Pieter Wenning

Onye nka South Africa (1873-1921)
Pieter Wenning
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịKingdom of the Netherlands Dezie
Aha enyerePieter Dezie
aha ezinụlọ yaWenning Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya9 Septemba 1873 Dezie
Ebe ọmụmụThe Hague Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Jenụwarị 1921 Dezie
Ebe ọ nwụrụPretoria Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese Dezie
ụdị ọrụ yaart of painting Dezie
onye nlereranyaGeorge Hendrik Breitner Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaIziko South African National Gallery Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikecopyrights on works have expired Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie

 

Pieter Willem Frederick Wenning (9 Septemba 1873 – 24 Jenụarị 1921) [1] bụ onye na-ese ihe na South Africa, weere dị ka onye nnapụta ụdị nke Cape Impressionism. [2]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ

dezie

A mụrụ Pieter Wenning na The Hague, nwa Heerke na Elizabeth Wenning. Ezinụlọ ahụ kwagara Leeuwarden mgbe Wenning dị afọ ise. Nna ya nwere ụlọ ahịa ebe ọ na-ere ihe ndị na-ese ihe, foto na mbipụta. O nwekwara nwa nwanne nne, Ype Wenning, onye bụ onye na-ese ihe nkiri Frisi a ma ama, si otú a na-abata na eserese mgbe ọ dị obere. [3]

E zigara Wenning na Hogere Burgerschool ebe onye nkụzi nka, bụ Maazị H. Bubberman, ghọtara nkà nwata ahụ ma gbaa ya ume. N'agbanyeghị nkwenye nke Bubberman, nne na nna Wenning nwere obi abụọ ma duru ya gaa n'ọkwá n'isi ụlọ ọrụ Hollandsche IJzeren Spoorweg Maatschappij na Amsterdam, [1] ebe ọ nwetara nkwalite ngwa ngwa ma nyefee ya na ọkwa nchịkwa na Zaandam . Ọmịiko ya na ọnọdụ ndị ogbenye Dutch ghọrọ ihe na-adịghị mma, mgbe, na 1903, o sonye na nkwụsị izugbe na ịdị n'otu na ndị ọrụ ụgbọ okporo ígwè na-acha anụnụ anụnụ . A kwụsịrị iku ọrụ ahụ wee chụọ ya ngwa ngwa.

Wenning lụrụ nwa agbọghọ di ya nwụrụ, Johanna Hillegonda Kramer, na 3 Septemba 1898, ma ọ mụtara ụmụ abụọ site na alụmdi na nwunye gara aga. Iji na-elekọta ezinụlọ ya, ọ nwetara ọrụ n'ụlọ ọrụ JH de Bussy dị na Amsterdam, bụ́ ụlọ obibi akwụkwọ kasịnụ na Netherlands. [1] Mgbe onyinye ahụ bịara dị ka onye odeakwụkwọ n'otu ụlọ ahịa akwụkwọ na South Africa, ọ maliri na ohere ahụ. Ụlọ ọrụ HAUM de Bussy & Jacques Dusseau họpụtara ya na ngalaba de Bussy na Pretoria . [3]

Ụlọ ahịa akwụkwọ Pretoria

dezie

Ezinụlọ ahụ jiri ụgbọ mmiri si na East India Docks, London na 12 Mee 1905 wee bịarute Cape Town na 4 Juun 1905. Ha si ebe ahụ jiri ụgbọ mmiri gaa Durban wee jiri ụgbọ okporo ígwè gaa Pretoria, rute n'etiti June 1905. [1]

Wenning na ezinụlọ ya bi n'otu ụlọ osisi na ígwè dị na Rietfontein nke dị na mpụga Pretoria. Ọ na-ere akwụkwọ, ngwa akwụkwọ, mbipụta na ihe ndị na-ese ihe, na-enweta £17 kwa ọnwa. N’ịbụ onye na-enweghị ike ị nweta ihe ndị e ji ese ihe, ọ na-ese ihe n’esepụghị aka nakwa site n’iji ịdị uchu na-echekwa ego, mechakwara si Netherlands webata ígwè etching etching nke aka abụọ, bụ́ nke ọ bụ onye ọsụ ụzọ n’ịkọ ihe na South Africa. Ọ bụkwa na Rietfontein, gburugburu 1909, ebe Wenning malitere ịnwale mmanụ. [1]

Mgbe afọ anọ na Rietfontein gasịrị, Wenning nwere ike ịgbazite ụlọ na Rissik Street, Pretoria. Ọ bụ obere oge ka nke a gasịrị ka o butere ịba, ọrịa dị egwu na Pretoria nke narị afọ nke iri abụọ. Ọ gbakere, mana ọ ga-ata ahụhụ ihe si na ya pụta ruo oge ndụ ya niile. [1]

Ndị n'otu n'otu

dezie

Site na ụlọ ahịa akwụkwọ ahụ, Wenning matara ọtụtụ ndị Pretoria, bụ ndị kpebiri iguzobe otu ọha ha kpọrọ The Individualists . Wenning ghọrọ odeakwụkwọ. A maara na Pierneef na George Smithard bụkwa ndị otu ntọala. [4]

 
Ndị mmadụ n'otu n'otu, c1910 / 1911, aka ekpe gaa n'aka nri: Dr. Grünberger, Nina Murray, Marcele Piltan, Pierneef, Ms. Harding nke Normal College, Pieter Wenning na Ms. Stent.

E hiwere otu a n'etiti etiti 1911, wee mee ihe ngosi mbụ ha na 20 Nọvemba 1911. Ndị otu mbụ bụ Marcelle Piltan, Selina Harding, Madge Cook, Nina Murray, Sydney Stent na Mr G. Schild. Na 1912, Miss G. Anderson na Mr. JL Gartner gbakwunyere ma kpọọ Fanie Eloff ka ya na ha gosi ihe ngosi. [5]

Johannesburg

dezie

Mgbe De Bussy meghere alaka ụlọ ọrụ na Johannesburg, ha gakwuuru Wenning ka ọ na-elekọta ngalaba nka. Ụgwọ ọnwa ka ukwuu rata ya, ma n'oge na-adịghị anya, ọrụ ahụ enweghị ike idi ya. Mgbe, na July 1913, De Bussy's nyere ya ohere ịga na Cape Province, ọ nabatara ya. Ọ wetara ya etchings na mmeputakwa nke ndị isi French na Dutch, na-eleta ndị na-eme ihe nkiri Cape na ndị na-anakọta ihe n'olileanya nke mmasị ha. Ọ bụ n'ime nleta ndị a ka ọ matara DC Boonzaier bụ onye ga-abụ onye na-elekọta ya na onye na-eduzi ya.

Na Johannesburg ọ mere enyi Ernest Lezard, George Smithard, onye na-ese ihe na Johannesburg, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Joseph Michael Solomon, Anton van Wouw na Paul Methuen .

Mgbe ọ gbasịrị mbọ ịmalite ọrụ nke ya, ụlọ ahịa nka na akuku Eloff na Plain Street, ọ nwetara ọkwa na ụlọ ahịa akwụkwọ enyi Van Schaik dị na Pretoria. DC Boonzaier bịara nyere ya aka site n'ime ka ọtụtụ n'ime ndị enyi ya kwenye na ego zuru ezu iji mee ka Wenning rụọ ọrụ na Cape ọnwa atọ. Ernest Lezard ga-ewepụta ụdị ego ahụ ma emechaa n'afọ.

Cape Town

dezie
Usòrò:Caricature of Pieter Wenning by D. C. Boonzaier.jpg
Caricature nke Wenning site n'aka enyi ya na onye nkwado ya, DC Boonzaier

Wenning bịarutere Cape na 2 Maachị 1916, Boonzaier zutere, onye gbaziri nnukwu ọnụ ụlọ n'ụlọ gọọmentị, Newlands Avenue. Ọtụtụ afọ ka e mesịrị onye South Africa ọzọ na-ese ihe, Gwelo Goodman, bi n'otu ụlọ ahụ.

Ọ na-arụ ọrụ kwa ụbọchị, na-ese en plein air, na-emecha ihe osise 40 na nleta mbụ a. Emere mgbede n'ụlọ Boonzaier. Boonzaier n'onwe ya bụ onye na-anụ ọkụ n'obi na-anakọta ọrụ nka nke Oriental. N'oge ihu igwe ọjọọ Wenning na-ese ndụ ndụ n'ọmụmụ ihe Boonzaier, yana ihe dị ka Buddha Chinese ochie ma ọ bụ nnukwu efere Ming .

Otu ụtụtụ ọ gara n'ugbo Malta, otu n'ime akara mbụ na Cape ma were ya nke mere na ọ na-ese ihe nkiri ahụ ruo mgbede. Na mbụ na-eche na foto a dara ada, Boonzaier mere ka ọ rụchaa ya n'echi ya. A na-ewere ya dị ka otu n'ime ọrụ ya kachasị ike.

N'ọgwụgwụ ọnwa atọ, Boonzaier haziri ihe ngosi nke onwe, na ụlọ ọrụ ya na Keerom Street, maka ndị na-ekwe nkwa. E rere ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ foto niile. Mgbe ọ lọghachichara obere oge na Pretoria, Ernest Lezard, onye na-ere ihe na-ahụ anya nke ọma, debere atụmatụ maka itinyekwu ego iji laghachi na Cape. Site na mmesi obi ike ndị a, oge Wenning's Transvaal bịara na njedebe.

Ahịa nka

dezie

Ọ bụ ezie na onye na-ese ihe dara ogbenye n'oge ndụ ya, ịrị elu na-ewu ewu nke Impressionism n'oge na-adịghị anya nyere ugwu maka inwe Wenning. [1] Ka ọ na-erule 1968, Dr. Helmut Silberberg nwere ike wepụta nlegharị anya ọrụ 100 na Cape Town. Ọnụ ahịa mgbede Wenning's Transvaal (Nelspruit) dị na R9,750 yana Witwatersrand ya na R8,000. [6] N'oge ndị a bụ ihe a na-anụtụbeghị maka ọnụ ahịa onye na-ese ihe na South Africa. N'afọ 1970, a na-ere ihe dị ndụ na Ashbey's Galleries, bụ ebe ire ere 1918 jọgburu onwe ya, maka R2,900. [7]

Ụgha na adịgboroja

dezie

Akọwahie ụgha nke ọrụ onye na-ese ihe metụtara ịchọ ọrụ na ịdị mfe nke ụdị onye na-ese ihe na-etinye onwe ya na nṅomi. Ya mere, Wenning na Tinus de Jongh bụ ndị a na-achọkarị maka adịgboroja mbụ. N'agbata 1944 na 1947, ebili mmiri nke ụgha butere Wennings adịgboroja na-abanye n'ahịa nka. [8] Everard Read na Anton Hendriks (onye nduzi nke Johannesburg Municipal Art Gallery) wetara ịdị adị nke Wenning adịgboroja n'ihu ọha na 1963. [9]

Nnukwu mkpokọta

dezie

Ọrụ Pieter Wenning gụnyere n'ọtụtụ nnukwu mkpokọta: [2]

  • Ụlọ ihe ngosi nka nke South Africa, Cape Town
  • Ụlọ ihe ngosi nka nke Johannesburg, Johannesburg
  • Pretoria Art Museum, Pretoria
  • Ụlọ ihe ngosi nka Durban, Durban
  • William Humphreys Art Gallery, Kimberley

Ntụaka

dezie
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Wenning (1976). My Father. Cape Town: Howard Timmins. ISBN 978-0-86978-131-9.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Harco" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Berman (1983). Art & Artists of South Africa. Cape Town: A A Balkema, 494–499. ISBN 978-0-86961-144-9. 
  3. 3.0 3.1 Lipshitz, Lippy I. (1949). Wenning. Cape Town: Unie-Volkspers, Beperk.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Lippy" defined multiple times with different content
  4. Berman (1983). Art & Artists of South Africa. Cape Town: A A Balkema, 219. ISBN 978-0-86961-144-9. 
  5. Duffey (2010). "J.H. Pierneef and the Union Buildings". De Arte 45 (82): 8–23. DOI:10.1080/00043389.2010.11877126. ISSN 0004-3389. Retrieved on 2 October 2012. 
  6. Staff reporter. "R9,750 wanted for Wenning oil painting", Cape Argus, 9 January 1968, p. 5.
  7. G.M.M.. "R2 900 for 'Still Life' by Pieter Wenning", Cape Times, 14 August 1970, p. 8.
  8. Berman (1983). Art & Artists of South Africa. Cape Town: A A Balkema, 174–177. ISBN 978-0-86961-144-9. 
  9. The Argus Correspondent. "'Signed' art in gallery is not worth a cent", Cape Argus, 11 July 1963.