Yahaya Kuta
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Ọktoba 1962 Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie

  [1]Mohammad Yahaya Kuta (nke a na-akpọkwa MKYahaya ma ọ bụ Prọfesọ MKuta; amụrụ n'abalị iri abụọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 1962) bụ onye nkuzi Naijiria, onye edemede na prọfesọ nke Ọrụ ugbo na ọhịa, Mahadum Ibadan . [2] [3] [4] na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ nke gọọmentị steeti nke Steeti Niger site n'aka Gọvanọ Mu'azu Babangida Aliyu, ọ bụkwa kọmishọna maka ozi na ọrụ ugbo na steeti Niger.

Mmụta dezie

Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na Minna, na 1975 - 1980 ọ gara Government Teachers College, Wushishi ma nwee NCE im Niger State College of Education, Minna na-amụ ọrụ ugbo na 1984. [5] nwere B.Sc na Agricultural Science Education na klas nke abụọ na Mahadum Calabar, o mechara nweta nzere masta na Science Education na 1991 na Ph.D na Mahadim Calabar na Mahaduma Ibadan na 1995.

Akwụkwọ ndị e bipụtara dezie

[6][7] nke Muhammed Kuta bipụtara.

  • Mpịakọta 6, Nke 1 (2002) - Isiokwu Analysis of Women's Reproductive Health Situation in Bida Emirate of Niger State, Nigeria, akwụkwọ akụkọ Africa online (AJOL). ( )  
  • Ndị Nupe nke Naịjirịa 'Nnyocha nke agbụrụ na agbụrụ 1. 95-110. Ụdị akwụkwọ Ethnographic ọrụ Languages Nupe-Nupe-Tako (nupe1254) 2003 (autotranslated from Maho's coding system) ProvidersJouni Maho'n bibliography of Africa.[8][9]
  • Ndị Nupe nke Naịjirịa Isiokwu · Disemba 2003.[10][11]
  • Enweghị ihe ọmụma bụ ọrịa: egwuregwu dị mkpirikpi na agụmakwụkwọ ahụike ọmụmụ. 2000, Bekee.[12]
  • Egwú ụmụ amaala maka agụmakwụkwọ ntụrụndụ, 2007.
  • Ọrịa AIDS Batan na e wu eza na na na Bide Emirate, Nigeria site na Mohammed Kuta Yahaya. 2000, Bekee.
  • Nkwurịta okwu maka mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mba ndị na-emepe emepe. 2008, Bekee.
  • Njikọ nke agụmakwụkwọ na-abụghị nke ọma / nke omume ọma na usoro agụmakwụkwọ ọdịda anyanwụ, Bekee.
  • Mkpebi ndị dị ịrịba ama, site na Northern States Governors' Forum Nigeria 2007-2011, English.
  • Talba na uwe ya. 2011, Bekee.
  • Akwụkwọ akụkọ nkwurịta okwu mba ụwa. 2003, Bekee.
  • Mmepe na ihe ịma aka nke Bakolori Irrigation Project na Sokoto State, Nigeria. 2002, Bekee.
  • Intellectual Capital Project, Niger State: mmepe na ngalaba ọrụ ugbo.
  • Niger State: ọrụ na onye na-eme ihe ike site na Kamar Hamza na Muhammed Kuta. 2012, Bekee.
  • Nkwurịta okwu mmepe: nkuzi sitere na mgbanwe na ọrụ injinia mmekọrịta mmadụ na ibe ya. 2003, Bekee.
  • Nkwurịta okwu maka mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya na mba ndị na-emepe emepe Mmepe na ihe ịma aka nke Bakolori Irrigation, Project na Sokoto State, Nigeria.
  • Enweghị ihe ọmụma bụ ọrịa, 2000.
  • Egwú ụmụ amaala maka ntụrụndụ-agụmakwụkwọ.
  • Ịrụ ọrụ [13] ụmụ nwanyị ime obodo: echiche usoro. [1]
  • nkuzi sitere na AIDS Batan na e wu eza na' neei Bide Emirate, Nigeria Na-arụ ọrụ na ụmụ nwanyị ime obodo: echiche usoro, 1995.
  • [14] nke ọrụ ugbo [15] ahụike gburugburu ebe obibi na Naịjirịa [1] [2]
  • Site n'ala. 2008.[16]

Ihe odide dezie

  1. About Author (Muhammed kuta, Yahaya). African journal online (2003). Retrieved on 31 January 2020.
  2. Professor M.K. Yahaya | FACULTY OF AGRICULTURE. University of Ibadan. Archived from the original on 29 January 2020. Retrieved on 29 January 2020.
  3. Mohammad Yahaya Kuta department Agricultural Extension (Faculty Agricultural ). University of Ibadna. Archived from the original on 29 January 2020. Retrieved on 29 January 2020.
  4. Ayegba Israel, Ebije. "Nigeria: Niger State SSG, Chief of Staff Take Oath of Office", Daily Trust Nigeria, 2015-05-21. Retrieved on 29 January 2020.
  5. CCRHS Leadership. topesilva.tripod.com. Retrieved on 2020-03-22.
  6. "46417238". 46417238 12: 120. 
  7. Yahaya Muhammed Kuta -(most work held by Muhammed Kuta Yahaya). World Cart (2003).
  8. Yahaya (2003-12-01). "The Nupe People of Nigeria". Studies of Tribes and Tribals 1 (2): 95–110. DOI:10.1080/0972639X.2003.11886489. 
  9. Yahaya (December 2003). "The Nupe People of Nigeria". Studies of Tribes and Tribals 1 (2): 95–110. DOI:10.1080/0972639x.2003.11886489. ISSN 0972-639X. 
  10. The Nupe people of Nigeria. Research Gate. Retrieved on 31 January 2020.
  11. Yahaya (2003). "The Nupe people of Nigeria". Studies of Tribes and Tribals 1 (2): 95–110. DOI:10.1080/0972639X.2003.11886489. 
  12. Yahaya, Mohammed Kuta. (2000). Ignorance is a disease : (a short play on reproductive health education). Stirling-Horden Publishers. ISBN 978-2063-33-9. OCLC 47920649. 
  13. Yahaya, Mohammed Kuta. Working with rural women : methodological considerations. OCLC 974655725. 
  14. Yahaya (2002-01-01). "The impact of agriculture on environmental health in Nigeria.". Journal of Environmental Extension 3 (1). DOI:10.4314/jext.v3i1.2688. ISSN 1595-5125. 
  15. "The impact of agriculture on environmental health in Nigeria.". Journal of Environmental Extension 3 (1). ISSN 1595-5125. 
  16. Nkonya, Ephraim M. (2008). From the ground up. World Bank. OCLC 861348020.