Shehu Shagari

Onye isi ala Naijiria (1925-2018)
Shehu Shagari
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoShehu Shagari Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Febụwarị 1925 Dezie
Ebe ọmụmụShagari Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya28 Disemba 2018 Dezie
Ebe ọ nwụrụAbuja Dezie
nwaMuhammad Bala Shagari Dezie
IkwuMuktar Shagari Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiIshi ochíchì Naigeria, Minister of Finance of Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọBarewa College Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịNational Party of Nigeria Dezie
candidacy in election1983 Nigerian presidential election Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaAlakụba Sunni Dezie

. [1]GShehu Usman Aliyu Shagari GCFR</link> ( (Gee ntĩ ⓘ )</link> ; 25 Febrụwarị 1925 – 28 December 2018) bụ onye ikendọrọ nhọrọ Naijiria bụ onye mbụ n'usoro onye kwuo uche ya na Naijiria, ka onye isi  ndị agha General Olusegun Obasanjo nyefere ndị n'afọ 1979 na-ebute mba Naijiria nke abụọ

[2]Onye enyemaka ndị nwere ikike, ọmụma ọrụ nwa oge dị ka onye nkuzi tupu ọ banye na Soso na 1951;  a họpụtakwara ya ka ọ bụrụ ndị Ezinụlọ Ndị Nnọchiteanya na 1954 .  N'oge dị iche iche n'etiti 1958 site na akwụkwọ onwe nke Nigeria na 1960 na 1975, ọ nwere ọkwa minista dịka onye kọmishọna ụgbọ ala etiti ma ọ bụ dịka onye minista etiti.  Ebe Onye isi ala, Shagari na-achị maka mbula ọtụtụ ndị njem n'Ebe Ọdịda malitere Afrịka na 1983, bụ nke gbakwunye ndị Ghana na-akwaga mba Nigeria na Nigeria

Afọ mbụ dezie

A egwuregwu Shehu Usman Shagari na 25 February 1925 [1] na Shagari site n'ezina echiche ndị mmadụ Sunni .  Shagari bụ nna ya bụ Ahmadu Rufaị hiwere ya.  [2] [3] A na-egosire ya n'iche nwere ihe ngosi, ma ọ bụrụ na nwa nke isii a na-ekiri n'ime ngwa.  Nna ya, Aliyu Shagari, [4] bụ Magajin Shagari (magaji ere onye isi obodo).  Tupu ọ bụrụ Magajin Shagari, Aliyu bụ onye ọrụ ugbo, onye na-azụ na onye na-azụ anụ.  ụgbọala, n'ihi emume omenala na- ndị na-abụghị ndị dhaawac aka n'ịzụ ahọ, Aliyu jiida ụfọdụ ihe gbasara nchekwa ya mgbe ọ akpara Magaji.  [5] Aliyu nwụrụ afu ise ka a mụchara Shehu, nwanne Shehu nke nkata, Bello, were obere oge yi ike uwe nna ya dịka Magajin Shagari.

. [3]Shagari akwụkwọ akwụkwọ na ulo akwukwo Quran wee gaa biri na ndi ikwu na obodo di nso, ebe site na 1931 rue 1935 o gara ulo akwukwo nke Yabo.  N'afọ 1936-1940, ọ gara Sokoto maka ụlọ akwụkwọ, ma asụsụ na 1941 ruo 1944 ọ gara akwụkwọ Barewa .  [1] N'agbata 1944 na 1952, Shagari akwụkwọ akwụkwọ na Ndị Akwụkwọ Ọzụzụ Ndị N nhọrọ, na Zaria, Kaduna, Nigeria.  Site na 1953 ruo 1958, Shagari, ọrụ dịka onye nkuzi na mpaghara Sokoto .  Ọ bụkwa onye so na Board of Scholarship Board site na 1954 ruo 1958

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ dezie

Banye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dezie

[4] Shehu Usman Shagari batara na ụzọndọrọ nhọrọ n'afọ 1951 mgbe ọ isi mmalite otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Northern People's Congress na Sokoto, Nigeria, n'ọkwa osisi ruo afọ 1956. [1] Otú ọ dị, ọrụ ngwaọrụ mbụ ya iwu na  1945 dịka onye nkuzi, ọ ntọala ntọala otu ndị ọkọlọtọ a na-akpọ Youth Social Circle na Sokoto wee bụrụ ike.  elele otu n'ime obere otu gba ụzọ iji bụrụ nke Northern People's Congress (NPC) nke hiwere na 1948

N'afọ 1948, mgbe Dọkịnta Nnamdi Azikiwe nke NCNC na-eme njem na Naijiria iji ego iji ziga ndị isi anya London ka ụlọ ọrụ Colonial ka ha kagbuo iwu Richard n'ihi na ọ bụghị onye kwuo uche ya, Shehu  Shagari bụ onye na-agụ akwụkwọ nke West- African Pilot.  otu nwoke Sokoto gara akwụkwọ a.  Mgbe a gwara onye na-ahụ maka ọnọdụ na mpaghara Britain maka ọbịbịa Shagari, elele na-egosi ụnwanyi ya ka ike ifo n'afọ ahụ ka ọ bụrụ ọrụ.

. [5]A akụkọ pilot West- Africa n'ịlụ mpaghara ugwu ma Shagari deere ya ndị maka mweghachi ya na 1948. N'otu oge ahụ, Shagari, esola esi otú colonial na o na akwụkwọ nta Hausa nke bu uri nke ọ chọpụtara "Anti oge ahụ.  Colonialist " wee tinye ya na mgbasa.  N'afọ 1950, Shagari, onye nkuzi na-eto eto na 25, bụ onye isi obodo Britain HAS Johnson nchọpụta ka ọ sonye na-agba Ibadan iji rụrịta ụka n'usoro iwu Richards.

Ntuli aka n'ụlọ omeiwu dezie

. [6]N'afọ 1954, a ngosi Shehu Shagari n'ọkwa mbụ ya dị ka onye otu ụlọ omebe iwu etiti maka Sokoto ike-azụ.  [1] N'afọ 1958, a na-egosi Shagari ka ọ bụrụ nna ndị omeiwu (ọ na-ewu ahụ na 1959) nye onye isi ala Nigeria, Sir Abubakar Tafawa Balewa na n'afọ ọ bụkwa onye minista na-ahụ maka azụmahịa na  ụlọ ọrụ etiti.

Nhọpụta ndị minista dezie

Site na 1959 ruo 1960, Shagari bụ onye ọsụ ụzọ Federal Minister for Economic Development of Nigeria nọọrọ onwe ya ebe Ministri ya na-ahụ maka ịse nzere 1962–1968.  Mịnịstrị na-ahụ maka kụkụ na-ahụ nke Shagari bụkwa aka na-ahụ maka ntọala ntọala Niger-Delta Development Board.  Site na 1960 ruo 1962, ọ bụ onye minista na-ahụ maka ezumike nka etiti bụ nke mere ọrụ nke ime ka ndị ọrụ obodo na Naijiria mee ihe.  Site na 1962 ruo 1965, e mere Shagari onye minista na-ahụ maka ime obodo .  Site na 1965 ruo na mbuso agha mbu na Jenụwarị 196, Shagari bụ onye minista na-ahụ maka ọrụ na Federal ma ọtụtụ ọrụ dị mkpa Eko Bridge Lagos nke bụ nnukwu mama mbụ nke ụlọ ọrụ German na-ewu ụlọ Julius Berger na  Nigeria, na mmecha nke ụlọ ọrụ ahụ.  Niger Bridge nke emere na 1966 site n'aka Prime Minister, Sir Abubakar Tafawa Balewa .  N'afọ 1967, a mgbaàmà ya ka ọ bụrụ ike nke Sokoto Province Education Development Fund.  Site na 1968 ruo 1969, e nyere Shagari ọkwa steeti na North-Western Steeti dị ka Commissioner for Establishments.

[7]Anna onye otu ụlọ omeiwu na onye minista etiti, Shagari duru ma ọ bụrụ nke ọtụtụ ndị ozi ala Nigeria na mba ofesi.  Annabi Mịnịsta na-ahụ maka mgbaàmà akụ na-ahụ, ọ bụ onye isi anya Nigeria na Mgbakọ Tangiers nke UN Economic Commission for Africa (ECA) nke Minista na-ahụ maka ego bụ Chief Festus Okotie Eboh duziri.  N'afọ 1961, o duuru ndị okpukpe ahụ gaa na ebe awụ iri nke akwụkwọ onwe Libya.  N'otu apụ ahụ, ọ nọ na ndị ozi GATT na Geneva, bụ ebe o welitere okwu br / br 7 nke European Economic Community (ECC) megide mba Africa dị ka Nigeria ndị na-enweta mgbe ahụ, akwụkwọ ya na EEC.  N'otu afɔ ahụ, o duuru ndị ndu gaa na Commonwealth Parliamentary Conference (CPA) na London .  Ọdụ ọdụ oche nke ụgbọ CPA ọzọ e mere na Lagos n'etiti Ọktoba-November 1962 [8]

. [7] [8]Na 1962, o duuru ndị ahụ ahụ gaa akwụkwọ ECA na Addis Ababa na akwụkwọ nke atọ nke kọmiti ahụ, nke mbụ Nigeria gara dịka onye otu zuru oke ebe ọ gbasiri ike nhazi nhazi ọrụ makakere.  N'afọ 1963, Shagari bụ onye ị na-achọ Naijiria na akwụkwọ CPA na Kuala Lumpur .  Mgbe ahụ na Disemba 1965, nanị mgbe Ian Smith mere bandwidth nke akwụkwọ onwe, Shehu Shagari gara ogbako CPA na Wellington, New Zealand ebe ọ katọrọ ma kwupụta nke Ian Smith n'ụzọ doro anya.  N'otu ahụ ahụ.  Shagari kwukwara faịlụ vidiyo Rhodesia ugbu a Zimbabwe ebe ọ na-akatọ pụtara ndị Britain na-achịkwa Rhodesia.  Okwu Shehu Shagari n'ihi CPA dị mkpa ma na-erute oke nke mere na ọ natala ọtụtụ ịja mma n'aka ndị ndị na-eso ụzọ.  Ọ mekwara ọmụmụ na New Zealand's Christchurch Star nke 4 Disemba 1965, na The Morning Post nke Wellington

. [7] [8]Ọ durukwa ndị akụkụ anya na n'ọnụ mbụ nke Economic Social Commission of the Organization of African Unity (OAU).  Shagari nọchikwara anya onye isi ala n'oge dị iche iche mgbe Onye isi ala Gamal Abdel Nasser nke Egypt hụrụ onye isi ala Naijiria Abubakar ka ọ mgbanwe nchekwa Egypt.  Ọ nọchikwara anya Prime Minister Tafawa Balewa na olili ozu Winston Churchill

Onye isi ala dezie

Ọdịda nke Republic mbụ dezie

.Ka ụfọdụ ndị Naijiria chịchara n'afọ 1966, Shagari so na ndị ọrụ nyefere ndị n'aka ndị isi ndị agha nke Maj. Gen. Aguiyi Ironsi .  Ọ la ọhụrụ na Sokoto iji nkwado.  Ọ bụ ọrụ dị ka onye nkwado ukwu nke Sokoto Province Education Development Fund na 1967, bụ ebe o wuru ụlọ akwụkwọ mpaghara.  E mechara họpụta ya ka ọ bụrụ Kọmishọna nke Establishment na Ọzụzụ ma bụrụ kọmishana na-ahụ maka njikọ na steeti North Western dara ada tupu a ngwaahịa ya ka onye ọrụ n'okpuru ndị agha Federal nke Gen. Yakubu Gowon .

Minista mgbe agha obodo gasịrị dezie

[9]Mgbe agha obodo Naijiria ọchịchị, site na 1970 ruo 1971, onye isi ndị agha bụ General Yakubu Gowon nchọpụta Shagari ka ọ bụrụ na ọ kọmishọna ,ahụ na-ahụ maka akwụkwọ na ngwaọrụ, nhazi.  Gowon.  Shagari ekiri na-emepụta ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ na-enye ndị ọzọ na South East.  O mekwara ọrụ nke ime ka ndị South Eastern banye naghachi n'akwa obodo ka ha na-akparịta ụka ka a tọhapụrụ ndị na-achọ ngwaọrụ Biafra ka e bugara ya akwụkwọ ozi Pius Okigbo degara ya n' akara ndị Enugwu.

.Site na 1971 ruo 1975 ọ bụ ọrụ dị ka Federal Commissioner ( na-akpọ a na-akpọzi minista) nke ego.  N'oge ọ bụ kọmishọna na-ahụ maka ego na ndị, Shagari bụkwa ezinụlọ nke ụlọ mba ụwa na onye otu kọmitii International Monetary Fund (IMF) dị mmadụ iri abụọ.  Shagari ka Mịnịsta na-ahụ maka ego etiti wepụtakwara ego Naijiria dị ugbu a nke Naira .  N'afọ 1976, Shagari butere Nigeria Trust Fund na African Development Bank na ego ruru nde $100 iji nyere mba Africa dara ogbenye aka inye ego ụfọdụ n'ime ọrụ ọrụ ha. [10] [11]

Dị ka onye ozi n'okpuru Gowon, Shagari mekwara ozi udo iji dozie n'etiti Julius Nyerere nke Tanzania na Idi Amin nke Uganda iji agha agha Uganda-Tanzania site n'iwepụ ndị agha ha na oke.  [1] Ka o jere ozi n'okpuru Gen. Yakubu Gowon, ọ la ihie na Sokoto ọzọ ka ọ bụrụ Fer oche nke Sokoto State Urban Development Authority (SUDA) mgbe ọ akwụkwọ iwu ụlọ Sokoto Modern Market.  N'ihi ọdịiche ime obodo n'okpuru Obasanjo duuru.  A Shagari ka ọ bụrụ onye malite obodo Yabo na 1976.   Mgbe nke ahụ, ọ jere ozi na nna nna 1977-1978 nke debere iwu 1979. [1] N'afọ 1978, Shehu Shagari bụ onye nna National Party of Nigeria.  [2] N'afọ 1979, otu pati ihe Shagari ka ọ onye ga-azọ ọkwa ọkwa maka mmeri izugbe n'afọ ahụ, bụ nke o meri mmeri 1979 site n'ibu onye njikwa mgbasa ozi ya bụ Umaru Dikko .  Mgbasa ozi ahụ nwere nkwado nke ọtụtụ ndị ụgbọ ụkwụ a ma ama na North na n'etiti ndị nta.  [3] Okwu pati a bụ "Otu mba, otu akara aka" ma bụrụkwa ndị a na-ahụta dị ka pati kacha anya ụdị ụdịdị dị iche iche.

 
Akara nke president Federal Republic of Nigeria

N'oge mmụba mmanụ, Shagari mere Agriculture, Ụlọ ọrụ, Ụlọ na Ụgbọ njem bụ isi ebumnuche akụ na ụba nke nchịkwa ya. [12]

. [13]Gọọmenti Shagari irohin " Green Revolution ", na-ekesa mgba na fatịlaịza nye ndị ọrụ ugbo ka ha na-emeihi nke mba niile na ọrụ ugbo, Na Agriculture.  diski bụ iji igwe igwe na-arụ ọrụ ugbo.  Atụmatụ a ndị ọrụ ugbo buru ibu iji ego ọtụtụ.  O iwu Bakalori Dam na Sokoto State, South Chad Irrigation Scheme, Borno State, Kafin Zaki Dam Bauchi State, Ogun River Dam, Ogun State, Dadin Kowa Dam Bauchi State, Goronyo Dam Sokoto State, na Zobe Dam, Kastina State. [14]

 
Ajaokuta Steel Mill

N'afọ 1980, site n'ego fim, Shagari wuchara ụlọ ọrụ, ọkụ Kaduna, bụ nke ihe nkiri ọrụ n'afọ ahụ.  Sitekwa na ego mmetụta, Shagari malitere ụlọ ọrụ Ajaokuta Steel Mill nke dị nso na-agwụcha ya na 1983. Ọ bụ ọrụ kacha ukwuu a mgbasa n'Africa n'oge a na-arụ ya.  A na-akpọkwa ọrụ nchara ahụ "ihe mgbanaka ụlọ ọrụ Naijiria".

[15]Shagari wuchara ụlọ ọrụ Delta Steel na 1982. Na 1983, Shagari kere Aluminum Smelter Company of Nigeria na Ikot Abasi .  Steel Rolling Mills atọ ọzọ ebe a na-ahụ, ha nwere ndị dị na osogbo, Katsina na Jos. Otú ọ dị, Shagari wedara òkè nke ego eze na-enye ụlọ n'iche akụ site na isiokwu 30 ruo 2. Shagari guzobe ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ.  ala

N'ebe ahụ, anyị nwekwara ụlọ ọrụ ụgbọ ala dịka ANAMMCO dị n'Anambra arụpụtara na 1980, Volkswagen Assembly Plantvin Oyo State, Peugeot Automobile na Kaduna State, FIAT na Kano State na Styer na steeti Bauchi.

Ebe obibi

N'ụlọ, Shagari nwere ebumnuche iwu ụlọ 200,000, mana ka ọ na-erule June 1983, ọ bụ naanị puku iri atọ (32,000) ka arụchara. N'agbanyeghị emezighị emezi ya, ọ bụ ọrụ ụlọ ọha kachasị ukwuu nke Nigeria hụtụrụla. [16] [17] [18] [19]

Ụgbọ njem

 
Nigeria Airways (nke a àgwà ugbu a) apụọ edo ya n'oge mba nke abụọ n'okpuru President Shehu Shagari

N'ime njem, ọ pụtara ọtụtụ okporo okporo ụzọ n'ofe mba ahụ ndị na-eduga na Federal Federal Abuja .  Ọzọ ama okporo ụzọ arụrụ: Badagry-Sokoto, Lagos-Kano, Port Harcourt-Enugu, Kano-Bauchi, Warri-Okene, Abuja-Kaduna, Calabar-Ikom, Yola-Maiduguri, Mokwa-Bidda, Abuja-Keffi,  Effurun- Patani-Kaiama, Jibia-Katsina, Kano-Kari na Potiskum-Maiduguri.

Shagari wukwara ma kwalite ụfọdụ ọdụ ụgbọ mmiri gụnyere Sapele Ports Complex wee malite Federal Ocean Terminal na Port Harcourt. E wukwara ọdụ ụgbọ mmiri dị n'ime ala ma mee ka ọ dị ọhụrụ ma nyekwa ọdụ ụgbọ mmiri ọhụrụ na Onitsha na ọdụ ụgbọ mmiri ọzọ nke ọgbara ọhụrụ iji na-arụ ọrụ igwe igwe Ajaokuta. [20]

Na ụgbọ elu, Shagari kere Ministry of Aviation ma wuo ọdụ ụgbọ elu atọ na Minna, Bauchi na Akure.  Etakwara ụgbọ elu ndị njem ọhụrụ maka Nigerian Airways Captain B.737 na airbus 310 aanọ bụ nke Naijiria nwera ụgbọ elu ibuo na Africa

Ọdịda ọnụ nke ndị na-egosi n'afọ 1981 isha ego ọgwụ.  Shagari "jụrụ ahụkwere" nhazi nhazi site na IMF na World Bank ka nsogbu ahụ na-aga n'ihu, [1] wee iwu iwu na-akwado iji nyere aka chebe obodo ahụ na ike siri ike site na ọkwa dị elu nke  1970s na iji duzie akụ na nọrọ na nke ọma.  uto.  Titan ndị bụ isi nke mmemme ahụ bụ ịmachi ikike mbubata, ibelata ebelata, na ibuli ọrụ omenala.  atụmatụ, kụkụ nke mmemme nsi ike dị egwu.

Nrụrụ aka dezie

N'agbanyeghị na a chụrụ Shehu Shagari n'onwe ya ụgbọala aka n'oche nke arụ, mba nke abụọ nwere ebubo nrụrụ aka, ebubo nke ebubo aka na mbụ aka 1983. Nke a, na-aghọ mbelata nke ọnụ akara fim ụwa,  na mbelata nke ego mba, ihe isi ike, na-eduga n'Ịmụ na-achọ na ụmụ amaala

. [21]Otú ọ dị, tupu e mmetụta ya n'ike, n'oge nke abụọ ya, Shagari na-akpa àgwà nrụrụ aka site na Ministry of National Guidance ọhụrụ n'okpuru Yusuf Maitama Sule, bụ nke e kere maka nzube.  E webatara mmemme agbakwunye Ethical Revolution nke nwere agha a ma ama megide Indiscipline nke n'okpuru Gen. Muhammadu Buhari n'etiti mmemme ya.  Ministri ahụ dị ụnwa atọ tupu ụzọ 1983. N'ime obere oge ndụ ya nke abụọ, Shagari jigidere naanị mmadụ 7 n'ime ndị ozi iri anọ na ise sitere na nhọrọ gara aga iji nkwa ya n'ịlụso nrụrụ aka ogụ.  Otú ọ dị, nke ahụ ahụ ka ndị agha agha nke weghaara ụdị kwenye.

. [22]akara Shagari edepụtala ọtụtụ ihe ịga nke ọma na njikọ.  N'ime afọ anọ ya, amụ dị egwu na ụlọ akwụkwọ na ndị nkuzi na nkuzi mụbara.  Na 1981, ewepụtara isi isi na 1982 wee weba usoro 6–3–3–5.  [1] Gọọmenti Shagari wukwara ọtụtụ ụlọ akwụkwọ mahadum na ụgbọ mmiri.  New Universities of Technology ebe e hiwere na Bauchi, Benue, Adamawa, Ondo, Imo, na Osun Steeti.  Ha bụ Federal University of Technology Yola, Federal University of Technology Akure, Federal University of Technology Owerri, Federal University of Technology Minna, Federal University of Agriculture, Abeokuta, na Abubakar Tafawa Balewa University .  Western Shagari kwalitekwara asaa ndị ọzọ dị adị na ụlọ akwụkwọ na-enye akara ugo akara na Abraka, Ondo, Kano, Ado Ekiti, Bidda, Port Harcourt, na Zaria ma guzobekwa ụlọ ọrụ Federal polytechnics na Ado Ekiti, Bidda, Bauchi,  Ida, Uwana.  (Afikpo), Yola na Ilaro.  E hiwekwara mahadum Federal Open na ngwụcha nke Shagari na 1981. O yere ụmụ akwụkwọ na-agụ akwụkwọ ná mba ofesi akwụkwọ

A ga-echeta ndị isi ala Shagari maka nnukwu mbọ ya n’ịgba ụmụ na ndị ọrịa ume n’iwulite obodo.  N'ịche na ọ ga-arụ ọrụ, o nyere nyere ka steeti nye opekata mpe ihe na otu onye ọrịa n'ime mmadụ asaa a na-amụ.  N'oge mgbasa ozi ya, ọ mgbaàmà otu si Imo steeti ka ọ bụrụ onye ga-eso ya, ka ọ bụrụ osote onye isi ala ya.  Otú ọ dị, ọ ụmụaka ka ọ nakwere na mbụ, n'ihi ihe nkwado sitere n'aka ndị na-etinye aka na Southern Eastern Nigeria bụ ebe e nyere osote onye isi oche tiketi, ọ bụ ụmụ nwanyị Nigeria kacha nso na Louis oche oche.  .  Otu o sila dị, ndị Mịnịsta na ndị na-egosi anya ajụ mbụ na Naijiria bụ Shagari àmà.  Ọ bụrụ Ebun Oyagbola ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka ahụ mba ma mechaa onye isi anya United Mexico States of Panama, Costa Rica na Guatemalan na Oriakụ Janet Akinrinade ka ọ bụrụ Mínista na-ahụ maka ihe na-ahụ maka ime obodo na  ụmụnwanyị abụọ ọzọ bụ Oriakụ Asinobi na Oriakụ Ivasi.  N'otu aka ahụ, a mgbaàmà Oriakụ Elizabeth Ogbon onye Consul General na Hamburg Germany, Oriakụ R Mohammed bụ onye onye anya Nigeria na Botswana na Zimbabwe.  [1] Ebe, ọtụtụ ndị agha ịbanye n' መረe Shagari na ndị ozi na ndị na-eso.  Otu n'ime ndị a ma ama bụ Prof. Pat Utomi, bụ 29 mgbe a àmà ya dị ka ndị mụrụ akụ na mụrụ.  Ndị minista a na-akpa afọ 30 ha bụ Audu Innocent Ogbeh (32) na Bello Maitama Yusuf (34).  Ọtụtụ n'ime ndị minista mini ndị ọrụ afọ 50.

 
NNS ARADU

Mmepe agha

. [23]nwa Shagari nke otu afɔda ngwa ngwa nke ikike nke ndị agha Naijiria .  Naijiria ọtụtụ ngwa agha ya ọkaibe n'oge a ruo mgbe nweta nkwalite na nso nso a.  Nzụta ndị agha n'okpuru Shagari ka bụ nke izi elu na ndị mere ntolite Naijiria.  Ha akpọ Alfa Fighter Jets, MIG Fighter Jets, 3 C-130H-30 Hercules ụgbọ elu, helikopta gunships na ndị ọzọ.  NNS Aradu (F89) nke bụ ụgbọ mmirika dị egwu nke ndị agha mmiri Nigeria ikike n'oge yand

[24]Ọgba dị Kano 1980 bụ ọgbaghara na Kano, Nigeria nke Maitatsine bụ onye ụmụaka ụmụaka na ndị na-eso ụzọ ya na ndị mbụ na Kano mgbe ndị gachara.  Egburu ihe ndị pụtara 4,177, ndị uwe ojii 100 na ihe dị ka ndị agha 35, a na-ewerekwa ya dị ka akara akara nke Yan Tatsine .  N'ihi nke a, echiche zuru ebe niile na nchekwa na akụ na dị Naijiria na-eyi ndị mba ọzọ n'ụzọ iwu na-akwadoghị na a na- ikike ya site n'ezi ahụ bụ na ndị mba ike Africa  ndị ọzọ nyere aka na ohi.  Ndị ọbịa si Niger, Chad, Cameroon, Mali na Burkina Faso ndị na-ekiri ihe ụmụaka 6,000 ndị na-anụ ọkụ n'obi Muslim na Naijiria gburugburu ihe ọmụmụ 100 ndị uwe ojii ebe ha 100 uwe ojii.  A kpọrọ ndị agha ahụ weepụta ọnọdụ ahụ tupu ndị na-anụ ọkụ n'obi enwee ike ikwu obodo ahụ.  taka, akwụkwọ kwuru na ndị mbịarambịa n'ụzọ iwu na-akwadoghị ebuteghị nsogbu ahụ

Mbula ndị na-akwaga mba ọzọ

N'afọ 1983, Shagari nyere iwu iwu na-amanye ndị mbata na- akwụkwọ mbata na ikpe ikpe ka ha na obodo ahụ ma ọ bụ na a ga-ejide ha dị ka iwu siri dị.  E boro iwu a bụ nzaghachi maka ọgbaghara ndị nke rikpuru nke ahụ na 1980 ( Kano 1980 Riots ) na 1981. Ọtụtụ n'ime ndị mbịarambịa bụ ndị West Africa na ndị Ghana .  Ihe anọ nde abụọ, ụmụ phon na phospholes.

Tupu Shagari achị, obodo Abuja bụ naanị ala na-egwu nwoke nke kpara ike.  Shehu Shagari ntọala mbụ nke obodo ọhụrụ ahụ, nke mbụ bụ okporo ụzọ si Suleja ruo ebe isi obodo.  Akụrụngwa ndị ọzọ ọkụ ọkụ, mmiri, na ụzọ.

Ewubere ụgbọ mmiri mmiri Usman na 1980, nke nwanne iji gboo mkpa mmiri nke obodo ga-ahụ n'ahụ.  Ejikọkwara obodo ahụ na National Grid n'oge ahụ.  E ti ụgbọ ụgbọ elu nke ọhụrụ emelitere ugbu a ma kwalite dịka ụgbọ elu Nnamdi Azikiwe International Airport .

Ihe ndị ọzọ gụnyere ụlọ puku mmadụ ise maka ndị ọrụ gọọmenti etiti, ụlọ ọrụ gọọmentị steeti na ụlọ ndị ọbịa (Aguda House), Statehouse, National Assembly na National Mosques ka a na-arụkwa ọrụ, ụlọ oriri na ọṅụṅụ 35, ụlọ akwụkwọ, ụlọ ọgwụ, ihe ndị ọzọ na-ewu na ụfọdụ nnukwu okporo ụzọ. banye n'obodo ahụ nọ n'ọrụ n'oge ọchịchị Shagari.

N'afọ 1983, Abuja abụrụla obodo na-arụ ọrụ nke a na-enwe nzukọ kansụl na mmemme mba n'ebe ahụ. Mgbe e wepụrụ Shagari, ọ nọ n'obodo ahụ maka ezumike. Abuja aghọwo obodo ukwu ma bụrụzi Naijiria Federal Capital Territory. A kọwara Abuja dị ka The Single Most Ambiious Urban Design Project of 20th Century site n'aka onye ama ama Nnamdi Elleh [25] [22] [26]

Ihe gbasara mba ofesi dezie

. [27]Emmanuel Shagari pụtara mba ofesi Naijiria 1960, nke gbadoro ụkwụ na Africa.  Shagari n'onwe ya onyonyo ihe ọhụrụ na mba ofesi ka ọ duru ọtụtụ ndị na-achọghị Naijiria gaa na mba ofesi akwụkwọ akwụkwọ onwe.  Onye isi ala ya ma mee ihe siri ike megide apartheid na South Africa na dị ndị ọcha na Zambia na Zimbabwe.  Mgba mgba ntọhapụ bụ ọrụ nke ndị isi ala Shagari ga-arụ.  O meela ka amara ọkwa ya n’ebe ọ kpọlarị ọ n’oge nti steeti ya na United Kingdom na United States ebe Onye isi ala Jimmy Carter kelere ya na akwụkwọ onwe nke Zimbabwe.  Mkpesa dị n'etiti Onye isi ala Shagari na Prime Minister Margaret Thatcher na-egosi na ọ tinyela nnukwu na Britain metụtara onwe nke Zimbabwe ruo n'ókè nke esemokwu dị n'etiti mba ahụ n'ihe ize ndụ.

N'afọ 1980, n'oge mmemme nnwere onwe Zimbabwe, Onye isi ala Shagari kwere nkwa $15 nde na mmemme ahụ iji zụọ ndị Zimbabwe na Zimbabwe na ndị mbịarambịa na Nigeria. Gọọmenti Mugabe jiri akụkụ nke ego ahụ zụta ụlọ ọrụ nta akụkọ nke ndị Saụt Afrịka nwere, mee ka gọọmentị na-achịkwa mgbasa ozi. Ndị ọzọ gara ọzụzụ na mahadum Naịjirịa, ndị ọrụ gọọmentị na Administrative Staff College of Nigeria na Badagry, na ndị agha na Nigerian Defence Academy na Kaduna. Ka afọ ahụ mechara Mugabe nyere akụkọ BBC gbasara nnwere onwe mgbasa ozi na Zimbabwe. BBC weputara akụkọ ya na 26 June, na-atụ aro ka ewepụrụ ụlọ ọrụ mgbasa ozi Zimbabwe na nnwere onwe site na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. [28] [29]

[30]Shagari ịgbakwara ime ka njikọ n'etiti Nigeria na ndị Africa America oge ọ gara United States.  Na Harlem ebe ọ gara na mbụ wee rie nri nri maka ndị isi ojii, ọkpara oku mkpa maka nri na-akpa na ndị Africa America.  [1] mmalite, ka mbụ aka izugbe nke 1980 nke US butere Onye isi ala Ronald Reagan, nri na US ruru ala n'oge 1980 Summer Olympic boycott nke Nigeria ụmụaka isonye na ya.  Onye isi ala Shagari kwusiri ike na ọ ga-edobe iwu Nigeria mmetụta aka ma sonye na mgbanwe olimpik nke Rọshịa n'agbanyeghị ebe ndị na-enye Carter fim onye ọkpọ ọkpọ ama ama Mohammed Ali na ina-abịa.  Shagari ịhụ Mohammed Ali n'oge njem lobby ya.

. [22] [31]N'Afrịka, ndị na-alọ enweela ndị oke ala na Chad na Cameroun nke mmalite nke nta ka ọ bụrụ ọnọdụ agha mana Shagari ji ike gbanarị ya.  Gọọmenti Shagari bụ ezigbo onye na-akwado ECOWAS ma kenye ala maka iwu isi ụlọ ọrụ ya n'Abuja .  Mana n'agbanyeghị Shagari nwere ọtụtụ n'ime ka ya na ndị agbata obi ya dị n'udo, ọchụpụrụ ndị mbata na- akwụkwọ bụ ndị kacha ndị Ghana na 1983. N'agbanyeghị na ndị Naijiria na-ewu ewu,  ndị nta akụkọ katọrọ omume ahụ nke ukwuu.  A mara ya dị ka Ghana Must Go, Nchụpụ ndị West Africa kwabatara na Nigeria .

Ọgwụgwụ nke mba nke abụọ dezie

  . [32]Shagari gbara ọsọ maka apụ nke abụọ na 1983 wee merie aka izugbe tupu e mechaa kwatuo ya ma jide [1] site n'aka General Muhammadu Buhari na ụgbọ agha na 31 December 1983

Ndụ onwe onye dezie

Ọnwụ dezie

. [33] [34]N'abụ iri abụọ na ndị nke ọnwa Disemba 2018 n'ihe dị ka elekere 6:30 nke ehihie, Shehu Shagari nwụrụ site n'alụ dị n'ichepụta National Hospital dị n'Abuja ebe a nabata ya ma na-ahụ ya.  tupu ọ isiokwu.  [1] [2] [3] [4] [5] Ọ bụ nwa ya Bello Bala Shagari na Gọvanọ Tambuwal akwụkwọ ya na tweet yiri nke ahụ n'oge ọ nwụrụ.

. [35] [36] [37]Shehu Shagari ekiri atọ: Amina, Aisha, na Hadiza Shagari .  [1] Ọ FM ọtụtụ ụmụ, nkiri Muhammad Bala Shagari na Aminu Shehu Shagari.  Na 24 August 2001, nri ya, Aisha Shagari, nwụrụ n' ọgwụ dị na London na-arịa ọrịa dị ike.  Ọ dị afọ 49. [2] Hadiza Shagari, mgbe ọ dị afọ 80, nwụrụ site na nsogbu COVID-19 na Abuja na 12 Ọgọst 2021.

Aha ọdịnala dezie

Na 1962, Sultan Sokoto Siddiq Abubakar III mere ya Turaki nke Sultanate Sokoto .  Turaki Brandị onye ọrụ n'iche ikpe, na nke a na-ekwu maka ngosi sultan n'obí Sokoto.  texture na nke ahụ, o nwere aha ndị isi nke Ochiebuzo nke Ogbaland, Ezediale nke Aboucha na Baba Korede nke Ado Ekiti .

  • Ekwenyere ka ọ jee ozi (akụkọ ihe mere eme)
  • Ihe ịma aka nke mgbanwe (Nchịkọta Okwu)
  • Wakar ma ọ bụ Song of Nigeria (Poetry)
  • Uthman Dan Fodio: Theory na omume nke ndu ya
  • Echiche m maka Naijiria

Ntụaka dezie

  1. Shehu Shagari obituary (en). The Guardian (2019-01-09). Retrieved on 2022-02-24.
  2. Solomonov. "Ghana Must Go: Exodus From Nigeria Remembered", Yen.com.gh, 2015-08-15. Retrieved on 2017-05-14.
  3. Shehu Shagari, Beckoned To Serve: An Autobiography.
  4. Williams (1982). President and power in Nigeria: the life of Shehu Shagari. Frank cass, 32–35. 
  5. Williams (1982). President and power in Nigeria : the life of Shehu Shagari. London: Cass. ISBN 0714631825. 
  6. Ex-President Shehu Shagari dies at 93 (en-US). Punch Newspapers (28 December 2018). Retrieved on 27 May 2020.
  7. 7.0 7.1 7.2 Williams (22 November 2016). President and Power in Nigeria : The Life of Shehu Shagari. ISBN 9781138995246. 
  8. 8.0 8.1 8.2 Ojigbo (1982). Shehu Shagari : the biography of Nigeria's first executive president. Lagos, Nigeria: Tokion Co. ISBN 9789783000803. 
  9. Williams (1982). President and power in Nigeria : the life of Shehu Shagari. London: Cass. ISBN 0714631825. 
  10. Adesina's travails at AfDB: How Shagari warned African leaders in 1964 but… –. The NEWS (4 June 2020).
  11. Central Bank of Nigeria:: History of The Currency. www.cbn.gov.ng. CBN.
  12. Cowell. "Shehu Shagari, Nigerian President During '80s Oil Crisis, Dies at 93 (Published 2018)", The New York Times, 2018-12-29. Retrieved on 2020-11-08. (in en-US)
  13. Shagari's counsel on national issues will be missed – Gov. Okowa (en-US). Pulse Nigeria (29 December 2018). Retrieved on 28 May 2020.
  14. History of agriculture in Nigeria | Agriculture Nigeria (en-US) (23 September 2013). Retrieved on 28 May 2020.
  15. Leadership, Policy Making, and Economic Growth in African Countries: The Case of Nigeria.
  16. Jannah (29 December 2018). Eight interesting facts about Nigeria's first executive president, Shehu Shagari (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 27 May 2020.
  17. Arc. Irouke, Arc. Ajah and Ivoke (2017). "An Evaluation of Shagari Housing Programme: A Case Study of Three Towns: Abakaliki in Ebonyi State; Lokoja in Kogi State;Mbano in Imo State, Nigeria.". IIARD International Journal of Geography and Environmental Management 3 (3): 58–67. 
  18. FG to provide affordable housing with Shagari, Jakande models (en-US). Pulse Nigeria (12 January 2016). Archived from the original on 11 April 2021. Retrieved on 28 May 2020.
  19. Onitsha River Port to commence full operation 1st quarter of 2021 — NIWA. Vanguard News (30 September 2020).
  20. Shagari (2001). Shehu Shagari : beckoned to serve : an autobiography. Ibadan: Heinemann Educational Books (Nigeria). ISBN 9789781299407. 
  21. Corruption in Nigeria: can it be ended in land of greased palms?. The Christian Science Monitor (5 December 1983).
  22. 22.0 22.1 22.2 Shagari (2001). Shehu Shagari : beckoned to serve : an autobiography. Ibadan: Heinemann Educational Books (Nigeria). ISBN 9789781299322. 
  23. "FG okays new fighter jets for Air Force", Nigerian Eye, 8 April 2014. Retrieved on 8 April 2014. (in en)
  24. Abegunrin (2003). Nigerian Foreign Policy Under Military Rule, 1966-1999 (in en). Greenwood Publishing Group. ISBN 978-0-275-97881-5. 
  25. Cowell. "Oil Glut Has Turned a Dream into a Burden", The New York Times, 9 May 1982.
  26. Elleh (2001). Abuja : the single most ambitious urban design project of the 20th century. Weimar: VDG, Verlag und Datenbank für Geisteswissenschaften. ISBN 9783897391659. 
  27. Margaret Thatcher Foundation. www.margaretthatcher.org.
  28. Abegunrin (2003). Nigerian foreign policy under military rule, 1966–1999. Westport, Conn.: Praeger. ISBN 9780275978815. 
  29. Kalley (1999). Southern African political history : a chronology of key political events from independence to mid-1997. Westport, Conn.: Greenwood Press. ISBN 9780313302473. 
  30. Brittain. "Ali Retreats on Boycott of Moscow", The Washington Post, 5 February 1980.
  31. EXPELLED FOREIGNERS POURING OUT OF NIGERIA by the Associated Press. The New York Times (5 May 1985).
  32. "1983: Power seized in armed coup", BBC News. Retrieved on 27 May 2020. (in en)
  33. Oyeleke. Latest News Shehu Shagari Died at National Hospital, Abuja – Tambuwal. The Independent. Retrieved on 30 December 2018.
  34. Shagari (28 December 2018). I regret announcing the death of my grandfather, H.E Alhaji Shehu Shagari, who died right now after brief illness at the National hospital, Abuja. (en). @Belshagy. Retrieved on 29 December 2018.
  35. "One Nigerian First Lady don die", BBC News Pidgin. Retrieved on 15 August 2021.
  36. Oduor. "Widow of Nigeria's ex-President Shehu Shagari dies of COVID complications", Africanews, 12 August 2021. Retrieved on 15 August 2021. (in en)
  37. Latona. "Shagari's widow, Hadiza, dies of COVID-19 complications", Vanguard News, 12 August 2021. Retrieved on 15 August 2021.