Ọkọlọtọ nke Liberia

Ọkọlọtọ

 

Ọkọlọtọ nke Liberia
A rụgharịrị ọkọlọtọ na mabul na-acha anụnụ anụnụ n'ụlọ Capitol

Ọkolọto nke Liberia ma ọ bụ okọlọto Liberia, mgbe ụfọdụ a na-akpọ Lone Star, yiri nnọọ ọkọlọtọ nke United States, na-anọchite anya ntọala Liberia site n'aka ndị bụbu ndị ohu ojii si United States na Caribbean.[1][2][3]

Ọkọlọtọ nke Liberia nwere akara uhie na nke ọcha yiri ya, ya na square na-acha anụnụ anụnụ na kpakpando ọcha na canton. A nabatara ya na mkpụrụ ụbọchị iri abụọ na anọ n'ime ọnwa August 1847.[4][5]

Akụkọ mere eme dezie

Kọmitii ụmụ nwanyị asaa haziri ma jiri aka dụkọta ọkọlọtọ Liberia. Onye isi oche kọmitii ahụ bụ Susannah Elizabeth Lewis. Ndị ọzọ so na kọmitii ahụ gụnyere Matilda Newport, Rachel Johnson, Mary Hunter, Mrs. J. B. Russwurm, Colonette Teage Ellis, na Sara Draper. A mụrụ ụmụ nwanyị niile na United States, ọtụtụ n'ime ha bụ ndị nwunye nke ndị ikom a ma ama na Liberia.[1][6] Lewis bụ nwa nwanyị nke onye bụbu onye nnọchi anya Colston Waring, nwanne nwanyị nke nwanyị mbụ nke Republic, Jane Roberts, na nwunye John N. Lewis, otu n'ime ndị bịanyere aka na nkwupụta nnwere onwe Liberia.[7][8][9] A nabatara ọkọlọtọ ha mepụtara na 24 August 1847, ihe dị ka otu ọnwa mgbe Liberia kwupụtara nnwere onwe na 26 July 1847.[1] N'ụbọchị a nabatara ọkọlọtọ ahụ, mba ahụ mere emume na Monrovia. N'ebe ahụ, a na-emeghe ọkọlọtọ ahụ n'ihu ọha na nke mbụ ya, Susannah Lewis kwukwara okwu ịhụ mba n'anya. Ememe ahụ gosipụtakwara okwu nke ọtụtụ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Liberia ama ama na ndị isi okpukpe, yana ntụrụndụ n'ụdị egwu egwu.[10]

N'afọ 1850 na 1860, Eusibia N. Roye ghọrọ ụgbọ mmiri mbụ nke Liberia gosipụtara ọkọlọtọ na New York City na ọdụ ụgbọ mmiri Liverpool. Ọ bụ Edward James Roye nwe ụgbọ mmiri ahụ.[11] N'afọ 1860, e gosipụtara ọkọlọtọ Liberia na stampụ mbụ a maara nke gọọmentị Liberia wepụtara.[12] N'abalị iri abụọ na anọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1915, Onye isi ala Daniel Edward Howard bịnyere aka n'iwu nke kwupụtara ụbọchị iri abụọ na abụọ n'ọnwarị dị ka ụbọchị ọkọlọtọ, ezumike mba.[1]

N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Julaị n'afọ 1974, ndị omeiwu nke Liberia wepụtara iwu na-enye onye isi ala ikike iguzobe kọmitii iji tụlee mgbanwe ndị nwere ike ime na ọtụtụ akara mba, gụnyere ọkọlọtọ na ukwe mba. McKinley Alfred Deshield Sr. duziri kọmitii ahụ. Kọmitii ahụ chọrọ inyocha akara ndị ahụ, ma wepụ akụkụ nkewa ha. Onye isi ala William Tolbert họpụtara ndị otu 51 na Commission on National Unity. A na-akpọkwa kọmitii ahụ Deshield Commission, n'aha nwoke duziri ya. Kọmitii ahụ nyere akụkọ ha na mkpụrụ ụbọchị iri abụọ na anọ n'ime ọnwa Jenụwarị 1978. Akụkọ ahụ mechara tụọ aro ka ọ ghara ịgbanwe ọkọlọtọ ahụ.[13]

A na-ahụ ọkọlọtọ ahụ n'ọtụtụ ụgbọ mmiri gburugburu ụwa ka Liberia na-enye ndebanye aha n'okpuru ọkọlọtọ ya. Ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri na-eme nke a iji zere ụtụ isi na ihe mgbochi nke mba ndị ọzọ na-etinye n'ọrụ. Dịka ọkọlọtọ nke abụọ kachasị ewu ewu (mgbe ọkọlọtọ Panama gasịrị), a na-eme atụmatụ na ụgbọ mmiri 1,700 nke mba ọzọ na-efe ọkọlọtọ Liberia.[14] Nke a na-eweta ọtụtụ n'ime ego mba ahụ na-enweta.[15]

Nnọchianya dezie

Akara iri na otu na-anọchi anya ndị bịnyere aka na nkwupụta nnwere onwe nke Liberia na ọbara ọbara na ọcha na-anọchite anya obi ike na omume ọma. Kpakpando na-acha ọcha na-anọchite anya mba mbụ nwere onwe ya n'Africa, n'elu square na-acha anụnụ anụnụ na-anọchi anya kọntinent Afrịka. A na-eṅomi ọkọlọtọ Liberia ma yie ọkọlọtọ United States n'ihi na ndị nweere onwe ha na ndị isi ojii si United States na Caribbean na-agba ohu na ndị isi ndị bụbu ndị ohu na-agba ndị isi ojii na United States na ndị America Colonization Society (ACS), otu nzuzo raara onwe ya nye iwepụ ndị nweere isi ojii si n'ofe North America. Oge ụfọdụ mgbe ndị Africa America malitere ịbịa na Liberia na 1822, a bịara mara ha dị ka "Americo-Liberians" na mgbalị nke ikewapụ ha na ndị obodo na ndị ohu Afrịka napụtara n'ọdụ ụgbọ mmiri na ụgbọ mmiri iwu na-akwadoghị.[15]

Ihe owuwu dezie

Debe ogologo otu narị na iri nkeji na obosara dị ka narị abụọ na itoolu nkeji. Akụkụ nke ọ bụla nke canton bụ nkeji 50, square nke kpakpando 5 nwere akụkụ 30 niile na etiti ya bụ nkeji 25 site n'aka ekpe na elu nke ọkọlọtọ nke canton / ọkọlọtọ. [citation needed]

Ọkọlọtọ ndị ọzọ dezie

Ọkọlọtọ nke obodo dezie

E kewara Liberia na mpaghara iri na ise, nke ọ bụla nwere ikike ịnwe ọkọlọtọ nke ya. Ọkọlọtọ mpaghara ọ bụla nwere ọkọlọtọ mba Liberia na canton. A na-efegharị ọkọlọtọ obodo ahụ n'ọfịs mpaghara ma jikọta ya gburugburu ọkọlọtọ mba Liberia n'obí onye isi ala.

William Tubman webatara ọkọlọtọ ahụ n'afọ 1965 maka ebumnuche nke ịkwalite mpaghara dị ka ụlọ ọrụ bara uru. Nhazi ha sitere n'ike mmụọ nsọ nke omenala akwa akwa nke Liberia.

Ndị otu ndị na-ahụ maka ihe mkparị n'ịntanetị na-akwa ọkọlọtọ n'elu ikpo okwu mgbasa ozi mmekọrịta dịka Reddit na Facebook, mana onye na-ahụ Maka ihe mkparikpi Steven A. Knowlton na-ekwu na mkparịta ụka ndị a na-egosi enweghị nghọta banyere ọnọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọdịbendị nke ọkọlọtọ na ihe eji ewu ọkọlọtọ site na akwa karịa ihe okike dijitalụ.[16]

Edensibịa dezie

Mpụga njikọ dezie

Liberia at Flags of the World

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Liberia: Flag Day Reflections - All Hail the Lone Star, All Hail!. AllAfrica (27 August 2019). Retrieved on 8 July 2021.
  2. Rozario (2003). Liberia (in English). Gareth Stevens. ISBN 9780836823660. 
  3. Background on conflict in Liberia. Archived from the original on 5 November 2007. “Paul Cuffee advocated settling formerly enslaved African Americans in Africa. He gained support from free black leaders in the US, and members of Congress for an early emigration plan. From 1815 to 1816, he financed and captained a successful voyage to British-ruled Sierra Leone, where he helped a small group of African-American immigrants establish themselves. Cuffee believed that African-Americans could more easily "rise to be a people" in Africa than in the US, where slavery and legislated limits on black freedom were still in place. Although Cuffee died in 1817, his early efforts to help repatriate African-Americans encouraged some free blacks and the American Colonization Society (ACS) to lead further settlements. Some free blacks in the Upper South created independent institutions dedicated to the idea of repatriation to Africa. The ACS was made up mostly of Friends (often called Quakers) and slaveholders, who disagreed on the issue of slavery but found common ground in support of repatriation. Friends opposed slavery but believed blacks would face better chances for freedom in Africa than in the US. The White Americans slaveholders opposed freedom for blacks but saw repatriation as a way of avoiding rebellions”
  4. (1967) Liberia: Open Door to Travel and Investment. Liberia. Department of Information and Cultural Affairs. “This symbol of Negro liberty was first unfurled on August 24, 1847” 
  5. Liberia Flag and Description (24 February 2021).
  6. Burrowes (2004). Power and Press Freedom in Liberia, 1830-1970 (in English). Africa World Press, 97. ISBN 9781592212941. 
  7. Gates (2008). The African American National Biography: Moore, Lenny-Romain (in English). Oxford University Press, 620–621. ISBN 978-0-19-516019-2. 
  8. American Colonization Society (1873). The African repository and colonial journal 49 (in English), 336–337. 
  9. Richardson (1959). Liberia's Past and Present (in English). Diplomatic Press and Publishing Company. 
  10. Burrowes, Power and Press Freedom in Liberia, 1830-1970, pp. 59–60.
  11. Dunn (2000). Historical Dictionary of Liberia (in English). Scarecrow Press. ISBN 9781461659310. 
  12. Dunn; Beyan; Burrowes; Historical Dictionary of Liberia, pp. 308.
  13. Dunn; Beyan; Burrowes; Historical Dictionary of Liberia, pp. 107–109.
  14. Liberian shipping draws scrutiny. NBC News (11 August 2003).
  15. 15.0 15.1 Liberia Flag- Liberian Flags. World Flags 101. Archived from the original on 4 November 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "world" defined multiple times with different content
  16. Knowlton (2021). "Liberian County Flags in Historical and Cultural Context". Raven: A Journal of Vexillology 28: 57–90.