Asụsụ Aja bụ asụsụ Gbe nke ndị Aja nke Benin, Togo, Ghana, Nijiria na Gabon na-asụ. Na Gabon, ha na-abụkarị ndị na-akwaga mba ọzọ.

Aja
Adja
Native to Benin, Togo, Ghana, Nigeria, Gabon
Ethnicity Aja people
Native speakers
550,000 (2006–2012)[1]
Official status
Recognised minority



language in
Language codes
ISO 639-3 ajg
Glottolog ajab1235
The distribution of the major Gbe dialect areas (after Capo 1988, 1991)

ọ nwere njikọ chiri Anya na asụsụ ndị ọzọ dị ka ewe, Mina, Fon, na phla Phera.

Ọmụmụ ụdaolu dezie

Mgbochiume dezie

Ọnụ Alveolar Retroflex Mgbe alv./Obodo



Velar Akpụkpọ ahụ<br id="mwLQ"><br><br><br> Uvular
Ụgbọ imi [m] [n] [ɲ] ŋ
Plosive/Affricate



enweghị olu p t t͡ʃ k k͡p
kwuru okwu b d ɖ d͡ʒ ɡ ɡ͡b
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s ʃ χ
kwuru okwu v z ɣ ʁ
Ihe atụ l ~ [r] j w
  • A na-anụ ụdaume /b, ɖ, j/ dị ka ụda ụdaolu [m, n, ɲ] mgbe ụdaume imi sochiri ya.
  • /l/ na-anụ dị ka rhotic trill [r] mgbe mgbe mgbe alveolar, retroflex ma ọ bụ post-alveolar consonants gasịrị.
  • A na-anụ ụda /s/ na /z/ dị ka post-alveolar [ʃ], [ʒ] mgbe ọ na-ebu /i/ ụzọ.
  • A pụkwara ime ka ụda /l, w/ dị ka [l̃, w̃] mgbe ọ na-ebute ma ọ bụ na-esote ụdaume imi.
  • Ụfọdụ ndị ọkà mmụta asụsụ egosila ụda imi [ɲ], na ụda uvular, [χw] na [ʁw], dị ka ụda dị iche iche.[2]

Mkpụrụedemede dezie

Mkpụrụedemede ọnụ
N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ i u
N'etiti etiti e o
Mepee n'etiti ɛ ɔ
Emeghe a
  • /u/ mgbe a na-anụ /i/ tupu /i/ dị ka labio-palatal [ɥ]. A na-emezi ya dị ka [ɥ̃] mgbe ọ nọ n'ọnọdụ imi.[2]
Mkpụrụ ụdaume imi
N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ ĩ ũ
Mepee n'etiti ɛ̃ ɔ̃
Emeghe ã

Ntụnyerere dezie

Nkeji edemede 1 nke Nkwupụta Ụwa Nile Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ dezie

Aja dezie

Agbetɔwo pleŋu vanɔ gbɛmɛ ko vovoɖeka gbeswɛgbeswɛ, sɔto amɛnyinyi ko acɛwo gomɛ; wo xɔnɔ susunywin ko jimɛnywi so esexwe. Wo ɖo a wa nɔvi ɖaɖa wowo nɔnɔwo gbɔ.

Ewe dezie

Edere ederede a n'asụsụ Ewe: "Wodzi__wol____wol____wol__ Udoze Udoze. N'ihi ya, ọ bụrụ na ọ bụrụ na ị na-eme ka m bụrụ ihe na-eme n'oge anti.

n'asụsụ Bekee, ọ na-asụgharị roughly ka: "Wodzi azụtala akpụkpọ ụkwụ, uwe, na akpa. Bịa hụ ha n'ụlọ ya, ma ọ bụrụ na-amasị gị, ị nwere ike zụta ha na mbeleta."

E dere ihe odide a n'asụsụ Ewe: "Agb si n'asụsụ Ewe, sị: "Agg si n'okwu a, si n'akwụkwọ a, si e dere ya, si n"asụsụ ewe. N'oge a, ọ na-eme ka ndị mmadụ nwee nkwurịta okwu.

N'asụsụ bekee, ọ na-asụgharị n'ụzọ siri ike na: "Ị dị ka osisi mkpụrụ osisi a kụrụ n'ala na-eme nri, ya mere na-amị mkpụrụ ọma; okwu gị na-atọ ụtọ na ntị. Ụzọ gị dị ụtọ ma dị mma."

Edensibia dezie

  1. Aja at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. 2.0 2.1 Morley (2011). A Grammar of Ajagbe. Morley, Eric A. (2011). A Grammar of Ajagbe. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content

Àtụ:Languages of BeninÀtụ:Languages of TogoÀtụ:Volta-Niger languages