Werewere Liking
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKameroon, Côte d'Ivoire Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Mee 1950 Dezie
Ebe ọmụmụBondé Dezie
Dị/nwunyePape Gnepo Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ebe ọrụCôte d'Ivoire Dezie
Ihe nritePrince Claus Award, Noma Award for Publishing in Africa Dezie

Werewere Liking (a mụrụ n'afọ 1950, na Cameroon) bụ onye edemede, onye na-ede egwuregwu na onye na-eme ihe nkiri nke bi na Abidjan, Côte d'Ivoire. O guzobere ndị na-eme ihe nkiri Ki-Yi Mbock n'afọ 1980 wee guzobe obodo Ki-Yi n'afọ 1985 maka agụmakwụkwọ nka nke ndị na-eto eto.

Akwụkwọ akụkọ ya bụ Elle sera de jaspe et de corail bụ akwụkwọ akụkọ nke onye misovire nwere ọgụgụ isi (nke pụtara 'onye kpọrọ mmadụ asị' site na misos Gr. "ịkpọasị" na vir Lat. "nwoke") na-ede akwụkwọ akụkọ na isiokwu itoolu dịka okwu n'etiti ndị ikom abụọ ebe onye dere akwụkwọ akụkọ ahụ na-eche echiche agbụrụ ọhụrụ nke ndị mmadụ na-enweghị ihe mgbochi site na ibu akụkọ nke nna ochie na ọchịchị.[1] Ọ bụ onye dere echiche ụmụ nwanyị Africa "misovirism".[2]

Ọ natara Prince Claus Award n'afọ 2000 maka onyinye ya na ọdịbendị na ọha mmadụ, na Noma Award n'afọ 2005 maka akwụkwọ ya La mémoire amputée .[3]

Ide ihe dezie

Akwụkwọ ya na egwuregwu ya gụnyere:

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Ọ ga-abụ nke jaspe na coral, Editions L'Harmattan (1983), - trans. Marjolijn De Jager, Ọ ga-abụ nke jasper na coral; na, Ịhụnanya-n'elu-otu narị ndụ (akwụkwọ akụkọ abụọ), University Press of Virginia (2000),
  • Ike nke Um (1979) na Une nouvelle terre (1980) - trans. Jeanne Dingome, African Ritual Theatre: The Power of Um and a New Earth, International Scholars Pubs. (1997),

Ịgụ ihe ọzọ dezie

  • Simon Gikandi, Encyclopedia of African Literature, Routledge (2002), - peeji nke 288 Xing9
  • Katheryn Wright, Extending generic boundaries: Werewere Liking's L'amour-cent-vies, in Research in African Literatures, June 2002 nwetara na [1] March 5, 2007
  • Don Rubin, World Encyclopedia of Contemporary Theatre: Africa, Routledge (2000),
  • Nicki Hitchcott, Women Writers in Francophone Africa, Berg Publishers (2000),   - lekwasịrị anya na Mariama Bâ, Aminata Sow Fall, Werewere Liking na Calixthe Beyala: lee nkọwa nke onye na-ebipụta [2]
  • Peter Hawkins, Werewere Liking at the Villa Ki-Yi, in African Affairs, Vol.90, No.359 (Apr. 1991), pp. 207ń222 - nwetara na [3] March 1, 2007

Ihe edeturu dezie

  1. Mielle (2000). Werewere Liking and Aesthetics of Necessity. Contemporary Postcolonial & Postimperial Literature in English.
  2. Zabus (2013). Out in Africa: Same-sex Desire in Sub-Saharan Literatures & Cultures (in en). Boydell & Brewer Ltd. ISBN 978-1-84701-082-7. 
  3. Noma Award 2005. Archived from the original on 2007-03-04. Retrieved on 2007-03-01.

Njikọ mpụga dezie