Babatunde Adetokunbo Sofoluwe

Babatunde Adetokunbo Sofoluwe
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Eprel 1950 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya12 Mee 2012 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụọkà mmụta sayensị kọmputa, university teacher Dezie
onye were ọrụMahadum nke Lagos Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Edinburgh, Mahadum nke Lagos Dezie
prọfesọMahadum nke Lagos Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

.[1]Babatunde Adetokunbo Sofoluwe (15 Eprel 1950 – 12 Mee 2012) [1] bụ prọfesọ Naijiria nke sayensị Kọmputa, onye nchịkwa mmụta na onye bụbu osote onye isi oche nke Mahadum Lagos, Nigeria.[2][3]  A họpụtara ya osote onye isi na Mahadum Lagos na 31 Jenụwarị 2010, ka ọ nọchie prọfesọ Tolu Olukayode Odugbemi.

A Park in the University of Lagos named after Adetokunbo Sofoluwe

Education dezie

O akara nzere bachelọ nke mgbaka (BSc) na akwụkwọ na akara na Mahadum Lagos na 1973. Ọ akara akara akara nhọrọ Commonwealth iji akwụkwọ na Mahadum Edinburgh, Scotland ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ na Master of Science (MSc) na 1975 na doctorate na 1981 .

Ndụ na ọrụ dezie

.[2][3]Sofoluwe malitere ọrụ ya na 1976 dị ka onye enyemaka gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Lagos ebe ọ mechara bụrụ onye nkuzi zuru oke n'ọnwa Ọktoba 1996. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ngalaba nke Sayensị ugboro abụọ n'usoro.  Tupu ọ bụrụ osote onye isi na mahadum Lagos, ọ bụ osote osote onyeisi ụlọ akwụkwọ mahadum.[1]  Ọ rụkwara ọrụ dịka onye isi ngalaba na-ahụ maka agụmakwụkwọ agụmakwụkwọ na Mahadum Lagos tupu a họpụta ya dị ka osote Vice-Chancellor (Management).  Odela ma dekọọ ọtụtụ akwụkwọ agụmakwụkwọ na akụkọ n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ obodo na nke mba ụwa tupu ọ nwụọ na 2012.

Membership of professional bodies dezie

Ọ bụ onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara, ole na ole n'ime ha gụnyere:

  • Onye otu Kọmputa Association of Nigeria (COAN). [4]
  • Onye otu nke Institute of Mathematics na Ngwa ya (IMA)
  • Onye otu ndị ọkachamara Kọmputa nke Nigeria (CPN)
  • Onye otu Society for Individual and Applied Mathematics (SIAM).
  • Onye otu Academy of Science

Ọrụ ahọpụtara dezie

  • Ihe owuwu nchekwa a pụrụ ịdabere na ya maka ndị ọrụ mkpanaka na sistemụ netwọk mepere emepe. Akwụkwọ akụkọ International nke Ngwa Kọmputa, 17 (7), 6-14. [5]
  • Ihe nkuzi ncheta afọ nke mbụ na nsọpụrụ Late 10th Vice-Chancellor, Prọfesọ Adetokunbo Babatunde Sofoluwe, FAS.
  • N'ebe usoro nhazi nhazi granular maka nyocha mmemme. [6]
  • Agafee Mgbakọ.
  • Nhazi nchekwa ntụkwasị obi maka ndị nnọchi anya ekwentị na sistemụ netwọkụ mepere emepe. [7]
  • Ọmụmụ nke ụdị nhazi maka ihe owuwu n'okpuru mmiri. [8]

Ntụaka dezie

  1. UNILAG bows to protesting students.
  2. Adetokunbo Babatunde Sofoluwe.
  3. Sofoluwe (1981). Studies of a Structural Form Forunderwater Structures. 
  4. Professor Adetokunbo Babatunde Sofoluwe « Nigeria Computers.
  5. Friday Thomas (2011-03-31). "A Reliable Protection Architecture for Mobile Agents in Open Network Systems". International Journal of Computer Applications 17 (7): 6–14. DOI:10.5120/2234-2854. ISSN 0975-8887. 
  6. Eyo (2011). "Towards a Granular Computing framework for Program Analysis", 2011 IEEE International Conference on Granular Computing. IEEE, 825–828. DOI:10.1109/grc.2011.6122705. ISBN 978-1-4577-0371-3. 
  7. Friday Thomas (2011-03-31). "A Reliable Protection Architecture for Mobile Agents in Open Network Systems". International Journal of Computer Applications 17 (7): 6–14. DOI:10.5120/2234-2854. ISSN 0975-8887. 
  8. Sofoluwe, A. B. (1980). Studies of a structural form for underwater structures.. University of Edinburgh. OCLC 556367799.