Mursi language
obere ụdị nke | Surmic languages |
---|---|
mba/obodo | Ethiopia |
usoro ederede | Geʽez script |
Ọkwa asụsụ UNESCO | 2 vulnerable |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 5 Na-etolite |
Mursi (nakwa Dama, Merdu, Meritu, Murzi, Murzu) bụ asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ Surmic nke ndị Mursi bi na South Omo Zone na-asụ n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke ndagwurugwu Omo ala dị na ndịda ọdịda anyanwụ Etiopia. Asụsụ ahụ yiri Suri, asụsụ Surmic ọzọ ndịda ọwụwa anyanwụ nke a na-asụ na ọdịda anyanwụ nke mpaghara asụsụ Mursi. Ihe dị ka mmadụ 7,400 na-asụ ya.: 91
Nchịkọta dezie
A na-ekewa Mursi dị ka nke ndịda ọwụwa anyanwụ Surmic asụsụ, nke asụsụ ndị ọzọ sokwa na ya: Suri, Me'en na Kwegu. Dị ka nke a, Mursi bụkwa akụkụ nke ezinụlọ ndị isi ọwụwa anyanwụ Sudan nke asụsụ Nilo-Saharan.
Ọmụmụ ụdaolu dezie
Nchịkọta ụdaolu dezie
Udaume na consonant inventory nke Mursi yiri nke asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ nke ndịda ọwụwa anyanwụ Surmic ndị ọzọ, ma e wezụga maka enweghị ejectives, labial fricative /f/ na enweghị olu nkwụsị /p/.
Ọnụ | Alveolar | Postalveolar/Palatal | Velar | Ọkụ | ||
---|---|---|---|---|---|---|
Kwụsị | enweghị olu | t | c ⟨č⟩ | k | (ʔ) | |
kwuru okwu | b | d | ɟ ⟨dʒ⟩ | ɡ | ||
Implosive | ɓ | ɗ | ||||
Ihe na-esiri ike | enweghị olu | s | ʃ | h | ||
kwuru okwu | z | |||||
Ụgbọ imi | m | n | ɲ | ŋ | ||
Mmiri | r, l | |||||
Ihe atụ | j | w |
- Ewezuga itinye /ʔ/ site na Firew, ma Mütze na Firew kwenyere na ndepụta ụdaume. Nhazi ahụ na-agbaso Mütze. Ihe odide ndị dị na oghere ndị dị n'akụkụ bụ ndị Firew ji mee ihe, ebe ha dị iche na Mütze.
- Mütze jụrụ ọnọdụ phonemic nke nkwụsị glottal [ʔ], na-azọrọ na a na-etinye ya na phonetically iji mebie usoro ụdaume.[3] Firew na-atụle nke a ma hapụ ajụjụ ahụ ka a ghara ikpebi ya, mana ọ gụnyere ụda na chaatị phoneme.[4]
- Firew na-ekewa alveolar implosive /ɗ/ dị ɗ postalveolar, n'enyeghị ihe kpatara ya.[5]
Ihu a na-agbaghị gburugburu | Central | Nlaghachi | |
---|---|---|---|
N'akụkụ | i | u | |
N'etiti etiti | e | o | |
Mepee n'etiti | ɛ | ɔ | |
Emeghe | a |
- Ma Mütze ma Firew kwenyere na ndepụta ụdaume na ederede ahọrọ, dịka egosiri n'elu.[7]
- Ọ bụ ezie na ogologo ụdaume na-apụta na phonetically na Mursi, enwere ike ịkọwa ya site na elision nke ụdaume na'adịghị ike n'etiti ụdaume yiri ibe ha.[8]
Ma Mütze na Firew kwenyere na enwere naanị ọkwa ụda olu abụọ dị na Mursi, n'adịghị ka nnukwu ngwa ahịa nke Turton na Bender na Moges tụpụtara.
Asụsụ dezie
Ụtọasụsụ Mursi na-eji akụkụ okwu ndị a: aha, ngwaa, adjectives, pronouns, adverbs, adpositions, okwu ajụjụ, ọnụ ọgụgụ, njikọ, akụkụ okwu, interjections, ideophones, na nkọwapụta.
Aha dezie
Enwere ike ịtụgharị aha maka nọmba na ikpe. Usoro akara ọnụọgụgụ dị nnọọ mgbagwoju anya, na-eji suffixation, suppletion ma ọ bụ ụda iji mee akara plurals site na ntọala otu, ma ọ bụ mkpụrụ okwu sitere na ntọala ọtụtụ. Ihe ọmụmụ Mursi preverbal na ihe niile enweghị akara, ebe okwu nkwuputa ga-eji akara nhọpụta. Okwu ndị ọzọ bụ ikpe oblique na ikpe genitive. Aha ndị emegharịrị na-enweta akara nrịbama morphological pụrụ iche nke a na-akpọ construct form nke Mütze.
Ihe edeturu dezie
- Moges Yigezu (2005). "Latin Based Mursi Orthography". ELRC Working Papers 1 (2): 242–57. Retrieved on 9 July 2021.
- Turton (1976). "Mursi", in Bender: The Non-Semitic Languges of Ethiopia. East Lansing: African Studies Center, Michigan State University, 533–561.
- Turton (2008). Mursi-English-Amharic Dictionary. Addis Ababa: Culture and Arts Society of Ethiopia.
- Mursi Online, Mahadum Oxford
- Akwụkwọ ọkọwa okwu Mursi bụ isi na Global Lexicostatistical Database
- World Atlas of Language Structures ozi gbasara Mursi