Aderonke Apata

Ọkaiwu Nwanyị Naijeria
Aderonke Apata
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaApata Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Jenụwarị 1967 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-akwado ikike mmadụ, Onye na-akwado ikike LGTI, onye ọka iwu Dezie
Ọmụma Mmekọahụmmekọ nwanyị na nwanyị Dezie

Aderonke Apata (amụrụ n'ọnwa Jenụwarị ụbọchị iri abụọ, n'afọ 1967) bụ onye Naijiria na-akwado LGBT na onye na-achọ ebe mgbaba.[1] O nwetara mgbasa ozi mgbasa ozi n'ihi ikpe mgbaba ya na United Kingdom.[1][2]

Apata bụ onye guzobere ọrụ ebere nke African Rainbow Family.[3]

A mụrụ Aderonke Apata n'ọnwa Jenụwarị n'ubọchị iri abụọ, n'afọ 1967 na Naịjirịa.[1][4][5] Apata matara na ọ bụ nwanyị na-edina nwanyị ógè ọ dị afọ iri na isii.[1] N'ihi ezinụlọ Apata na-enyo ya enyo na ọ bụ nwanyị na-edina nwanyị nakwa n'ihi ezinụlọ di Apata na-enyo ya enyo na ọ bụ nwanyị na-edina nwanyị ma na-enwe mmekọahụ, e jidere ya mgbe ndị uwe ojii hụrụ ya na-eme omume nwoke idina nwoke n'ụlọ ya ma kpọga ya n'ụlọ ikpe sharia, ebe a mara Apata ikpe ọnwụ site na ịtụ ya nkume maka ịkwa iko na amoosu.[3][6][7] Otú ọ dị, a kwụsịrị ikpe ahụ mgbe onye na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ welitere usoro iwu.[7] Tupu a kpọga ya n'ụlọ ikpe, e zigara ya n'ụlọ mkpọrọ ebe e debere ya na ndị mkpọrọ ndị ọzọ n'ụlọ mkpọrọ mepere emepe.[7]

Apata gbapụrụ Nigeria gaa London, United Kingdom ebe ọ rịọrọ ebe mgbaba na mbụ màkà okpukpe n'afọ 2004 n'ihi na o si n'ezinụlọ Ndị Kraịst, mana ọ lụrụ nwoke Alakụba na ndokwa aghụghọ iji kpuchie mmekọrịta ya na nwanyị ọzọ.[3][6] Ógè a jụrụ arịrịọ abụọ mbụ ya maka mgbaba, a manyere ya ibi n'okporo ámá na Manchester iji zere ịchụpụ ya.[6] N'ọnwa Ọktọba afọ 2012, ọ nọrọ otu izu n'ụlọ mkpọrọ naanị ya na Yarl's Wood Immigration Removal Centre dị ka ntaramahụhụ n'ihi iduzi ngagharị iwe udo na etiti ahụ.[1][6]

Ndụ onwe onye dezie

Na Naịjirịa, Apata nwere enyi nwanyị ógè ọ gụsịrị akwụkwọ ma ha biri n'otu ụlọ.[7]

N'afọ 2005, a chọpụtara na Apata nwere Nsogbu nrụgide post-traumatic (PTSD) ma gbalịa igbu onwe ya mgbe ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ na-eche ịchụpụ ya ihu.[8] N'afọ 2012, e gburu onye bụbu nwanyị ibe Apata n'ihe omume nche.[6] E gbukwara nwanne Apata na nwa ya nwoke dị afọ atọ n'ihe omume ndị nche.[6]

Ka ọ na-erule afọ 2015, Apata kwere Happiness Agboro nkwa ọlụlụ, onye e nyere ọnọdụ ndị gbara ọsọ ndụ na United Kingdom dabere na mmekọahụ ya.[8] N'afọ 2017, Apata bi na UK.[1]

Ihe nrite na nsọpụrụ dezie

  • LGBT Positive Role Model Award site na 3rd National Diversity Awards (2014)[9]
  • Onye na-eme ihe ike nke afọ site na 24th Sexual Freedom Awards (2018)[10]

Edensibia dezie

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Taylor. "Nigerian gay rights activist wins UK asylum claim after 13-year battle", The Guardian, August 12, 2017. Retrieved on December 30, 2020.
  2. Why the Home Office rejects so many LGBTQ asylum claims. City, University of London (September 10, 2019). Archived from the original on November 25, 2020. Retrieved on December 30, 2020.
  3. 3.0 3.1 3.2 "Nigerian LGBTQ Activist Granted Asylum in UK After 13-Year Legal Battle", NBC News, August 14, 2017. Retrieved on December 30, 2020.
  4. Aderonke APATA. Companies House. Archived from the original on January 10, 2021. Retrieved on January 10, 2021.
  5. Apata (January 10, 2018). Birthday girl! Guess her age Double celebrations on 20th Jan at Manchester Victory Party for Aderonke Apata! Book your ticket here. via Twitter. Archived from the original on January 10, 2021. Retrieved on January 10, 2021.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 Dugan. "Aderonke Apata deportation case: 'If the Home Office doesn’t believe I’m gay, I’ll send them a video that proves it'", The Independent, June 9, 2014. Retrieved on December 30, 2020.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Dunt. "Can you prove you're gay? Last minute legal battle for lesbian fighting deportation to Nigeria", Politics.co.uk, March 3, 2015. Retrieved on December 30, 2020.
  8. 8.0 8.1 Dugan. "Nigerian gay rights activist has her High Court asylum bid rejected - because judge doesn't believe she is lesbian", The Independent, April 3, 2015. Retrieved on December 30, 2020.
  9. The National Diversity Awards 2014 Winners. National Diversity Awards (September 26, 2014). Archived from the original on October 4, 2014. Retrieved on December 31, 2020.
  10. 24th Sexual Freedom Awards Finalists & Winners. Sexual Freedom Awards (2018). Archived from the original on January 15, 2020. Retrieved on December 31, 2020.