Adi Utarini
mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịIndonesia Dezie
aha enyereAdi Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya4 Jụn 1965 Dezie
Ebe ọmụmụYogyakarta Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaIndonesian Dezie
ọrụ ọ na-arụpublic health scientist, civil servant Dezie
onye were ọrụMinistry of Research and Technology Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversitas Gadjah Mada, UCL Institute of Child Health, Umeå University Dezie
affiliationUniversitas Gadjah Mada Dezie
Ihe nriteNature's 10, Time 100 Dezie
webụsaịtịhttps://www.adiutarini.id/ Dezie

Adi Utarini bụ onye nyocha ahụike ọha na Indonesia nke na-arụ ọrụ na njikwa ọrịa nke ahụ ọkụ dengue . Ọ na-eje ozi dị ka Prọfesọ nke Ahụike Ọha na ngalaba ahụike na njikwa amụma na Mahadum Gadjah Mada, Yogyakarta . N'afọ 2020, ahọpụtara ya ka ọ bụrụ otu n'ime ' 10 maka ịsụ ụzọ nnwale a na-achịkwaghị nke ọma nke usoro mgbochi dengue site na iji anwụnta bu nje Wolbachia . Na 2021, ahọpụtara ya ka otu n'ime mmadụ 100 kacha nwee mmetụta na TIME na 2021.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ

dezie

A mụrụ Utarini na Yogyakarta na 4 June 1965. Ọ gụrụ ọgwụ na Gadjah Mada University, Yogyakarta, Indonesia. [1] [2] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1989 [2] ọ gụchara nzere nke nna ukwu abụọ, otu na UCL Great Ormond Street Institute of Child Health, United Kingdom (1994) na otu na Mahadum Umeå, Sweden (1997). [3] Ọ nọrọ na Umeå maka nyocha nke doctoral ya, ebe o lekwasịrị anya na mmemme nchịkwa ịba na Central Java . Ọ gụsịrị akwụkwọ doctorate na 2002. [4]

Nnyocha na ọrụ

dezie

Utarini lekwasịrị anya na njikwa ọrịa na ogo ahụike na Mahadum Gadjah Mada, Yogyakarta, Indonesia. [3] Ọ jere ozi dịka onye ndu Project maka mmemme anwụnta ụwa Yogyakarta . [2] Yogyakarta bụ obodo ndị mmadụ bi na ya nwere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmadụ 400,000 nwere ọnụọgụ ọrịa dengue dị elu. [5] Na 2018, o kwuru okwu TEDx na mbọ iji belata ọrịa dengue n'obodo.

Utarini chịkọtara ule a na-achịkwaghị nke ọma nke usoro na-eji Wolbachia na-ebu anwụnta na-ebelata mgbasa nke ọrịa anwụnta, dị ka ahụ ọkụ dengue, malite na 2016 na Yogyakarta. [5] [6] N'August 2020, o kwuputara na usoro ahụ belatara ọrịa ahụ ọkụ dengue site na 77% n'oge ikpe ahụ. [5] [7] Nje bacteria Wolbachia na-egbochi anwụnta ibufe ndị mmadụ nje. [5] Ọ bụ ezie na e mepụtara usoro ahụ kemgbe 1990s na Mahadum Monash, Australia, ikpe ahụ bụ "ihe àmà kachasị ike ma" iji kwado mmetụta ya, na nke mbụ na-achịkwa usoro nchịkwa nke usoro a. [8] N'ime ikpe ahụ, e kewara obodo Yogyakarta gaa n'ụyọkọ iri abụọ na anọ—12 ahọpụtara n'enweghị usoro ka ha nata anwụnta bu ọrịa Wolbachia na ndị ọzọ ka ọ bụrụ njikwa. Dị ka ọnwa Disemba 2020, ebipụtabeghị data zuru ezu, mana data ahụ kpuchiri ekpuchi na June 2020 wee wepụta nsonaazụ izizi n'August, nke gosipụtara mbelata 77% na mpaghara ebe ewepụtara anwụnta Wolbachia -modified ma e jiri ya tụnyere mpaghara akara. [5] Ndị na-ahụ maka ọrịa na-efe efe toro nsonaazụ ahụ dị ka “ihe na-awụ akpata oyi n'ahụ” na “epochal”, na nzọụkwụ dị mkpa n'ọgụ a na-alụso dengue, bụ́ nke na-akpata ọrịa ihe dị ka nde 400 na ọnwụ 25,000 kwa afọ, yana ikekwe ọrịa ndị ọzọ anwụnta na-ebu. [5] [8]

Akpọrọ Utarini n'ọrụ na mbọ ahụ na 2013, na-aghọ onye Indonesia na-edu ndị ọkà mmụta sayensị nke ọrụ ahụ. Na mgbakwunye na ịhazi ikpe ahụ, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'inweta nkwado iwu n'aka ọtụtụ ụlọ ọrụ gọọmentị. [8] N'ime oge ikpe ahụ, Utarini aghaghị inweta nkwado nke ndị obodo, bụ nke o nwetara site na eserese mgbidi, ihe nkiri dị mkpirikpi na nzukọ ihu na ihu; ịnụ ọkụ n'obi nke obodo iji sonye bụ otu n'ime akụkụ na-aga nke ọma nke nnwale ahụ. [5]

Na 13 Ọktoba 2021, ọ họpụtara ka onye otu kọmitii na-ahụ maka BRIN site n'aka Joko Widodo . [9]

Ndụ onwe onye

dezie

A maara Utarini nke ọma dị ka "Prof Uut", ndị ọrụ ibe kọwakwara ya dị ka onye dị jụụ ma na-ekweta. Ihe omume ntụrụndụ ya gụnyere ịgba ígwè na ịkpọ piano. [8] Utarini lụrụ Iwan Driprahasto, prọfesọ nke nkà mmụta ọgwụ, nakwa na Gadjah Mada. Ọ nwụrụ n'ọrịa coronavirus na Machị 2020. [5] [10]

Họrọ akwụkwọ

dezie

Ihe nrite

dezie
  •  Nrite ogologo ọrụ obodo, klas nke abụọ (2014) [1]

Ntụaka

dezie
  1. 1.0 1.1 Profil Adi Utarini. Tirto. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "tirto" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 Prof. dr. Adi Utarini, M.Sc, MPH, Ph.D – Health Policy and Management UGM (en-US). Retrieved on 19 December 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "ugm" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Dr Adi Utarini (en-US). Australia-Indonesia Centre. Retrieved on 19 December 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "aic" defined multiple times with different content
  4. Adi Utarini (in English). OCLC 4780019278. 
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 Callaway (27 August 2020). "The mosquito strategy that could eliminate dengue" (in en). Nature. DOI:10.1038/d41586-020-02492-1. PMID 32855552.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  6. Anders (25 May 2020). "Update to the AWED (Applying Wolbachia to Eliminate Dengue) trial study protocol: a cluster randomised controlled trial in Yogyakarta, Indonesia". Trials 21 (1). DOI:10.1186/s13063-020-04367-2. ISSN 1745-6215. PMID 32450914. 
  7. World Mosquito Program's Wolbachia method dramatically reduces dengue incidence in Indonesia (en). LSHTM. Retrieved on 19 December 2020.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 Nature's 10: ten people who helped shape science in 2020 (en). www.nature.com (15 December 2020). Retrieved on 19 December 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "nature10" defined multiple times with different content
  9. Erwanti (2021-10-13). Diketuai Megawati, Ini Daftar Dewan Pengarah BRIN (id-ID). detiknews. Archived from the original on 14 October 2021. Retrieved on 2021-10-13.
  10. "Nakes Gugur: Terus Bertambah, Bukan Sekadar Angka", VOA News, 6 September 2020. (in id)