Umbundu
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeNjila Dezie
akara alaÚmbúndú# Dezie
mba/obodoAngola, Namibia Dezie
usoro ederedeLatin script Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue3 Nkwukọrịta sara mbara Dezie

Umbúndú, ma ọ bụ South Mbundu (autonym úmbúndú), otu n'ime ọtụtụ Asụsụ Bantu, bụ asụsụ a na-asụkarị n'obodo Angola. A maara ndị na-asụ ya dị ka Ovimbundu ma bụrụ agbụrụ mejupụtara otu ụzọ n'ụzọ atọ nke ndị Angola. Obodo ha bụ Central Highlands nke Angola na mpaghara dị n'ụsọ oké osimiri n'ebe ọdịda anyanwụ nke ugwu ndị a, gụnyere obodo Benguela na Lobito. N'ihi mbata nke ime obodo na nso nso a, enwere nnukwu obodo ugbu a na isi obodo Luanda na mpaghara gbara ya gburugburu, yana na Lubango.

Ọmụmụ ụdaolu dezie

Mkpụrụ okwu dezie

Umbundu
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeNjila  
akara alaÚmbúndú#  
mba/obodoAngola, Namibia  
usoro ederedeLatin script  
Ọkwa asụsụ Ethnologue3 Nkwukọrịta sara mbara  
Mkpụrụ okwu Umbundu
Akpụkpọ ahụ Alveolar Palatal Velar Mkpịsị aka
Kwụsị ala dị larịị p t t͡ʃ k
Nwanyị na-agba ọsọ. mb nd ɲd͡ʒ ŋɡ
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s h
kwuru okwu v
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ
Ihe atụ w l j

Mkpụrụedemede dezie

Mkpụrụedemede Umbundu
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i nyereỌ bụ u dị iche icheOtú ọ dị,
N'etiti na E ẽỌ bụ o õỌ bụ
Emeghe n'ihi na ọ bụ[Ihe e dere n'ala ala peeji]

Ụda dezie

Umbundu nwere Ụda abụọ: ala na elu. Ụda mbụ dị elu (á) n'okwu na-anọchite anya ụda dị elu. A na-anọchite anya ụda dị ala site na ụda olu dị ala (à). Mkpụrụ okwu ndị [1] na-amaghị aha ha nwere otu ụda ahụ dị ka mkpụrụ okwu bu ya ụzọ.

Okwu dezie

  • Welcome - Ukombe rap ("Ndị ọbịa abịala")
  • Hello - Wakolapo? (sg); Wakolipo? (nke a na-akpọ pl)
  • Olee otú ị dị? - Wakolapo? (sg); Wakolipo? (nke a na-akpọ pl)
  • Enwere m ekele, ị nwekwara? - Ndakolapo ("M dị mma"); Twakolapo ("Anyị dị mma")
  • Gịnị bụ aha gị? - Velye olonduko vene? (frm); Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge ọzọ ka a na-eme ya? (inf)
  • Aha m bụ... - Onduko ka m hụrụ n'anya...
  • Ebee ka ị si? - N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-anọ n'obodo ahụ. ("Ebee ka mba gị dị?")
  • Abụ m onye si... - Ofeka yange... ("Obodo m bụ...")
  • Ụtụtụ dị mma - Utanya uwa
  • Ezigbo ehihie - Ekumbi liwa
  • Ezigbo mgbede - Uteke uwa
  • Ezigbo abalị - Uteke uwa; Pekelapo dia ("Na-ehi ụra nke ọma")
  • Ọ dị mma - Ndanda.. ("M gara")
  • Ị na-asụ Bekee? - Ove ovangula inglese?
  • Ị na-asụ Umbundu? - Ove ovangula umbundu?
  • O wutere - Ngecele (sg); Twecele (pl)
  • Biko - N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-agbaso. ("Nye m ọmịiko2)
  • Ekele - Ndapandula (sg); Twapandula (pl)
  • Azịza - Uwe

Ihe odide ihe atụ dezie

Omanu vosi vacitiwa valipwa kwenda valisoka kovina vyosikwenda komoko. Ovo vakwete esunga kwenda, kwenda olondunge kwenje ovo vatêla okuliteywila kuvamwe kwenda vakwavo vesokolwilo lyocisola.[2]

Nsụgharị: "A na-amụ ụmụ mmadụ niile n'efu ma ha nhata na ùgwù na ikike. A na-enye ha ezi uche na akọ na uche ma ha kwesịrị imekọrịta ihe n'ebe ibe ha nọ n'ime mmụọ nke nwanne. " (Nkebi 1 nke Universal Declaration of Human Rights)

Edensibia dezie

Ụda mbụ dị elu (á) n'okwu na-anọchite anya ụda dị elu. A na-anọchite anya ụda dị ala site na ụda olu dị ala (à). Mkpụrụ okwu ndị na-amaghị aha ha nwere

  1. Schadeberg (1990). A Sketch of Umbundu (in en). Köln: R. Köppe Verlag. ISBN 3-927620-15-7. 
  2. Universal Declaration of Human Rights – Umbundu (en). Retrieved on 2021-03-10.

Ịgụ ihe ọzọ dezie

  • Valente (1964). Gramática umbundu: a língua do centro de Angola (in pt). Lisboa: Junta de Investigações do Ultramar. 
  • Schadeberg (1982). "Nasalization in Umbundu" (in en). Journal of African Languages and Linguistics 4 (2): 109–132. DOI:10.1515/jall.1982.4.2.109. 
  • Childs (1949). Umbundu Kinship and Character: Being a Description of Social Structure and Individual Development of the Ovimbundu (in en). London: Oxford University Press. ISBN 0-8357-3227-4. 

Njikọ mpụga dezie

Àtụ:Languages of AngolaÀtụ:Narrow Bantu languages