Regula Tschumi
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSwitzerland Dezie
Aha enyereRegula Dezie
aha ezinụlọ yaTschumi Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1957 Dezie
Ebe ọmụmụBern Dezie
Ọrụ ọ na-arụart historian, anthropologist Dezie
webụsaịtịhttps://regulatschumi.ch/en/home/, https://regulatschumi.ch/de/startseite/ Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkaikike mmeputakwa nke CISAC-otu nọchiri anya ya Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Regula Tschumi bụ ọkà mmụta gbasara mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka.

Akwụkwọ akụkọ

dezie

Regula Tschumi etinyela oge na East, West na South Africa, na-eme nchọpụta n'ime nka nke Africa nke oge a . [1] Na 2006 o bipụtara otu ọkọlọtọ ọrụ na igbe ihe atụ nke ndị Ga . [2] N'akwụkwọ a, ọ na-enyocha mmalite nke igbe igbe ndị a na nkà na okpukpe nke Ga, na-ajụ akụkọ ihe mere eme nke evolushọn ha. N'ime nyocha a, Regula Tschumi chọtara onye na-ese igbe ozu na onye na-ese ihe osise Ataa Oko, onye a mụrụ 1919, si La, na Ghana. Ataa Oko na-eme igbe ozu ihe atụ ogologo oge gara aga dị ka 1945, ya bụ, dị ka ya si kwuo, tupu Kane Kwei, bụ onye a na-ahụkarị na mpụga Ghana dị ka onye "mepụtara" igbe igbe ndị a maka ememe olili nke Ga. [3] Na ya PhD thesis 2013 Regula Tschumi na-eme nchọpụta miri emi nke mbụ banyere ihe atụ nke palanquins nke Ga-ama na mbụ. Ọ chọpụtara na n'ụzọ dị iche n'ihe ọtụtụ ndị Ga-ekwere, ọ dịghị onyeisi ndị e liri n'ihe atụ ya. Palanquins so na akara ngosi eze siri ike nke na-agaghị eli omenaala Ga. Ya mere, e liri ndị eze na palanquin ha, kama n'ime igbe ozu nke yiri palanquin ha. Nke a dị mkpa n'ihi na ndị Ga kwenyere na oche na olili ozu na-akwado. [4]

Mbipụta

dezie
  • 2021. Regula Tschumi (ed.): Ataa Oko Addo . Site na ntinye ederede Sarah Lombardi, Lucienne Peiry, Regula Tschumi na Atta Kwami, Mbipụta Clandestin, Biel,  .
  • 2017 Ataa Oko. Ntụle n'ime ụwa dị ịtụnanya nke olili ozu Ghana na otú onye ọkwá nkà Ataa Oko si ghọọ onye na-ese ihe, Kvadrat Interwoven: ihe eji eme ihe, ihe ntanetị.
  • 2014 zoro ezo Art. Ihe atụ palanquins na igbe ozu nke Ghana. Mbipụta Till Schaap, Bern. ISBN 978-3-03828-099-6 .
  • 2014 The Treasures of the Ga: Coffin Art na Ghana. Mbipụta Till Schaap, Bern. ISBN 978-3-03828-016-3 . Mbipụta nke abụọ nke Benteli 2008 degharịrị na emelitere.
  • 2013 The Figurative Palanquins of the Ga. History and Significance, na: African Arts, vol. 46, 4, 2013, p. 60–73.
  • 2013 Die figürlichen Sänften und Särge der Ga im Süden Ghanas. Geschichte, Mgbanwe und Sinn einer künstlerischen Ausdrucksform von den Anfängen bis in die Gegenwart, (Engl. Palanquins ihe atụ na igbe ozu nke Ga na Southern Ghana. Akụkọ ihe mere eme, mgbanwe na nkọwa nke ụdị okwu nka site na mmalite ya ruo ugbu a), Ihe ọmụmụ PhD, phil. - akụkọ. univ. Basle.
  • 2010 Ọnwụ nke nwoke dị ndụ. Igbe ozu maka Center Pompidou, na: Saâdane Afif (ed.), Anthologie de l'humour noir, Paris: Mbipụta Center Pompidou, p. 56–61.
  • 2010 Ataa Oko et le langage formel des Ga in: Collection de l'art brut (ed.), Ataa Oko . Katalọgụ ngosi. Lausanne, Gollion: lnfolio.
  • 2006 nkwanye ugwu ikpeazụ, asọpụrụ mbụ. Emume olili ozu Ghana na igbe ozu n'ime: Kunstmuseum Bern (ed.), Ụkwụ isii n'okpuru . Nyocha nke Mmekọrịta Anyị na Ndị Nwụrụ Anwụ. Ọpụ. -Cat. Bielefeld, Leipzig: Kerber, p. 114–125.

Njikọ mpụga

dezie

Ụlọ ihe ngosi nka

dezie

Edensibia

dezie
  1. With a keener eye. 2003. Kay Hassan in Johannesburg by Regula Tschumi in: Kunsthalle Bern (ed.), Kay Hassan. exhibition-cat. Bern.
  2. The Buried Treasures of the Ga: Coffin Art in Ghana. Benteli, Bern 2008. German Die vergrabenen Schätze der Ga. Sarg-Kunst aus Ghana. 2006. French: Les trésors enterrés des Ga. L’art des cercueils au Ghana. 2011.
  3. Roberta Bonetti, Alternate Histories of the Abebuu Adekai, African Arts, autumn 2010, p. 14-33: Roberta Bonetti reached the same conclusion as Regula Tschumi. She actually considers the well-known stories about the origin of the figure-coffins to have been invented: „[...] We have seen how the same criteria of authenticity that were fundamental in documenting the uniqueness and truthfulness of ancient works have been adopted for recent coffins. The proof is provided by the presumed origin of the work, which has become even more precious and exceptional ever since the death of its „invented“ inventor, Kane Kwei“.
  4. Regula Tschumi, The Figurative Palanquins of the Ga. History and Significance, in: African Arts, vol. 46 (4), 2013, p. 60-73.