Ogige Ntụrụndụ Kamuku

 

Ogige Ntụrụndụ Kamuku bụ mgbasa ozi mba Naijiria na steeti Kaduna, [1] Nigeria, nwere mkpokọta mpaghara dị ihe dịka 1,120 km2 .  Ogige ahụ nwere mkpuchi gburugburu ebe obibi Savanna nke Sudan . [1]

N'ihi mmetụta na mpaghara ahụ, National Park Service ndị ọrụ na ndị nwe oge na Kamuku National Park na 2021;  A akwụkwọkwara ọrụ n'ime akwụkwọ Kainji na n'akụkụ mba Chad Basin .[2]

Ebe na akụkọ ihe mere eme

dezie

Ogige ahụ dị na egwuregwu nke Kaduna State, ma dị n'ụdị egwuregwu Kwiambana n'ebe igwu egwuregwu yana 14 km (8.7 mi) physio na isi obodo.  [4] E hiwere ya n'afọ 1936 ka ọ bụrụ nchekwa nchekwa nke Birnin Gwari n'okpuruokpuru Northern Nigeria.  Ebuliri ya site na ebe nchekwa egwuregwu steeti gaa n'ogige nzuzo mba na Mee 1999, n'otu ebe nchekwa ọrụ nke obodo na-enyere iji na-adịgide adịgide, nke Savanna Conservation Nigeria, bụ NGO nke mba na-  onye nlekọta.  Gọọmenti etiti nọ na-achọ ka ya na ndị na-ama ego si mba ofesi na-akpa ịhụnanya iji njem nlegharị anya na mkpuchi nke mba ndị ọzọ.

gburugburu

dezie
 
Kamuka National Park Kaduna State, Nigeria

Ogige ahụ nwere ala dịdị n'ozuzu, na-eji izi ozi na-arrịgo ruo n'ụdị Birnin Gwari n'idị oke ọmụmụ.  Ihe okike nke ihe nkiri Dogon Ruwa Waterfalls;  Goron Dutse, nwere nnukwu inselberg dị ike nkenke nke elu dị elu nke dabara na akụkụ nke oghere ojii na nke ọcha;  na Tsaunin Rema, bụ ugwu e ji nnukwu nkume kpọghe n'elu ibe ya, nke nwere nnukwu nkume hyraxes .

Ahhịa bụ Guinea Savanna nwere ụfọdụ Sudan Savanna ọcha na ebe.  Ogigeanya na ebe nchekwa oke dị nso nwere ụfọdụ n'ime ihe nchekwa gburugburu ebe obibi a kacha echekwabara na mba ahụ.  Osisi ndị na-achị ndị eze Isoberlinia doka, Terminalia avicennioides na Detarium macrocarpum .  Osisi ndị ọzọ a na-ama ihuenyo Daniellia oliveri, Nauclea latifolia, Acacia, Lophira lanceolata, Parkia biglobosa, Prosopis africana na Isoberlinia tomentosa .  Oke ndị dị dị n'ụdị mmiri nke dị n'obere obere osimiri nke oge a na-agụnyekarị nkwụ ( Elaeis guineensis ).  Ụdị osisi ndị ọzọ a na- ngosi Afzelia, Monotes na Raphia shrubs.

Anụ anụmanụ

dezie
 
Secretarybird ( Sagittarius serpentarius )

Ogige Ogige Kamuku nwere ikike nke ụdị ụdị dị iche iche na-ekwo ekworo.  Ọ na-akwado ihe dị ka ụdị anụ mamma 19 achụ enyí (ihe na- pri- maka ndị ọbịa na akwụkwọ ahụ), roan antelopes, duikers, hartebeest, baboons, warthog, bushbuck, patas enwe, na enwe ndụ ndụ .  Enwere opekata mpe ụdị 177, ndị na-akwaga mba ọzọ na ndị bi.  Ogige ahụ dị maka ụdị dị iche iche dị ka onye isi ( Sagittarius serpentarius ), Denham's bustard ( Neotis denhami ) na Abyssinian ground-hornbill ( Bucorvus abyssinicus ) bụ ndị na-nwere ahụkebe na mpaghara ndị ọzọ nke Nigeria. [3]

Ndị mmadụ

dezie

mgbaàmà dị n'ime na gburugburu ebe ahụ bụ ebe obibi ndị Gwari na Kamuku, ndị ọrụ ugbo ọdịnala, ndị na-ahụ nta, ndị na-azụ anụ na ndị omenkà, nke a ma ama maka mkpuchi akwa, ime ute na ite.  A na-ekwu na Gwari sitere na Zungeru na Niger State, na ndị Kamuku sitere na mpaghara Sokoto na Katsina n'oge jihad Fulani na-akpa afụ nke 19. Ogige ahụ anụ ebe ndị a lere anya dị ka ihe dị nsso, dị  ka ugwu ugwu, oke okwute, apiti na mmiri iyi, na ebe ochie Parnono Shrine.  Obodo Birnin Gwari dị ugbu a bụ ndị Gwari bụ ndị si n'obodo mbụ ihe dị ka fifty akụkọ n'afọ 195. n'ebe ugwu.  Ịchụ nta na ịhịa anụ n'ụzọ iwu na-akwadoghị saịtị na ebe ndị na-azụ anụ ndị dị na nstụtụ ahụ na-eyi egwu gburugburu ahụ.

Ntụaka

dezie
  1. Explore Kamuku National Park (en). Attenvo. Retrieved on 2023-09-18.
  2. Adanikin. Kainji National Park, two others suspend operations over insecurity. International Centre for Investigative Reporting. Retrieved on 27 October 2021.
  3. Kamuku National Park (en-US). Retrieved on 2023-07-12.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Adeshida2010" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Aodu20101104" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "BirdLifeInt" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "calabash" defined in <references> is not used in prior text.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "NNPS" defined in <references> is not used in prior text.