Njikọ Maka Ụmụaka Na-adịghị Ahụ Ike

Njikọ Maka Ụmụaka Na-adịghị Ahụ Ike
otu
Oge/afọ mmalite2002 Dezie
onye hiwerePete Peterson Dezie
mba/obodoNjikota Obodo Amerika Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaVienna Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụVienna Dezie
webụsaịtịhttp://www.tasc-gcipf.org Dezie

 

Alliance for Safe Children ( TASC ) bụ òtù na-abaghị uru nke e hibere na 2002 iji dozie nsogbu nke mmerụ ụmụaka na mba ndị na-emepe emepe. [1] Onye malitere ya bụ Pete Peterson, onye bụbu onye nnọchi anya United States na Vietnam . [2] Michael Linnon bụ onye nduzi teknụzụ. [3]

TASC na-arụkọ ọrụ na òtù ndị ọzọ, dị ka Red Cross na UNICEF . [4] [5] Ebumnobi ya gụnyere ime ka mmadụ mata mmerụ ahụ ụmụaka; na-akwalite mmemme mgbochi mmerụ ahụ; na-eduzi ma na-akwado nyocha; [6] na ịkwalite ego na ịmepụta njikọ aka na ndị NGO, òtù mba ụwa na gọọmentị ka ọnụ ọgụgụ ụmụaka merụrụ ahụ nwere ike ibelata. [1] Ebumnuche TASC bụ akụkụ nke ọmụmụ na-atụ aro na ọtụtụ ụmụaka na-anwụ site na mmerụ ahụ nwere ike igbochi karịa ọrịa na-efe efe - dịka UNICEF si kwuo, ihe dị ka otu nde ụmụaka na-anwụ n'ihi mmerụ ahụ nwere ike igbochi kwa afọ. [2] Ihe na-akpatakarị ọnwụ bụ mmiri iri mmiri. [7]

2004 ogbako na 2008 akụkọ

dezie

Ha na UNICEF na-arụkọ ọrụ, bụ onye ha na ha haziri ogbako na 2004 nke kọrọ banyere nchọpụta ha sitere na nyocha na nyocha; onye isi okwu bụ Kul Gautam, onye enyemaka odeakwụkwọ ukwu nke United Nations na osote onye isi oche nke UNICEF, bụ onye toro TASC na onye nchoputa ya. [8] Nzukọ ahụ, dị ka akụkọ si na Board Executive nke UNICEF, ga-eduga na "mmepe nke mmemme na mgbochi mmerụ ụmụaka." [9] N'afọ 2008, e bipụtara nsonaazụ nke afọ asaa ha "n'ime ihe omimi" [5], na akụkọ gosiri na ntachi ọnụ na mmiri mmiri bụ ihe kachasị mfe igbochi ọnwụ maka ụmụaka na-erubeghị afọ ise. [10] Mbipụta nke akụkọ ahụ kpalitere mmasị site na mgbasa ozi e biri ebi gburugburu ụwa [11] [12] [13] na site na telivishọn Australia. [14]

Ebe nyocha mmiri mmiri nke mba ụwa

dezie

Kemgbe 2005, TASC enyerela ndị otu aka n'inye nkuzi igwu mmiri maka ụmụaka nọ na Bangladesh . [15] Site n'enyemaka nke gọọmentị Australia, TASC jikọtara ya na Royal Life Saving Society Australia, na-eguzobe International Drowning Research Center nke dabeere na Dhaka wee mepee na August 2010. [16] [17] Na Bangladesh, ihe dị ka ụmụaka 46 na-eri mmiri kwa ụbọchị, na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mmiri na-eri okpukpu anọ. [18] Ebumnobi a bụ ịkụziri ụmụaka, karịsịa ndị si n'akụkụ ndị dara ogbenye ka e si esi mmiri mmiri, ebe a na-elekwasị anya n'ịkụziri ụmụaka ndị toro eto "ndị na-enweghị ike ịzọpụta onwe ha ma nwee ike inyere ndị ọzọ aka." Ebe etiti a na-akuzikwa ntughari obi na nka nnapụta ndị bụ isi. [3]

Hụkwa

dezie
  • Ndepụta otu ndị na-abụghị ndị gọọmentị na Vietnam
  • National Child Passenger Safety Board

Edensibia

dezie
  1. 1.0 1.1 TASC info page hosted on International Life Saving Federation web site. (retrieved Oct. 2010)
  2. 2.0 2.1 "Children from developing world dying of preventable injuries: UN", ABC News, 6 October 2002. Retrieved on 5 October 2010.
  3. 3.0 3.1 Ethirajan. "Drowning: Bangladesh's invisible epidemic", BBC News, 4 October 2010. Retrieved on 6 October 2010.
  4. "Former US Ambassador wants to assist Vietnamese children", VOV News, 30 April 2006. Retrieved on 5 October 2010.
  5. 5.0 5.1 "UNICEF Says Injuries A Fatal Problem For Asian Children", All Headline News, 13 March 2008. Retrieved on 5 October 2010.
  6. Giashuddin (2009). "Socioeconomic inequality in child injury in Bangladesh – implication for developing countries". International Journal for Equity in Health 8 (7). DOI:10.1186/1475-9276-8-7. PMID 19309516. 
  7. Freedman (2005). Who's got the power?: transforming health systems for women and children. Earthscan. ISBN 978-1-84407-224-8. 
  8. Towards a World Safe for Children: UNICEF/TASC Conference on Child Injury. UNICEF. Archived from the original on 15 October 2012. Retrieved on 6 October 2010.
  9. (2005) Executive Board of the United Nations Children's Fund: Report of the First, Second And Annual Sessions of 2004. United Nations, 29. ISBN 978-92-1-880063-3. 
  10. Drowning, Homicide and Suicide Leading Killers for Children in Asia. The Salem News (11 March 2008). Retrieved on 5 October 2010.
  11. "Drowning is top killer of Asian kids, report says", WTOL, 13 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  12. "Børnene drukner og dør i trafikken", Ekstra Bladet, 11 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  13. "UNICEF : alarme sur le nombre d'enfants victimes d'accidents", Le Courrier, 18 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  14. Woods. "Injury a leading killer for children in Asia", Australian Broadcasting Corporation, 18 March 2008. Retrieved on 6 October 2010.
  15. "'17,000 Children Drown a Year'", The Daily Star, 22 December 2009. Retrieved on 5 October 2010.
  16. "50 children drown daily in Bangladesh", The Daily Star, 5 August 2010. Retrieved on 6 October 2010.
  17. Australian Government Partnership Announced. Royal Life Saving Society Australia. Archived from the original on 6 March 2011. Retrieved on 6 October 2010.
  18. Children Drowning, Drowning Children. The Alliance for Safe Children. Archived from the original on 28 July 2011. Retrieved on 6 October 2010.

Njikọ mpụga

dezie