Oba Osinlokun ma ọ bụ Eshinlokun (nwụrụ n'afọ 1819) chịrị dị ka Oba nke Lagos Steeti site n'afọ 1780 ruo 1819 . Nna ya bụ Oba Ologun Kutere na ụmụnne ya bụ Obas Adele, Akitoye, Prince Olusi na Prince Akiolu na-eme ka Ologun Kutère Obaship bụrụ nke kachasị na Lagos Steeti.[1] Eshinlokun nwere ụmụ iri na isii nwụrụ anwụ. Ha nọ n'usoro nke ndị okenye: Kosoko, Olufunmi, Odunsi, Ladega, Ogunbambi, Akinsanya, Ogunloye, Akimosa, Ibiyemi, Adebajo, Matimoju, Adeniyi, Isiyemi, Igbalu, Oresanya na Idewu Ojulari. N'ime ụmụ ya, Kosoko na Idewu-Ojulari ghọrọ obas nke Lagos. Idewu Ojulari enweghị nwa ọ bụla, si otú a hapụ Ezinụlọ Eze na agbụrụ iri na ise dị ugbu a.

Ịrịgo dezie

N'ihe dị ka afọ 1780, Osinlokun jidere enweghị mmasị nke nwanne ya nwoke nke obere Oba Adele, onye a na-eleda anya maka iwebata ihe mkpuchi Egun, nke a na-ahụ n'oge ahụ dị ka ihe na-ekwesịghị ekwesị. site n'iji ike weghara ocheeze n'ike n'ọchịchị.[2] A chụgara Adele na Badagry ebe ọ ghọrọ onye isi obodo ahụ. Mgbe ọ nọ na Badagry, Adele nwara iji ike weghachite ocheeze Lagos mana mbọ ya enweghị isi.

Ọnwụ dezie

Osinlokun nwụrụ n'afọ 1829 ma nwa ya nwoke Idewu Ojulari nọchiri ya.

Edensibia dezie

  1. Mann (2007). Slavery and the Birth of an African City: Lagos, 1760-1900. Indiana University Press, 2007. ISBN 9780253348845. 
  2. Smith. The Lagos Consulate, 1851-1861. University of California Press, 1979, 14–17. ISBN 9780520037465.