Njem nleta na Zimbabwe

Ngalaba njem nlegharị anya na Zimbabwe

Zimbabwe nwere ọtụtụ ebe ndị njem nleta na-adọrọ mmasị, nke dị n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mpaghara ọ bụla nke mba ahụ. Tupu mgbanwe akụ na ụba, ọtụtụ n'ime njem nleta maka ebe ndị a bịara n'akụkụ Zimbabwe mana ugbu a Zambia na-erite uru site na njem nleta. Ogige Ntụrụndụ Victoria Falls bụkwa ihe na-adọrọ mmasị ndị njem nleta ma bụrụ otu n'ime ogige ntụrụndụ asatọ dị na Zimbabwe, nke kachasị ukwuu n'ime ha bụ Ogige Ntụ Hwange.[1] Zimbabwe bụ ebe obibi nke otu n'ime ihe ịtụnanya asaa nke ụwa, Victoria Falls.

Usòrò:Zimbabwe Tourism Authority Logo.png
Ihe ngosi nke Zimbabwe Tourism Authority na-egosi Victoria Falls na Zimbabwe Bird hụrụ na Great Zimbabwe.
Great Zimbabwe dị ka egosiri na akwụkwọ ego $ 50
Victoria Falls, njedebe nke elu Zambezi na mmalite nke etiti Zambezi
Ndị isi nri na Victoria Falls Hotel

Ugwu ugwu ọwụwa anyanwụ bụ usoro ugwu ugwu dị nso n'ókè Mozambique. Ugwu a dị elu gbatịrị site na Nyanga nke dị n'ebe ugwu nke nwere ọnụ ọgụgụ kasị elu na Zimbabwe, Ugwu Nyangani dị mita 2593 dị n'ebe a yana ugwu Bvumba n'ihu ndịda na ọmarịcha quartzite Chimanimani bụ ugwu mgbada ndịda. Ugwu Binga bụ ugwu kacha elu nke Chimanimani. Ọ gafere ma Mozambique na Zimbabwe. Ụdị dị egwu nke ogige transfrontier a na-adọta ndị ọkà mmụta sayensị na ndị njem si n'akụkụ ụwa dum. Echiche sitere na ugwu Nyanga niile bụ ndị a ma ama na a na-ahụ ebe dị anya dịka 60–70 km na, n'ụbọchị doro anya, a na-ahụ obodo Rusape.

Zimbabwe bụ ihe pụrụ iche n'Africa maka ọnụ ọgụgụ buru ibu nke mkpọmkpọ ebe obodo oge ochie wuru n'ụdị nkume kpọrọ nkụ pụrụ iche. O nwere ike ịbụ na ndị a kacha mara amara bụ mkpọmkpọ ebe Zimbabwe dị na Masvingo nke dị ndụ site n'alaeze Zimbabwe. Mkpọmkpọ ebe ndị ọzọ gụnyere Khami Ruins, Zimbabwe, Dhlo-Dhlo na Naletale.

Ugwu Matobo bụ mpaghara granite kopjes na ndagwurugwu ọhịa malitere ihe dị ka kilomita 35 na ndịda Bulawayo, ndịda Zimbabwe. E hiwere ugwu ndị ahụ ihe karịrị nde afọ 2000 gara aga, ebe a na-amanye granite n'elu, nke a emebiela iji mepụta "whaleback dwalas" na-adịghị mma na kopjes gbajiri agbaji, nke nkume gbasasịrị na nnukwu ahịhịa juru. Mzilikazi, onye malitere mba Ndebele, nyere mpaghara ahụ aha ya, nke pụtara 'isi isi'. Ejikọtara ha na ndị akụkọ ihe mere eme dị ka Cecil John Rhodes, onye ọhụụ ya dugara na ntọala Rhodesia, na ndị ọsụ ụzọ ndị ọzọ na-acha ọcha mbụ dị ka Leander Starr Jameson, Major Allan Wilson; Ọtụtụ n'ime ndị otu Shangani Patrol ka e liri n'ugwu ndị a na saịtị ọzọ akpọrọ World's View.[2]

Hwange National Park na Mana ọdọ mmiri, saịtị UNESCO World Heritage saịtị, bụ ụfọdụ n'ime ogige ntụrụndụ mba kacha mma na ebe safari na mpaghara ahụ. Ngalaba njem nlegharị anya na Zimbabwe na-arị elu kemgbe afọ 2 gara aga.

Nbugharị nke ndị uwe ojii juru ebe niile n'okporo ụzọ na-enye ntaramahụhụ maka obere mmebi iwu ma ọ bụ nke na-adịghị adị enweela mmetụta ọjọọ na njem nlegharị anya na mba ahụ.[3]

Ndị bịarutere site na mba dezie

N'afọ ndị gara aga, ọtụtụ ndị ọbịa na-abịarute Zimbabwe n'oge dị mkpirikpi sitere na mba ndị a:[4]

Country 2017 2016 2015 2014
  South Africa 716,234 736,993 744,627 607,616
  Malawi 407,006 409,302 320,181 321,874
  Zambia 353,214 310,495 327,559 285,727
  Mozambique 189,237 171,684 181,435 169,829
  Botswana 101,845 94,347 70,354 71,384
  United States 101,206 82,699 66,577 57,410
Àtụ:Country data United Kingdom and Àtụ:Country data Ireland 73,552 32,457 53,528 38,606
  Germany 37,304 28,929 26,355 24,572
Àtụ:Country data Japan 34,214 22,566 12,713 18,443
  Democratic Republic of the Congo 33,811 26,223 26,422 28,368
Total 2,422,930 2,167,686 2,056,588 1,880,028

Edensibia dezie

  1. Zimbabwe Tourism Authority. Archived from the original on 2014-04-17. Retrieved on 2007-11-16.
  2. The Spirit of Matobo. Archived from the original on 2013-11-01. Retrieved on 2007-11-16.
  3. Matyszak (20 September 2017). Zimbabwe's shady police roadblocks reflect its failing governance - ISS Africa (en). ISS Africa. Retrieved on 2017-09-22.
  4. Tourism Trends & Statistics – Zimbabwe A World Of Wonders. www.zimbabwetourism.net. Archived from the original on 2018-07-01.