Asụsụ Ulukwumi

Ulukwumi, nke a makwaara dị ka Oluphomi, bụ asụsụ Yoruboid nke Ndị Olukumi nke Aniocha North LGA, Delta State, Nigeria na-asụ.

Ulukwumi
Olùkùmi
Spoken in: Nigeria 
Region: Aniocha North LGA, Delta State
Total speakers: 10,000
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Volta–Niger
   Àtụ:Sm
    Yoruboid
     Edekiri
      Ulukwumi
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: ulb
Asụsụ Ulukwumi
asụsụ, modern language
mba/obodoNaijiria Dezie
ụmụ amaala kaȮra Edo, Federal Capital Territory (Nigeria), Ȯra Niger Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Olhoma pụtara 'enyi m' n'asụsụ Owé nke Yoruba na Igala.

Okwu dezie

N'okpuru ebe a bụ ụfọdụ okwu Olumozi ma e jiri ya tụnyere Asụsụ Yoruboid ndị ọzọ Yorùbá (asụsụ ọkọlọtọ), Òwé (asụsụ Yoruba a na-asụ na mpaghara Kabba nke Kabba-Bunu LGA, Kogi State), na Igala, dịka Arokoyo (2012) nyere ya: [1]

Nkọwa Oge Olympụta Yoruba Òwé Igala
aka Ọ bụ n'afọ ka a kara aka Ọ bụ n'afọ ka a kara aka Ọ bụ n'afọ ka a kara aka Ọ bụ n'oge gara aga
yam uṣu Isuu/uṣu uṣu/iṣu Uchu
ahụ ara ara/ọra ọra ọla
nwa ọma Ọ bụ nwa ọhụrụ Ọ bụ nwa ọhụrụ Ọma
enyi oluku Oge a na-eme n'oge olúku Ebe ọ bụ na
nwanyị Ihe omuma di nma Ihe omuma di nma Oche na-adị Ọ bụ n'oge a ka a na-akọ
nna ba Ọdịda Anyanwụ Baba ataa
onye ẹnẹ Isiokwu ọny Ọ bụ mgbe ahụ ka ọ dị
ọkụ otu Na-enweghị otu úná
okwu Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge ahụ Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ na-eme Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ na-eme Ọ bụ ebe ahụ
obi ẹdọ Owu di iche Ọ bụ n'oge gara aga ka a na-eme egwuregwu ẹ̀dọ̀
ite Ọdịdị Oge a na-akpọ Ọdịdị Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
ehi/anụ ẹla malu/ẹran ẹlá ẹla
agadi nwoke arigbo arúgbo arígbó ÓFFIGO
òké eku eku eku ichélékwu
ibu Gbe Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Gbe amụrụ
Iri nri zẹ Isiokwu Isiokwu Isiokwu
ahụekere Obì Obì Obì Obì
mmiri Omi Omi Omi Ómi
mamịrị Anya na-adịghị Anya na-adịghị Anya na-adịghị Anya na-adịghị
ogho òwú òwú òwú òwú
nkume Ọchịchịrị Ọchịchịrị Ọchịchịrị òkwúta

Edensibia dezie

N'okpuru ebe a bụ ụfọdụ okwu Olumozi ma e jiri ya tụnyere Asụsụ Yoruboid ndị ọzọ Yorùbá (asụsụ ọkọlọtọ), Òwé (asụsụ Yoruba a na-asụ na mpaghara Kabba nke Kabba-Bunu LGA, Kogi State), na Igala, dịka Arokoyo (2012) nyere ya

  1. Arokoyo, Bolanle Elizabeth. 2012. A Comparative Phonology of the Olùkùmi, Igala, Owe and Yoruba Languages. Paper presented for the International Congress "Towards Proto-Niger-Congo: Comparison and Reconstruction", Paris, 18-21 September, 2012. 10pp.

Ebe e si nweta ya dezie

  • Arokoyo na ndị ọzọ 2022. Akwụkwọ ọkọwa okwu nke oge ochie. Living Tongues Institute for Endangered Languages. https://livingdictionaries.app/olukumi/entries/list
  • Eleshin, Alimot Folake 2012. Nnyocha ntụnyere nke morphosyntax nke Olukumi na Standard Yorùbá: ụzọ minimalist. MA thesis, Mahadum nke Ilorin.
  • Okolo-Obi, Bosco 2014. Akụkụ nke Olukumi Phonology. MA thesis, Nsukka: Mahadum nke Naijiria; 117pp.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ntụnyere Okwu nke Olukumi, Owo Dialect na Standard Yoruba. Akwụkwọ nzukọ ọmụmụ ihe e nyere na Ngalaba nke Asụsụ na Asụsụ Naijiria, Mahadum Ilorin, Ilorin.