Tribal chief
occupation, title, occupation group according to ISCO-08
obere ụdị nkeruler, legislators and senior officials Dezie
male form of labelزعيم قبيلة, chef de tribu Dezie
ISCO-08 occupation class1113 Dezie
ISCO-88 occupation class1130 Dezie

Onye isi obodo ma ọ bụ onye isi ebo bụ onye ndu nke otu agbụrụ ma ọ bụ onyeisi nke obodo .

Tribal leaders (7250757926) (2)

Agbụrụ dezie

Echiche nke agbụrụ bụ echiche etinyere n'ọrụ, dabere n'echiche agbụrụ nke obodo ọdịda anyanwụ dị na Afroeurasia .

A na-ahazi ọha agbụrụ mgbe ụfọdụ dị ka ọkwa etiti dị n'etiti otu ìgwè nke Paleolithic na mmepeanya nwere ọchịchị etiti, nnukwu mpaghara dabere na obodo . Ọkachamara Service na- akọwapụta ụzọ abụọ nke obodo agbụrụ: ọha mmadụ dị mfe haziri site na obere oge nke ọkwa ọha na ugwu, na obodo ndị ọzọ siri ike nke ndị isi ma ọ bụ ndị eze agbụrụ na-edu. A na-eche na agbụrụ agbụrụ dị iche iche nke ndị eze ebo na-edu etoola site na oge Neolithic ruo n'oge Iron.

N'ihe gbasara agbụrụ agbụrụ nke ụmụ amaala nọ na steeti ndị buru ibu na-achị na mgbe ọchịchị mechara, ndị isi obodo nwere ike ịnọchite anya ebo ha ma ọ bụ agbụrụ ha n'ụdị ọchịchị onwe ha .

Onyeisi dezie

Ụdị ndị a na-ahụkarị bụ onyeisi oche nke kansụl (na-emekarị " ndị okenye ") na / ma ọ bụ mgbakọ ndị a ma ama na omenala "ụlọ omebe iwu", onye isi agha (nwere ike ịbụ onye ọzọ ma ọ bụ ọkwa ọzọ n'oge agha).

Akụkọ ihe mere eme dezie

 
Arminius, onye isi ebo Cherusci nke German onye meriri ndị agha Rom atọ n'Agha nke ọhịa Teutoburg .

Isi mmalite nke ozi gbasara agbụrụ agbụrụ bụ nkọwa dị n'èzí dị ka site na Greco-Roman ethnography, bụ nke chọpụtara ọha mmadụ, gbara gburugburu ethnographers, dị ka ebo.

Steeti na ọchịchị colonial, ọkachasị n'ime narị afọ gara aga, manyere gọọmentị etiti ha n'ọtụtụ obodo agbụrụ ndị fọgasiri.

Usoro nke ndị isi agbụrụ akọwapụtara dezie

Amerika dezie

  • Lonco (mapudungun: longko, "isi") n'etiti Mapuche
  • Morubixaba - ebo Cacique (onyeisi) nke ndị Tupi
  • Oubutu (n'etiti ndị Kalinago nke ndịda Caribbean)
  • Rajiv (n'etiti ndị Trinidadia etiti nke Freeport)
  • Tyee, onye isi agbụrụ nke ndị Chinookan na Pacific Northwest nke United States ugbu a [1] [2]
  • Cacique, okwu a na-eji n'etiti Taino Nation nke agwaetiti Caribbean, emesịa nakweere ndị Spanish na-ezo aka na ndị isi niile nke ndị isi ndị ha zutere: Cuauhtémoc, Tecun Uman, Tenamaxtli, Atlacatl, Lempira, Nicarao (cacique), Tupac Amaru II .
  • Sachem, okwu ọchịchị nke mba Algonquian nke New England ugbu a na United States
  • Afro Bolivian eze

Afrika dezie

  • Agwam ( Atyap and Bajju ndi Central Nigeria )
  • Eze ( Ibo People of Nigeria)
  • Gbong Gwom Jos (nke ndị Berom of Nigeria)
  • Ker ( Ndị Luo )
  • Kgosi (n'etiti ndị Tswana nke Botswana na South Africa)
  • Lamido (na mpaghara Hausaland nke Niger na Nigeria)
  • Mogho Naba (na mpaghara Ouagadougou nke Burkina Faso)
  • Nkosi (Ndị Zulu, Ndebele na Xhosa, South Africa na Zimbabwe)
  • Oba na Oloye (nakwa na Naijiria, nwere ndi Yoruba na ndi Bini di iche iche).
  • Obai ( Ndị Temne nke Sierra Leone)
  • Omanhene (n'etiti ndị Akan nke Ghana)
  • Orkoiyot (Ndị Nandi nọ na Kenya)
  • Obong (nke ndi Efik nke Calabar na Southern Nigeria)
  • Tor Tiv nke ndị Tiv nke Central Nigeria
  • Uyini (nke putara 'Onyenwe') nke Ukelle nke Southern Nigeria

Oceania na Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia dezie

  • Ali'i na Ali'i nui bụ ndị isi na ndị isi n'agwaetiti Hawaii
  • Ariki, 'ariki henua
  • Sistemụ nnabata nke ugwu Vanuatu
  • Ibedul
  • Meena pụtara onye isi ndị agbụrụ na South Asia.
  • Iroijlaplap
  • Maga'låhi na maga'håga, nwoke na nwanyị eburu ụzọ mụọ, n'otu n'otu, ndị isi nkwonkwo nke otu agbụrụ Chamorro, site na ahịrị nne, nke agwaetiti Mariana [3] [4]
  • Matai, na usoro Samoan fa'amatai
  • Nahnmwarki ( Pohnpei ), Lepen Palikir
  • Pilung, aha maka obodo nta, ndị isi obodo na ndị isi na ndị isi nke Yap Islands
  • Rangatira, onye isi Māori na New Zealand
  • Ratu, Fijian Chief, Malay for Queen
  • Datu, Malay na onye isi ala Philippines

Hụkwa dezie

  • Cacique
  • Ụlọ ndị isi
  • Ọchịchị na-apụtaghị ìhè
  • Opperhofd
  • Ọchịchị obere
  • Sachem
  • Sagamore (aha)
  • Ọchịchị Rom
  • The Field Museum in Chicago, Illinois has an exhibit on the Pawnee earth lodge.
  • The Ụlọ ihe ngosi nka ubi|Field Museum]] has exhibits with artifacts, dress, tools and pottery of the Ndị mmadụ Pueblo|Pueblo people]], the Pacific Northwest|Northwest tribes, the Agbụrụ dị larịị|Plains tribes and the Ụmụ amaala nke North Eastern Woodlands|Indigenous peoples of the Northeastern Woodlands, especially those of the Midwest

Edensibia dezie

  1. (1889) The Popular Science Monthly. Original from Harvard University: Published 1889 D. Appleton. “tyee Chinook.” 
  2. Gibbs (1863). A Dictionary of the Chinook Jargon, Or, Trade Language of Oregon. Cramoisy Press. “tyee Chinook.” 
  3. Marsh (October 14, 2020). Maga'låhi: Highest Ranking Son. Guampedia. Retrieved on 10 March 2021.
  4. Marsh (October 14, 2020). Maga'håga: Highest Ranking Daughter. Guampedia. Retrieved on 10 March 2021.