The Relaxation Response

The Relaxation Response
ọrụ edemede
ahaThe Relaxation Response Dezie
nwere mbipụta ma ọ bụ ntụgharị asụsụThe Relaxation Response Dezie
Odee akwụkwọHerbert Benson Dezie
mba osiNjikota Obodo Amerika Dezie
asụsụ eji dee ọrụBekee Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta2000 Dezie

The Relaxation Response bụ akwụkwọ Herbert Benson, onye dọkịta Harvard, na Miriam Z. Klipper dere na afọ 1975.[1] Nzaghachi akọwapụtara n'akwụkwọ ahụ bụ mmeghachi omume onwe onye nke ngwaọrụ uche na àgwà na-adịghị arụ ọrụ nke ejirila mee ihe maka ọnọdụ uche gbanwere n"ọdịnala na ọdịbendị okpukpe dị iche iche.[2] N'ịkọwapụta sayensị nke Relaxation Response bụ nke mbụ sitere na nyocha nyocha na Transcendental Meditation ("TM"), usoro ntụgharị uche nke yogic, bụ nke ewepụtara ndị mmadụ na ụwa ọdịda anyanwụ.[3]

Mmalite

dezie

Benson dere n'akwụkwọ ya, "Anyị anaghị ekwu na ọ bụghị ihe ọhụrụ kama ọ bụ naanị nkwenye sayensị nke amamihe ochie".[4] Ndị si n'òtù Transcendental Meditation, ndị chere na ha nwere ike belata ọbara mgbali elu site na iji TM, gara Harvard Medical School na 1968, na-arịọ ka a mụọ ha. Ụlọ akwụkwọ ahụ, nke n'oge ahụ na-amụ mmekọrịta nke omume enwe na ọbara mgbali elu, gwara ha "Ee e, ekele gị". Mana mgbe ha nọgidere, Benson gwara ha na ọ ga-amụ ha. Ọ zutere Maharishi Mahesh Yogi na mbụ iji chọpụta ma ọ nwere ike ikwenye tupu oge eruo na nsonaazụ ọ bụla, nke Mahosh mere. Benson kwuru n'akwụkwọ ya na onye na-achọ PhD n"oge ahụ R. Keith Wallace na Archie Wilson na Mahadum California, nke dị n'obodo Los Angeles amalitelarị ọmụmụ onwe ya, mana ọ nweghị ọmụmụ e bipụtara banyere TM.[5] Nnyocha Benson chọpụtara na mgbe isiokwu ndị ahụ tụgharịrị uche, ọ̀tụ̀tụ̀ metabolic ha na-ebelata nke ọma n'ime nkeji ole na ole.[6] Nnyocha ndị ọzọ gbasara ndị nwere ọbara mgbali elu gosiri na ntụgharị uche n'ime ọtụtụ izu wedara ọbara mgbali elu site na ọnụ ọgụgụ dị ịrịba ama.[7]

Nnabata

dezie

N'ime nnyocha mba US nke afọ 1986, nke a kọrọ na akwụkwọ akụkọ nke a na- akpọ <i id="mwQw">The New York Times</i>, akwụkwọ a kacha ere ahịa bụ akwụkwọ enyemaka onwe onye nke ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ tụrụ aro ka ndị ọrịa ha.[8]

Ihe edeturu

dezie
  1. Benson, copyright page
  2. Benson, p. 125-154
  3. Benson, p. 129
  4. Benson, pp. xxxii, 129.
  5. Benson, pp. 61–63.
  6. Benson, pp. 65–68.
  7. Benson, pp. 111-118.
  8. Goleman, Daniel. "Health: Feeling Gloomy? A Good Self-Help Book May Actually Help", The New York Times, July 6, 1989. Retrieved on December 15, 2011.

Edensibia

dezie