Nadia El Fani

Onye ntuzi ihe nkiri na French-Tunisia
Nadia El Fani
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịFrance, Tunisia Dezie
Aha enyereNadia Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1 Jenụwarị 1960 Dezie
Ebe ọmụmụParis Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye nhazi ndu ihe nkiri, women's rights activist, onye nhazi ederede, onye na-emeputa ihe nkiiri Dezie
Ihe nriteprix de la laïcité, Knight of the National Order of Merit Dezie
blọọgụ gọọmentịhttp://nadiaelfani.blogspot.fr/ Dezie

Nadia El Fani (Àtụ:Lang-ar; born 1960 in Paris), is a French-Tunisian film director, screenwriter and producer.[1] She has primarily directed documentary films about human rights, women's rights, secularism, and criticism of religion.[2]

Nadia El Fani
Fani in 2015 in Rome.
Born1960
Nationality
  • Tunisian
  • French
Occupation
  • Film director
  • screenwriter
  • speaker
  • political activist
Years active1982–present
MovementSecular movement

Akụkọ ndụ

dezie

Ọrụ ya ruo n'afọ 2011

dezie

A mụrụ Nadia El Fani n'aka nne French na nna Tunisian. Nna ya Béchir El Fani bụ otu n'ime ndị isi nke Tunisian Communist Party mgbe nnwere onwe gasịrị.[3] Ọ pụtara na ihe nkiri ya bụ Ouled Lenin . [4] Ọ bụ nwanne nwanyị nke onye na-ese ihe nkiri Sofian El Fani.

Ọ malitere ịrụ ọrụ na sinima dị ka onye na-arụ ọrụ na 1982 na ihe nkiri Misunderstood nke Jerry Schatzberg, [5] nke a gbara na Tunisia.[6] Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ osote onye nduzi ma soro, n'etiti ndị ọzọ, Roman Polanski, Nouri Bouzid, Romain Goupil na Franco Zeffirelli rụọ ọrụ.[3] N'afọ 1990, o duziri ihe nkiri mkpirikpi mbụ ya ma mepụta ụlọ ọrụ mmepụta vidiyo mbụ ya na Tunisia, Z"Yeux Noirs Movies, iji mepụta ma duzie ihe nkiri ya na mba a.[3] N'ịbụ onye dị nso n'òtù ndị agha ụmụ nwanyị nke Tunisia, ọ malitere ime ihe ngosi na 1993 na Femmes Leader du Maghreb na Tanitez-moi . [3][3]

El Fani kwagara Paris n'afọ 2002, n'oge mmepụta nke ihe nkiri akụkọ ifo mbụ ya, Bedwin Hacker . [3] Ọ chọrọ ịgbanahụ ọchịchị Ben Ali, ndị Tunisia nke o chere na ọ na-aghọwanye ndị na-agbaso omenala n'ihi nrụgide nke Ndị Alakụba, na egwu ọ natara maka ihe nkiri abụọ na-ese okwu na Bedwin Hacker. [7][8]: 26:10 Mgbe nke ahụ gasịrị, o duziri ọtụtụ ihe nkiri, gụnyere Ouled Lenin na 2008. N'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 2009, a chọpụtara na El Fani nwere Ọrịa kansa ara, wee malite ọgwụgwọ ọgwụ, na-akpata ntutu isi. [9][10]

Ọ bụghị Allah ma ọ bụ Master arụmụka

dezie
El Fani na-atụle esemokwu nke Allah ma ọ bụ Master na Secular Conference 2014 na London.

Ihe omuma 2011 Neither Allah ni Master (Ni Allah ni Maître, a play on the Ni Dieu ni maître slogan chepụtara site French socialist Louis Auguste Blanqui na 1880), weputara na France n'okpuru aha Laïcité, Inch'Allah ! ("Secularism, God willing!"), na-akọwa ihe omume ndị dugara na Mgbanwe Tunisian na ndị na-eso ya ozugbo, na-elekwasị anya na ọrụ Islam na ọha na eze. N'ime ihe nkiri ahụ, El Fani kwuru na ọdịda Ben Ali ekwesịghị naanị iweta nnwere onwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, kamakwa nnwere onwe okpukpe. Ọ na-agbachitere laïcité (secularism) ma na-adọ aka ná ntị megide egwu nke Islamism.[11]

Na ngwụcha Eprel 2011, Hannibal TV kpọrọ El Fani ka ọ kwurịta ihe nkiri ọhụrụ ya na telivishọn n'ụlọ ihe nkiri ya na mmadụ 500. Ọ kọrọ na a ghọtara ozi nke ihe nkiri ya nke ọma, ọ nweghịkwa mmegide sitere n'aka ndị na-ege ntị n'ime ụlọ ahụ. Ọ bụ ezie na o kwenyesiri ike na ọ bụ Onye na-ekweghị na Chineke n'onwe ya, o kwuru na Ma Allah ma Nna Ukwu "abụghị ndị na-emegide okpukpe", kama ọ bụ nkwado nkewa nke okpukpe na steeti. N'oge ajụjụ ọnụ ahụ, o nwere isi nkwọcha n'ihi na ọ ka na-agwọ ọrịa ọgwụ.[7]

An edited shorter version of the interview went viral online shortly after, causing an Islamist[Tinye edensibịa] backlash.[7] During the film's premiere in April 2011 in Tunis, dozens of Islamists [Tinye edensibịa] attacked the cinema, breaking down the door shouting Allahu akbar! with black flags and effectively preventing the screening. Islamist lawyers filed complaints against her film.[11] El Fani received numerous death threats for being an atheist and bald and was the target of massive defamation on social media.[7] One person on social media promised 200 million dinars to whoever would kill her.[12] She decided to flee Tunisia and once again return to France to escape persecution and imprisonment.[13]

Ihe nkiri ya gosipụtara na France na 21 Septemba 2011 n'aha Laïcité, Inch'Allah !Laïcité, Inch'Allah! , ọ natakwara Prix Internationale de la laïcité maka ya. Ọ nọkwa na-agbake site na ọrịa kansa ya, na-eme ihe ọchị na "The Revolution bụ ọgwụ kachasị mma". Ọ bụ ezie na ọ tụrụ anya ịlaghachi Tunisia "ịdị n'ebe ahụ ma mechaa nweere onwe ya", ọ tụrụ egwu ịga na na a ga-anapụ ya paspọtụ ya.[9]

Ọrụ ya mgbe afọ 2011 gasịrị

dezie

El Fani duziri Even not bad in 2012. N'ime ya, ọ na-eji ọgụ ya na ọrịa kansa ara tụnyere ọgụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị megide Islam.[10]

Mgbe e jidere onye Tunisian FEMEN na-eme ngagharị iwe Amina Tyler maka itinye foto ya gba ọtọ n'ịntanetị na 2013, El Fani bụ otu n'ime ọtụtụ ndị kwadoro ya. O kesara onyinyo nke onwe ya na Facebook na nkwupụta dị n'obi ya: "Ezu m bụ nke m ma ọ bụghị isi iyi nke nsọpụrụ onye ọ bụla. " [14] N'afọ 2013, ọ so duzie Nos seins, nos armes !Obi anyị, ngwá agha anyị! , ihe ngosi banyere òtù FEMEN maka France 2.

N'ụbọchị nke abụọ n'ọnwa Juun afọ 2017, a chụpụrụ mkpesa isii e tinyere megide ya n'afọ 2011 mgbe a gbasịrị ihe nkiri ya bụ Neither Allah nor Master.[15] N'ọnwa Nọvemba 2017, ọ laghachiri Tunisia iji gosipụta ihe nkiri ya bụ Même pas mal . [16] Ọ bụ oge mbụ n'ime afọ isii ọ gara Tunisia wee hụ nna ya, n'oge ahụ steeti machibidoro ihe nkiri ya niile.[12]

Ihe nkiri

dezie
Nadia El Fani na-ekwu maka ọrụ ya na mmeghachi omume ndị na-ege ntị na Secular Conference 2017.
  • 1990: Pour le plaisir ("For the Pleasure", obere akụkọ ifo) - onye nduzi
  • 1992: Fifty-fifty mon amour ("Fifty-fities My Love", obere akụkọ ifo) - onye nduzi
  • 1993: Femmes Leader du Maghreb ("Women Leader of the Maghreb", ogologo ihe nkiri) - onye nduzi
  • 1993: Tanitez-moi (ihe nkiri ogologo) - onye nduzi
  • 1995: Mon cœur est témoin ("Obi m bụ onye akaebe m", Quebec-Tunisian long documentary film nke Louise Carré) - onye na-emepụta
  • 1998: Tant qu'il y aura de la pelloche ("As Long As There Is Film", obere Ihe nkiri) - onye nduzi
  • 2003: Bedwin Hacker ("Bedouin Hacker", ihe nkiri akụkọ ifo ogologo) - onye nduzi, onye edemede na onye na-emepụta
  • 2005: Jikọọ ọnụ, oge agafeela! ("Unite, It's Never Too Late!", maka usoro ihe nkiri dị mkpirikpi Paris la métisse ("The Mixed Paris")) - onye nduzi
  • 2007: Ouled Lenin ("Lenin's Children", ihe nkiri ogologo) - onye nduzi
  • 2011: Ni Allah ni Maître ("Ọ bụghị Allah ma ọ bụ Nna"), wepụtara na France n'okpuru aha Laïcité, Inch'Allah ! ("Laïcité, Inshallah!", ihe nkiri ogologo) - onye nduzi, onye na-emepụta
  • 2012: Même pas mal ("Ọ bụghịdị ihe na-emerụ ahụ", ihe nkiri ogologo oge) - onye nduzi (ya na Alina Isabel Pérez) na onye edemede
  • 2013: Obi anyị, ngwá agha anyị! ("Our Breasts, Our Weapons!", ihe nkiri ogologo maka France 2 banyere òtù FEMEN) - onye nduzi (ya na Caroline Fourest)

Nkwado

dezie

N'afọ 2011, El Fani natara Prix de la laïcité ("Secularism Award") site na Comité Laïcité République na France. [17] N'afọ 2013, ọ meriri ihe nrite FESPACO maka Best Feature Documentary maka Même Pas Mal .

Edensibia

dezie
  1. Nadia El Fani. IMDb. Retrieved on 2020-10-09.
  2. Welle (www.dw.com). Nadia El Fani est l'invitée du Forum des cultures | DW | 18.10.2011 (fr-FR). DW.COM. Retrieved on 2020-10-09.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Nadia El Fani (fr). franceinter.fr. Retrieved on 14 March 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "inter" defined multiple times with different content
  4. Entre manipulation télévisuelle et justesse cinématographique (fr). Attariq Al Jadid (4 November 2008). Retrieved on 30 September 2017.
  5. Nadia El-Fani. allocine.fr. Retrieved on 25 March 2016.
  6. Misunderstood (1984) - Filming Locations (en). imdb.com. Retrieved on 25 March 2016.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Sophie Caillat. "Tunisie : Nadia El Fani, cinéaste menacée de mort parce qu'athée", L'Obs, 9 May 2011. Retrieved on 13 March 2018. (in fr) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Caillat" defined multiple times with different content
  8. Sanogo. IN FOCUS: Studying African Cinema and Media Today. Cinema Journal.
  9. 9.0 9.1 Gaëlle Rolin. "Nadia El Fani, Liberté, égalité, laïcité", Madame Figaro, 23 October 2011. Retrieved on 14 March 2018. (in fr) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Rolin" defined multiple times with different content
  10. 10.0 10.1 Henda Chennaoui. "Nadia El Fani fait son Cinéma ?", Nawaat, 1 December 2015. Retrieved on 14 March 2018. (in fr) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Chennaoui" defined multiple times with different content
  11. 11.0 11.1 Elhanan Miller. "Exiled Tunisian filmmaker comes to Tel Aviv to explain the revolution she documented", The Times of Israel, 8 June 2012. Retrieved on 13 March 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Miller" defined multiple times with different content
  12. 12.0 12.1 Hadani Ditmars (15 February 2018). Nadia el-Fani: a soldier of secularism fights on. Middle East Institute. Retrieved on 14 March 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Ditmars" defined multiple times with different content
  13. Daniel Silas Adamson. "My enemy's enemy - the battle for secularism", OpenDemocracy, 22 October 2014. Retrieved on 13 March 2018.
  14. Priscilla Frank. "Paintings Of Feminist Protestors Celebrate The Women Who Bare It All To Fight Back", HuffPost, 17 November 2016. Retrieved on 13 March 2018.
  15. Cinéma : les plaintes contre Nadia El Fani classées sans suite (fr). kapitalis.com (2 June 2017). Retrieved on 26 December 2017.
  16. Même pas mal de Nadia El Fani aux JCC 2017 (fr). kapitalis.com (24 October 2017). Retrieved on 18 November 2017.
  17. Les lauréats du Prix de la Laïcité et les présidents du jury depuis 2003 (fr). laicite-republique.org (7 September 2017). Retrieved on 10 October 2017.