Thailand Greenhouse Gas Management Organization

The Thailand Greenhouse Gas Management Organisation (TGO) (Thai) (Thailand Greenhouse Gas management Organisation (TG)); ma ọ bụ, RTGS: ụlọ ọrụ gọọmentị na-achị onwé ya n'okpuru Ministry of Natural Resources and Environment (MNRE) nké e guzobere site na iwu eze, Establishment of Thailand Greenhouse gas Management Organisation (Public) BE 25507).[1] Ọ bụ ọrụ ya màkà ibelata gas na-ekpo ọkụ (GHG) na Thailand. Iwu eze ahụ bịdoro n'ubochi asaá n'ọnwa Julaị afọ 2007.[2]

Nchịkwa na mmefu ego dezie

Dị ka nke 2020 ónyé isi nchịkwa nke Thailand Greenhouse Gas Management Organisation bụ Mr.Kiatchai Maitriwong.[3] Ego mmefu TGO màkà FY2019 bụ 158.1 million baht.[4]

Ihe mgbaru ọsọ mba dezie

Thailand bịanyere aka na nkwekọrịta Paris màkà mgbanwe ihu igwe n'ubochi irí abụọ na abụọ n'ọnwa Eprel 2016. O tinyere "Intended Nationally Determined Contribution" (INDC) màkà mbelata gas na-ekpo ọkụ (GHG) n'etiti 720 nke "azụmahịa dị ka ọ na-emebu" (BAU) site na 2020.[5] Ka ọ na-erule afọ 2030, Thailand ekwewo nkwa belata ikuku GHG site na Pasent iri abụọ ruo iri abụọ na ise site na ntọala BAU: 35[6]

Ihe E E E Mere dezie

Akụkụ nke asaa nke iwu na-eguzobe TGO nyere ebumnuche TGO:[1]

  1. iji nyochaa, nyochaa, ma chịkọta echiche na echiche gbásárá nkwenye nke ọrụ, ya na ịchụso ma nyochaa ọrụ enyere ikike
  2. iji kwalite ahịa màkà ahia gas na-ekpo ọkụ
  3. ịbụ ebe ozi màkà ọrụ gas na-ekpo ọkụ
  4. iji mepụta nchekwa data nke ọrụ ndị e nyèrè ikike na azụmaahịa a kwadoro nke ikuku na-ekpo ọkụ, dịka iwu nke ụlọ ọrụ mba ahụ kpebiri.
  5. iji bulie arụmọrụ yana inye ụlọ ọrụ ọha na eze na ndị nwe onwe ha ntụziaka na ọrụ gas na-ekpo ọkụ
  6. iji jikwaa njikwa gas na-ekpo ọkụ mmekọrịta ọha na eze
  7. iji kwado ọrụ mgbanwe ihu igwe

Ọganihu dezie

Dị ka Bangkok Post si kwuo, na 2006, n'afọ tupu e guzobe TGO, Thailand wepụtara nde tọn 232 (Mt) nke carbon dioxide (CO2), nde tọn irí anọ na anọ nke ọnụ ọgụgụ ahụ site na ọkụ coal. Ka ọ na-erule n'afọ 2016, ikuku CO2 nke Thailand arịgoola ruo nde tọn narị nde atọ na iri anọ na abụọ, nde tọn irí isii na ise nke ya site na ọkụ coal.[7] Ọnụ ọgụgụ nke International Energy Agency (IEA) dị iche: ọ na-akọ ọnụ ọgụgụ ngụkọta nke 202 Mt na 2006 na 245 Mt na 2016.[8] As of 2018 2018[update], ikuku na-ekpo ọkụ na Thailand na-aga n'ihu na-abawanye. Obere mbelata na uto GHG kwa afọ nke 3.3% na 2014 na-adabere na usoro mbelata gas na nchedo site na ọhịa: 15[6][9]

Edensibia dezie

  1. 1.0 1.1 Background of the Greenhouse Gas Management Organization (TGO). Thailand Greenhouse Gas Management Organization (TGO). Archived from the original on 18 July 2016. Retrieved on 6 June 2016.
  2. พระราชกฤษฎีกาจัดตั้งองค์การบริหารจัดการก๊าซเรือนกระจก (องค์การมหาชน) พ.ศ. ๒๕๕๐. (๒๕๕๐, ๖ กรกฏาคม). ราชกิจจานุเบกษา, (เล่ม ๑๒๔, ตอนที่ ๓๑ ก). หน้า ๕๓-๖๙.
  3. About TGO / Organization Structure. Thailand Greenhouse Gas Management Organization (TGO). Retrieved on 2018-10-31.
  4. (September 2018) Thailand's Budget in Brief Fiscal Year 2019. Bureau of the Budget. Retrieved on 31 October 2018. 
  5. Thailand's Intended Nationally Determined Contribution (INDC). United Nations Climate Change. Retrieved on 31 October 2018.
  6. 6.0 6.1 The Twelfth National Economic and Social Development Plan, 2017–2021. Office of the National Economic and Social Development Board (NESDB). Archived from the original on 15 October 2017. Retrieved on 10 October 2017.
  7. "Energy After-Effects", Bangkok Post, 2019-04-22, p. 2 of Asia Focus section (chart).
  8. CO2 emissions* Thailand 1990 - 2016. International Energy Agency (IEA). Retrieved on 2019-04-22.
  9. (2014) Annual Report 2013, Latest available (in TH), Thailand Greenhouse Gas Management Organization (TGO). Retrieved on 31 October 2018. 

Njikọ mpụga dezie