and Film (AIVF); na ihe nrite Richard Wright maka nkatọ mmuta sitere na ụwa ojii . [12] Ọ bụ onye nnata nke Fulbright Fellowship, yana ndị otu sitere na Rockefeller Foundation (Whitney Scholar-in-Residency Fellowship), Ford Foundation Fellowship (DuBois Institute, Harvard University), Rockefeller Foundation (Fellowship, NYU Center for Culture, Mgbasa ozi na akụkọ ihe mere eme), yana mkpakọrịta abụọ sitere na National Endowment for Humanities .

Ndụ mbido

dezie

A mụrụ Clyde Taylor na Boston, Massachusetts na Julaị 3, 1931, nke ọdụdụ n'ime ụmụaka asatọ, nye E. Alice Taylor na Frank Taylor. Ọ gụsịrị akwụkwọ na English High School na mgbe e mesịrị na Howard University .

N'otu oge na Mahadum Howard, Clyde gụrụ akwụkwọ na ngalaba Bekee na mmekorita ya na ụmụ akwụkwọ ibe ya dị ka Amiri Baraka na Toni Morrison . Na Howard ọ gụrụ akwụkwọ n'okpuru ndị prọfesọ dị ka Alain LeRoy Locke . Taylor nwetara nzere bachelọ na nke Master na bekee.

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, Taylor debanyere aha na United States Air Force dị ka onye ọrụ ọgụgụ isi, na-enweta ọkwa nke First Lieutenant . E wepụrụ ya n'ụzọ nkwanye ùgwù wee nweta ihe nrite ọrụ nchekwa mba . Ọ gara n'ihu n'agụmakwụkwọ ya, na-agbaso nzere bekee na Wayne State University na Detroit, MI. O dere akwụkwọ nta akụkọ ya na ọrụ William Blake na Ideology of Art, wee nweta Ph.D.

Ndụ onwe onye

dezie

Mgbe ọ nọ na Mahadum Wayne State, ọ zutere nwa akwụkwọ JoAnn Spencer si Detroit, na-agbaso akara mmụta ya na agụmakwụkwọ. Ha lụrụ na June 1960 na Detroit wee mụọ ụmụ abụọ, ụmụ nwanyị Shelley Zinzi Taylor na Rahdi Taylor. Alụmdi na nwunye ha mebiri na 1970. Na 1972, Taylor kwagara San Francisco Bay Mpaghara, ebe ọ gara n'ihu ịlụ Martella Wilson, onye ndu ntorobịa n'ụwa nke ndị ọrụ ebere na mmetụta mmekọrịta ọha na eze. Ha jikọtara ọnụ ma duru ndị otu African Film Society, bụ ndị na-ahụ maka ihe nkiri sịnịma si n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka na nkwurịta okwu gbasara ọhụhụ ha dị mma na nke ọha mmadụ. N'etiti 90s, di na nwunye ahụ mebiri alụmdi na nwunye ahụ mana ha nọgidere na-ebi ma na-arụ ọrụ na Boston ruo mgbe Taylor kwagara Manhattan maka ọkwá na Mahadum New York na 1998.

Taylor nwụrụ na Jenụwarị 24, 2024, mgbe ọ dị afọ 92.

Ntụaka

dezie

sinima nke ndị agba agba sitere na Association of Independent Video and Film (AIVF); na ihe nrite Richard Wright maka nkatọ mmuta sitere na ụwa ojii . Ọ bụ onye nnata nke Fulbright Fellowship, yana ndị otu sitere na

  1. Clyde taylor - Search Results.
  2. What's in a Name? L.A. Rebellion - UCLA Film & Television Archive. Cinema.ucla.edu. Retrieved on 3 September 2017.
  3. "LA Rebellion,"
  4. Timeline.
  5. https://as.tufts.edu/faculty-research/named-professorships Tufts University
  6. Clyde Taylor > Faculty > People > NYU Gallatin.
  7. Awards & Award Winners.
  8. "MILES DAVIS; Backward Reasoning", The New York Times, 27 May 2001.
  9. Symposium Participants. UCLA Film & Television Archive. Retrieved on 3 September 2017.
  10. Africana Studies. africanastudies.as.nyu.edu. Retrieved on 3 September 2017.
  11. Humanism, Cinema and Engagement: Clyde Taylor and the L.A. Rebellion Symposium - UCLA Film & Television Archive. Cinema.ucla.edu. Retrieved on 3 September 2017.
  12. The independent (January 20, 1978).