Adewale Oke Adekola

Adewale Oke Adekola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereAdewale Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya26 Maachị 1932 Dezie
Ụbọchị ọnwụ yaMaachị 1999 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, injinia Dezie
onye were ọrụMahadum nke Lagos Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London, Mahadum nke Ibadan Dezie

Adewale Oke Adekola FIStructE FICE CON (26 Machị 1932 - Machị 1999) bụ onye injinia Naijiria, agụmakwụkwọ, onye edemede, na onye nchịkwa. Ọ bụ onye isi injinia mbụ nke Naijiria na onye isi injinia obodo na Mahadum nke Lagos .[1][2] Ọ bụ onye guzobere osote onye isi nke Abubakar Tafawa Balewa University Bauchi na Ọkankụzi emeritus nke Mahadum Lagos .[3] Ọ bụ onye ọsụ ụzọ nke agụmakwụkwọ injinia na Naịjirịa ma bụrụ onye a ma ama dịka nnukwu onye nkuzi.[4] Ọ ghọrọ otu n'ime ndị Naijiria mbụ e nyere nzere nke Doctor of Science (DSc) na 1976 - nke Mahadum London nyere na injinia (structural mechanics).[5]

Mmalite ndụ dezie

A mụrụ Adekola na Ota, Ogun Steeti, na 26 Machị afọ 1932.[6] Nna ya bụ Chief Gbadamosi Akande Adekola, onye na-akpụ ọla edo na onye ọrụ ugbo nke Olupe compound, Ijaiye, Abeokuta. Nne ya bụ Alhaja Ayisat Aina Ajile Adekola onye ahịa na-azụ ahịa nke ọma nke ákwà obodo (Aso-Oke / Adire) nke Otun quarters, Ota. Adewale gụrụ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị Saint James Ota site n'afọ 1939 ruo afọ 1946. Adewale sonyeere Nigerian Broadcasting Corporation n'afọ 1951, ebe ọ pụtara ìhè dịka onye enyemaka injinia eletriki - ọ hapụrụ mgbe ọ batara na University College Ibadan .

Ihe Ọ mépụtara n'agụmakwụkwọ dezie

Agụmakwụkwọ Adekola malitere na Mahadum nke Ibadan (1952–53) ebe ọ nọdụrụ ala ma nweta Mahadum InterBSc London.[7][8] E nyeziri ya agụmakwụkwọ Gọọmentị mpaghara ọdịda anyanwụ na Northampton Engineering College, London (Now City University) n'afọ 1953 wee nweta BSc ya na injinia na 1956. A gbatịkwuru agụmakwụkwọ ya site na ndụmọdụ nke Colonial Office ya na Sir Hubert Walker, Director of Public Works. Adekola gara Imperial College of Science and Technology, London n'afọ 1956 nweta diplọma ya nke Imperial College (DIC) n'afọ 1958 nakwa Doctorate of Philosophy (PhD) n'afọ1959.[9][10] Adekola dere ọtụtụ akwụkwọ banyere usoro nchịkọta na n'afọ 1976 onyinye ya maka nghọta nke mmekọrịta dị mgbagwoju anya n'etiti ihe ndị na-emetụta ike kachasị nke osisi ndị mejupụtara mere ka ọ nweta akara ugo mmụta doctorate dị elu, DSc nke Mahadum London.

Onye nkuzi na onye nchịkwa dezie

Mgbe o nwetachara PhD, Adekola rụrụ ọrụ obere oge na ụlọ ọrụ mba ụwa nke Ove Arup & Partners site n'afọ1959 ruo afọ 1960.

Mahadum Ahmadu Bello, Zaria dezie

Ọ malitere ọrụ nkuzi ya na Nigerian College of Arts, Science & Technology, Zaria, n'afọ 1960 dịka onye nkuzi ma rigota na nnukwu onye nkuzi na onye isi ngalaba site n'afọ 1962.[11][12] ọgba aghara obodo nke agha obodo nke Naijiria kpatara mere ka ọ kwaga Mahadum nke Lagos dịka prọfesọ na onye isi ọrụ nke injinia [peeji dị na 1965.[13]

Mahadum nke Lagos dezie

A kpọrọ Adekola ka ọ lekọta nguzobe nke Mahadum nke Lagos ngalaba nke Injinia ma mepụta ndị mbụ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba Injinia n'ọnwa June afọ 1967.[14][15] Adekola ghọrọ Prọfesọ (Civil Engineering) n'afọ 1968 yana onye isi Naijiria mbụ nke ngalaba Injinia. Akwụkwọ mmeghe ya gosipụtara ọtụtụ ngwọta ọhụrụ maka mmepe akụrụngwa na Naịjirịa ma a na-ewere ya na ọ tọrọ mkpụrụ maka ịsụ ụzọ nke laterite dị ka ihe owuwu okporo ụzọ maka mba ndị na-emepe emepe. Tụkwasị na nke a, ọ tụrụ aro usoro iwu okporo ụzọ siri ike nke nwere ikike ka mma iji kwado ibu okporo ụzọ dị arọ, na-eduga na ọnụ ala mmezi. Ọ ka bụ onye kachasị ogologo oge na-eje ozi na ngalaba nke Injinia na Mahadum nke Lagos (1968 - 1971) na mgbe ọ hapụrụ Deanship ya, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke Ngalaba Injinia nke otu ụlọ ọrụ ahụ. N'oge ọ nọ na Mahadum nke Lagos, ọ rụrụ ọrụ na Kọmitii nke Deans (65 - 71), Kọmitii Mmepe (67 - 70), Kọmitii Ọbá akwụkwọ (67 - 70), Kọmitii Atụmatụ Ọmụmụ (72 - 74), Kansụl Mahadum (75 - 79) na dịka Onye isi oche nke Kọmitii Nchịkwa Kọmputa (73 - 76).

Ọrụ ọha na eze dezie

Adekola jere ozi na ọtụtụ kọmitii iji nyere aka wulite agụmakwụkwọ na Naịjirịa n'ozuzu ya na ọzụzụ injinia karịsịa.

  • Unesco National Commission for Nigeria 1964 -65[16]
  • Director Nigerian Petroleum Refining Company, Port Harcourt 1965 -70
  • West African Examination Council 1965 -70
  • Kọmitii na-ahụ maka agụmakwụkwọ nkà na ụzụ na Middle Africa 1967 -70
  • Council of Registered Engineers 1971 -74
  • Inter Africa Panel of Scientists 1972 - 75
  • Onye isi oche nke Senate Abubakar Tafawa Balewa University 1980 - 84
  • Kọmitii nke ndị osote Chancellors 1980 -84
  • Onye isi oche nke Council Federal Polytechnic Bida 1987 - 90.
  • Onye isi oche nke Council Federal Polytechnic Ado-Ekiti 1990 -94
  • Ọ rụrụ ọrụ a pụrụ ịtụkwasị obi na ntọala nke Nigerian Academy of Engineering .

Nturu ugo, ọdịiche, na onyinye dezie

  • Nkọwa nke ngalaba nke Injinia Mahadum nke Lagos: N'ịghọta agụmakwụkwọ ya dị iche iche na ngalaba injinia; ọrụ pụtara ìhè dị ka onye bụbu Dean nke Injinia; na maka onyinye ya maka mmepe na ọganihu nke ngalaba Injinia na Mahadum nke Lagos. Julaị 1984.
  • Concord Press Award for Academic publishing in recognition of his book titled “Mechanics of Statically Indeterminate Structures” 1990”
  • Onyinye ọla edo nke Mahadum Lagos - 1991
  • Onyinye nke D.Sc (Honoris Causa) Abubakar Tafawa Balewa University Bauchi - 1994
  • Onyinye nke Prọfesọ Emeritus site na Mahadum Lagos - 1996
  • National Award of Commander of the Order of the Niger site na Federal Republic of Nigeria - 1998[17]

Ọnwụ dezie

Adekola nwụrụ na 3 Machị afọ 1999, mgbe ọ dị afọ iri isii na asaa. E liri ya na Ikoyi Cemetery, Lagos. Ọ hapụrụ nwunye ya, Oriakụ Adenrele Henrietta Adekola na ụmụ ya.

Edemsibịa dezie

  1. University of Lagos p. 18. Archived from the original on 2017-08-09.
  2. Akinrele (1970). Directory of Scientific Research in Nigeria p. 66.. Science Association of Nigeria. 
  3. History of ATBU. Archived from the original on 2018-12-09. Retrieved on 2022-06-07.
  4. Osifo (1982). The Role of technology in the industrial development of Nigeria p. 13. Heinemann Educational Books (Nig.). ISBN 9789781291166. 
  5. International Biographical Centre (1984). International Who's who in Engineering. the University of California. ISBN 978-0-9003-327-15. 
  6. Raph Uwechue (1991). Africa Who's who. the University of Michigan (Africa Journal Limited). ISBN 978-0-903-2741-73. 
  7. Saunders (1960). University College, Ibadan p. 198. University Press. 
  8. Professor Ezekiel Adewale Oke's Profiles | UNIVERSITY OF IBADAN. www.ui.edu.ng. Archived from the original on 2021-01-17. Retrieved on 2020-05-30.
  9. (1960) West Africa p. 54. West Africa Publishing Company, Limited. 
  10. Xanthakos (1994). Theory and Design of Bridges p. 314. John Wiley & Sons. ISBN 9780471570974. 
  11. Vice-Chancellor (1963). Report p. 11. 
  12. (1989) A History of Ahmadu Bello University, 1962-1987 p. 66. The University. ISBN 9789781250576. 
  13. Odebiyi (1985). Builders of modern Nigeria p. 254. VBO International. ISBN 9789783012301. 
  14. Akinsuyi (1992). Unilag at 30: the deed and the truth p. 10. Mednet. ISBN 9789783131064. 
  15. Aderibigbe (1987). A History of the University of Lagos, 1962-1987 p. 17. University of Lagos Press. ISBN 9789782264916. 
  16. Africa (1969). Bulletin p. 13. 
  17. Nigerian national awards | Nigerian Muse. www.nigerianmuse.com. Archived from the original on 2015-07-11. Retrieved on 2016-09-13.