Ossie Enekwe amuru Onuora Osmond Enekwechi (12 November 1942 – 29 April 2010) bu onye omere ihe nkiri Naijiria, onye na-ede uri, onye ode akwukwo, na prọfesọ nke Theatre Arts. Onye bụbu osote onye isi oche nke Association of Nigeria


nke ngalaba nka nka nke Naijiria. Enekwe bụ onye nchịkọta akụkọ Okike: The African Journal of New Writing site na 1984 ruo 2010, ka onye guzobere ya bụ Chinua Achebe họpụtara ya n'afọ 1971.

Oge ọ malitere dezie

A mụrụ Ossie Enekwe na Nọvemba 12, 1942, na Affa na Udi LGA, Enugu Steeti n'ezinụlọ Albert Nkomatolu Enekwe.

Ọ malitere agụmakwụkwọ na St. Patrick's School, Ogbette, Enugu na 1949, na-aga n'ihu ruo 1952, na ọzọ site na 1955 ruo 1957. Ọ gara ụlọ akwụkwọ Holy Ghost, Ogui, Enugu, 1953; St. Mary's School, Uwani, Enugu. 1954; Trinity High School, Oguta, 1958-62 na Mahadum Nigeria, Nsukka, 1964-72. Osmond Enekwe gh[1] onye nkuzi ntọala mgbe ọ natara nnabata na ngalaba Bekee na Faculty of Arts nke mahadum ahụ, ma, a kwụrụ ya ụgwọ ụlọ akwụkwọ nke afọ mbụ ya ma kwụọ ụgwọ ụlọ akwụkwọ ya na mahadum ahụ.[2] ka nwa akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ, ọ na-ejikarị ụbọ akwara na-agagharị n'ụlọ akwụkwọ.N'afọ 1963-64, ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ na klas nke atọ na Ministry of Local Government na Enugu. N'afọ sochirinụ, o guzobere klọb egwu akpọrọ "Kiss Me Quick" ma malitelarị ịpụta na Enugu TV na usoro "OSSIE MELODY". Enekwe so na Eastern Nigeria Theatre Group site na 1963 ruo 1967. Malite na 1966, ruo mgbe Agha Obodo Naijiria malitere, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ede akwụkwọ n'efu maka Christian Radio, Enugu. Ụlọ ọrụ redio [1] nwere njikọ na UTLF, ụlọ ọrụ Voice of the Gospel na Addis-Ababa, Ethiopia.N'oge Agha Obodo Naijiria nke malitere na 1967 ruo Jenụwarị 1970, Enekwe rụrụ ọrụ n'otu n'ime alaka Biafra ma na-ahụkarị ya ka ọ na-akpọ ụbọ akwara iji nye ndị agha na ndị gbara ọsọ ndụ nkasi obi. Ọ bụ n'oge a ka ya na Chinua Achebe zụlitere mmekọrịta chiri anya ma bụrụ onye nduzi ya. Dị ka nwa akwụkwọ na 1970, Enekwe guzobere Oak Theatre, otu ndị na-eme ihe nkiri nke a kpọtụrụ aha na The Cambridge Guide to World Theatre nke Martin Banham dezigharịrị. [3] kpọrọ onye isi ya, Prọfesọ Kalu Uka, onye bụ onye isi ngalaba n'oge ahụ, ka ọ bụrụ onye nduzi nke otu ihe nkiri ahụ.Enekwe gụsịrị akwụkwọ ya na Ngalaba Bekee na UNN na Second Class Honours, Upper Division na 1971. O nwetara ọnọdụ ngwa ngwa dị ka onye nkuzi Bekee na St. Peter's College na Achina, Nigeria. Ka e mesịrị n'otu afọ ahụ, a họpụtara ya dị ka Junior Research Fellow na Ngalaba Bekee na Mahadum Naịjirịa, Nsukka . [1]

O meriri Silver Gong Prize for Dramatized Poetry in English na 6th National Festival of Arts na Maiduguri na 1983, yana Silver Gong Prize maka obere akụkọ ya, War in the Head . [4]

Afọ ndị sochirinụ dezie

Ọkachamara Chinua Achebe mere Prọfesọ Enekwe bụ Editor-in-Chief Emeritus of Okike journal na 2006. Ossie Enekwe bụ onye Kristian. Ọ bụ onye otu Christian Men Organisation, Laity Council a   Prọfesọ Enekwe lụrụ Mrs. Josephine Chioma Enekwe (née Adinde) na 1974 ma ha nwere ụmụ nwanyị isii (Uche, Chinwe, Chioma, Ginika, Olivia na Sylvia) na nwa nwoke (Osinachi Albert Enekwe) na ọtụtụ ụmụ.Ọ nwụrụ na Eprel 29, 2010. [5]

Wole Soyinka dị ka onye edemede (1975) [6]

Bịa égbè eluigwe (1984) [7]

Echiche nke ịgba egwú na Naịjirịa: Okwu Mmalite (1991) [8]

Ihe mkpuchi Igbo: Ịdị n'otu nke Omenala na Ihe nkiri (1987) [9]

Okporo ụzọ na Mines: Ndụ na Ọrụ nke Edmund B.O. Nwasike (2000)

Ebemsiba dezie

  1. 1.0 1.1 1.2 "Biography of Professor Onuora Ossie Enekwechi", Biographical Legacy and Research Foundation, 26 January 2017. Retrieved on 31 May 2023.
  2. Unaegbu (2008). Freedom in Our Bones: The History of the Students Union Government, University of Nigeria, Nsukka (1960-2004), 2008, Blue Press, 512. ISBN 978-9783560222. 
  3. Enekwe (2007). BEYOND ENTERTAINMMENT: A REFLECTION ON DRAMA AND THEATRE. University of Nigeria Press.
  4. "Biography of Professor Onuora Ossie Enekwechi", Biographical Legacy and Research Foundation, 26 January 2017. Retrieved on 31 May 2023.
  5. "Nigeria: Harvest of Death in Literary Community", Daily Independent, 9 May 2010. Retrieved on 1 June 2023.
  6. Enekwe (1975). "Wole Soyinka as Novelist". Okike: An African Journal of New Writing. 
  7. Enekwe (1984). Come Thunder. Enugu: Fourth Dimension Publishing Company, Nigeria. ISBN 9789781561498. 
  8. (1991) Theories of Dance in Nigeria: An Introduction. Afa Press. ISBN 9789783003316. Retrieved on 31 May 2023. 
  9. (1987) Igbo Masks: The Oneness of Ritual and Theatre. Department of Culture, Lagos, Nigeria. ISBN 9789781730405. Retrieved on 1 June 2023.