Michael McMillan (amuru 1962) [1] bu onye odee egwu Britain, onye omenkà, onye nkuzi na onye nkuzi, amuru na England nye ndi nne na nna bu ndi si St Vincent na Grenadines (SVG) kwabatara. [2] Dị ka agụmakwụkwọ, ọ na-elekwasị anya nyocha ya na "usoro okike, ethnography, akụkọ ọnụ, omenala ihe onwunwe na arụmọrụ". [3] Ọ bụ onye edemede nke ọtụtụ egwuregwu, na dị ka onye na-ese ihe nrụnye mbụ ya, The West Indian Front Room, e gosipụtara na Geffrye Museum na 2005, na-aga n'ihu na-akpali 2007 BBC Amụma akwụkwọ akụkọ anọ sitere na Front Room, ebe nrụọrụ weebụ, [4] akwụkwọ 2009, The Front Room: Migrant Aesthetics in the Home, na ọrụ dị iche iche nke mba ụwa, dị ka Van Huis Uit: Ụlọ obibi nke Migrants na Netherlands (Chere IC, Amsterdam, na Netherlands Tour, 2007- 08) [5] na Ụlọ obibi nke nnu gbara ya gburugburu (IBB, Curaçao, 2008). [6] Nrụnye nke Walter Rodney Bookshop n'oge na-adịbeghị anya gosipụtara dị ka akụkụ nke ihe ngosi 2015 enweghị agba agba na Guildhall Art Gallery .

Michael McMillan
BornÀtụ:Birth year and age
NationalityBritish
Alma materSussex University
Central Saint Martins
OccupationPlaywright, artist/curator
Notable work
The West Indian Front Room
Michael McMillan
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereMichael Dezie
aha ezinụlọ yaMcMillan Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1962 Dezie
Ebe ọmụmụHigh Wycombe Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụUniversity of the Arts London Dezie
ebe agụmakwụkwọCentral Saint Martins, University of Sussex, Bethnal Green Academy Dezie

McMillan ekwuola banyere ụdị ọrụ ya dị iche iche: "A bụ m onye na-ese ihe tupu m bụrụ onye na-ede egwuregwu / onye na-eme ihe nkiri na site n'ịmepụta ihe nkiri ndụ na ide ihe dị egwu banyere arụmọrụ, foto, omenala nka, alọtala m n'ụlọ n'echiche nke nkà mara mma., site n'ime ka agwakọta-media nrụnye, nke nyere m mmasị na arụmọrụ ndabere nwere ike ịhụ nakwa dị ka ihe nkiri setịpụ ọrụ m na-emekarị interdisciplinary iji agwakọta media, nrụnye na arụmọrụ." [6]

Ndụ na ọrụ

dezie

A mụrụ Michael McMillan na 1962 na High Wycombe, UK, nke Caribbean migrant heritage; [6] dị ka o kwuru, "Ma nne na nna m si St Vincent & Grenadines na ... bụ 'bịarute', na-eji Edward Kamau Brathwaite 'okwu okwu, si ógbè ebe ha na-ejupụta na English omenala." [7] N'iburu nzụlite a, o kwuru, sị, "M tolitere site n'ịmụ asụsụ atọ: Creole nke ndị mụrụ m na-asụ dị ka ngwakọta nke akwụkwọ ọkọwa okwu Bekee na ụtọ asụsụ Africa; German English na-asụ n'okporo ámá Hackney na London. na London English a na-asụ n'ụlọ akwụkwọ." [8] O meriri asọmpi edemede, nke Len Garrison 's ACER (Afro-Caribbean Education Resource) na-agba, [9] na mgbe ọ gachara FESTAC 77 (Ememme Ụwa nke Abụọ nke Arts na Culture Africa), o dere egwuregwu ya The Onye hapụrụ ụlọ akwụkwọ (1978), nke emere na Royal Court Theater 's Young Writers' Festival. [10]

McMillan gụrụ sociology na ọmụmụ Africa na Asia na Mahadum Sussex, gụsịrị akwụkwọ na 1984, [3] wee nweta akara mmụta MA na Independent Film & Video si Central Saint Martins, London, na 1991. [11] Site na 2000, ọ bụ Royal Literary Fund Writing Fellow [12] na London College of Communication wee gaa n'ihu bụrụ, kemgbe 2003, Prọfesọ nleta nke Creative Writing na Mahadum Arts London (UAL), na onye nyocha na onye nyocha. Onye nkuzi Associate na London College of Ejiji (LCF), na-akụzi ihe gbasara omenala na ọmụmụ ihe mere eme. [2] [11] Enyere ya akara mmụta Arts dabere na omume sitere na Mahadum Middlesex na 2010. [13] [14] Na 2010 – 11, ọ bụ Arts in Health & Well Being artist-in-ebi na North Wales . [3]

Na-ede

dezie

Mmasị McMillan nwere n'akụkọ ọnụ na akụkọ banyere ndị njem Caribbean nke ọgbọ mbụ pụtara n'ihe odide ndị mbụ dị ka Nwanna ruo Nwanna (1996) na The Black Boy Pub & Other Stories (1997), bụ́ ndị ji ndekọ ajụjụ ọnụ e mere n'oge otu afọ bi na High Wycombe, [15] ebe ọtụtụ n'ime ndị si SVG bịarutere karịsịa. [16] [17] Dị ka onye na-eme ihe nkiri, o nweela ọrụ a rụrụ ma mepụta ya site na Ụlọ ihe nkiri Royal Court, Channel 4, BBC Radio 4, na n'ebe dị iche iche n'ofe UK. [2] [18] Ndị Black Ink Collective bipụtara egwuregwu ya The School Leaver na 1978, mgbe McMillan dị afọ 16, ma bipụtaghachi ya ọtụtụ oge. [19] Egwuregwu ya ndị ọzọ gụnyere Master Juba (2006), Babel Junction (2006), na ntụgharị asụsụ ọhụrụ nke Bertholt Brecht 's The Good Person of Sezuan, [20] nke edobere na Jamaica na 1980s. [7]

Nrụnye

dezie

N'akụkụ nkuzi, McMillan arụkwara ọrụ na ngosi mgbasa ozi agwakọta na mbipụta. Nrụnye mbụ ya, The West Indian Front Room (ọ na-eji "okwu ahụ 'West Indian' dị ka ọ na-ezo aka n'otu oge njem njem Caribbean na England na mba ndị ọzọ mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị"), [6] dọtara na ncheta nke ọnọdụ ụlọ nke nne na nna ya na ndị dị ka ha mere mgbe ha kwagara Britain, na-egosi ntụrụndụ nke ụlọ dị n'ihu nke 1970 iji welite "ajụjụ banyere ihe owuwu nke diaspora, njirimara, agbụrụ, klaasị na okike n'ime ime ụlọ". [21] Dị ka onye na-ahụ maka ọdịbendị omenala Stuart Hall si kwuo, "Ụlọ dị n'ihu bụ ihe na-adịghị agbanwe agbanwe nke ndụ ụlọ ojii, nke dị mgbagwoju anya na ọgaranya karịa ọha mmadụ na-aghọta mgbe niile"; otu o sila dị, McMillan chetara n'otu akụkọ dị na The Guardian :

Ọrụ curatorial ahọpụtara

dezie
  • Van Huis Uit: Ụlọ obibi nke ndị na-akwaga mba ọzọ na Netherlands (Chegodị echiche IC, Amsterdam, na njem Netherlands, 2007-08)
  • Ụlọ obibi nke nnu gbara ya gburugburu (Instituto Buena Bista, Curaçao, 2008)
  • Ụlọ ahịa ịma mma ( 198 Arts Contemporary Contemporary and Learning, Brixton, 25 Jenụarị 2008 - 28 Maachị 2013)
  • The West Indian Front Room ( Geffrye Museum, 2005–06)
  • Akụkọ Southall (South Bank Center, 2010)
  • "M na-atụ uche nri mama m" (na onye karia Sci-Fi karịa anyị, KAdE Kunsthal, Amersfoort, Netherlands, 2012)
  • "Ụlọ Nchere" (na Akụkọ na Njem, Gwynedd Museum & Art Gallery, Bangor, North Wales, 2012)
  • "Ntutu m: omenala ntutu isi ojii, ụdị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị" (na mmalite nke Afro Comb, Museum of Archaeology and Anthropology, 2013)
  • "The Walter Rodney Bookshop" (na No Agba Bar: Black British Art in Action 1960-1990, Guildhall Art Gallery, 10 Julaị 2015 - 24 January 2016)

Akwụkwọ ndị ahọpụtara

dezie
  • Onye hapụrụ ụlọ akwụkwọ ( Mkpokọta Ink Black, 1978) [22]
  • Na Ọrụ (Akira Press, 1984) [10]
  • Onye nchịkọta akụkọ, Okwu, ụda & Ike Anthology (Centerprise Publishing Project, 1988)
  • Ihe akaebe dị ndụ: Echiche nke ụwa bi na HIV/AIDS (Ụlọ ọrụ Artist, 1992).
  • Ebe Black Boy Pub & Akụkọ ndị ọzọ: Ahụmahụ ojii na High Wycombe (Wycombe District Council, 1997).
  • Ọ bụrụ na m nwere ike ife efe: akụkọ ihe mere eme nke ihe odide sitere na ụmụ okorobịa na Orchard Lodge Resource Center (Southwark Social Services, 1998).
  • Itolite siri ike ime: Akwụkwọ maka ndị na-eto eto na ndị okenye gbasara ahụike mmekọahụ (Young People's Health Project, 2000).
  • Otu Ọdịiche: Afọ 25 nke Ndị Ntorobịa Mba Nile na-arụ ọrụ afọ ofufo na Daneford Trust (2006).
  • Ụlọ Nchere: Akụkọ ọdịyo-ọhụụ nke onye na-ese ihe bi na Alaw Ward (Cancer & Palliative Care Unit) na Ysbyty Gwynedd & Rheumatology Clinics na Ysbyty Gwynedd na Ysbyty Llandudno (2006)
  • Ime ụlọ ihu: Migrant Aesthetics na Ụlọ (Black Dog Publishing, 2009). Mbipụta edegharịrị, Ime ụlọ ihu: Diaspora Migrant Aesthetics in the Home ( illus; na okwu amụma nke Margaret Busby ), Lund Humphries, 2023,  . [23]

Egwuregwu na akụkụ arụmọrụ

dezie
  • Onye hapụrụ ụlọ akwụkwọ ( Royal Court Theatre, 1978) [24]
  • Nrụgide oge siri ike (Ụlọ ihe nkiri Royal Court, 1980)
  • Kpoo Aha Gị ( The Old Vic Theatre, 1981)
  • Ụbọchị Omume (Brent Black People's Theatre, 1981)
  • Na Ọrụ (Carlton Center, Kilburn, 1983) [25]
  • Mmetụta mbụ (Ụlọ ọrụ ihe nkiri elere anya, 1988) [26]
  • Eserese nke ebe ịzụ ahịa dịka Katidral (1990)
  • Ụbọchị kpuru ìsì ikpeazụ (Ndị Artists Alliance/Live Theatre, 1992) [27]
  • A naghị ahụ anya (Ụlọ ihe nkiri Double Edge; 1993 & 1998) [28]
  • Nwanna ruo Nwanna ( Lyric Hammersmith na njegharị, 1996 & 1998); na Cheryl Robson (ed.), Black and Asia Plays Anthology, Aurora Metro, 2000 [18] [29] [30]
  • Enwere m olileanya na ọ bụghị nwoke ojii (1996)
  • Mgbe Windrush gasịrị ( Oval House Theatre, 1998) [31]
  • Ọbara maka Britain (BBC Radio 4 Drama, 2001)
  • Ị nwere ike ịgba bọọlụ? (2004)
  • Babel Junction ( Empire Theatre, 2006) [18] [32]
  • Master Juba (Luton Library Theatre, Albany Theatre, 2006) [18] [33]
  • Ntụgharị asụsụ ọhụrụ nke Ezi mmadụ nke Sezuan nke Bertolt Brecht (2010 & 2012) [18]

Ntụaka

dezie

gaa n'ihu bụrụ, kemgbe 2003, Prọfesọ nleta nke Creative Writing na Mahadum Arts London (UAL), na onye nyocha na onye nyocha. Onye nkuzi Associate na London College of Ejiji (LCF), na-akụzi ihe gbasara omenala na ọmụmụ ihe mere eme. Enyere ya akara mmụta Artsgaa n'ihu bụrụ, kemgbe 2003, Prọfesọ nleta nke Creative Writing na Mahadum Arts London (UAL), na onye nyocha na onye nyocha. Onye nkuzi Associate na London College of Ejiji (LCF), na-akụzi ihe gbasara omenala na ọmụmụ ihe mere eme. [34] [35] Enyere ya akara mmụta Arts dabere na omume sitere na Mahadum Middlesex dabere na omume sitere na Mahadum Middlesex

  1. "Michael McMillan | St. Vincent – UK, Uprising Art.
  2. 2.0 2.1 2.2 "Artists: Michael McMillan", Peckham Platform.
  3. 3.0 3.1 3.2 "Michael McMillan | St. Vincent – UK", Uprising Art, 12 April 2012.
  4. The Front Room interactive website.
  5. Michael McMillan, "Van Huis Uit/That’s the way we do it…!: The Living Room of Migrants in The Netherlands". Guided Talk, April 2007.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 Clelia Coussonnet, "Exclusive Interview: Michael McMillan – in the framework of the exhibition Who More Sci-Fi than Us" (May 2012), Uprising Art, 2 July 2012.
  7. 7.0 7.1 "Michael McMillan reviews - Migrations: Journeys into British Art - Tate Britain 31 Jan - 12 Aug 2012" (biographical note), Wasafiri, 7 March 2012.
  8. Michael McMillan, "Oral Histories in an Ethnographic Context", Sounding Performance, November 2007.
  9. Mike Phillips, "Obituary: Len Garrison - Recording the history of black Britons for future generations", The Guardian, 28 February 2003.
  10. 10.0 10.1 "Michael McMillan", Black Plays Archive, National Theatre.
  11. 11.0 11.1 "CSM Alumnus Michael McMillan", en>route, UAL.
  12. Fellows: "Michael McMillan, Non-fiction writer, Playwright", Royal Literary Fund.
  13. "Clothes, Cloth and Culture Group: 'Saga Bwoys' and Bedouin Women", InIVA, 25 September 2014.
  14. "Associate Member, Dr Michael McMillan", PLaCE (UK).
  15. Reva Klein, "No place like home", TES, 11 May 2008.
  16. Michael McMillan, "De Mudder Tongue: Oral History Work as an Arts Practice", in Matthew Partington and Linda Sandino (eds), Oral History in the Visual Arts, A & C Black, 2013 (pp. 25–33), p. 26.
  17. Natricia Duncan, "The Caribbean Island That Changed A UK Town — How people from St Vincent and the Grenadines transformed life in High Wycombe", The Voice, 28 July 2013.
  18. 18.0 18.1 18.2 18.3 18.4 Michael McMillan at Doollee.com.
  19. Desrie Thomson-George, "The legacy of Black Ink", The Bookseller, 7 November 2016.
  20. "TrAIN Open Lecture: Michael McMillan | Introduced by Carol Tulloch | THE KITCHEN: MEMORY AND FOOD CULTURES ", TrAIN, May 2011.
  21. Michael McMillan, "The ‘West Indian’ Front Room: migrant aesthetics in the home", University of the West Indies, Mona.
  22. "The committee", Origins of the Afro Comb.
  23. The Front Room: Diaspora Migrant Aesthetics in the Home. Lund Humphries.
  24. "The School Leaver", Black Plays Archive, National Theatre.
  25. "On Duty", Black Plays Archive, National Theatre.
  26. "First Impressions", Black Plays Archive, National Theatre.
  27. "Last Blind Date, The", Black Plays Archive, National Theatre.
  28. "Invisible", Black Plays Archive, National Theatre.
  29. Susan Croft, "Black Playwrights in Britain in Print" (bibliography), VAM.
  30. "Brother To Brother", Black Plays Archive, National Theatre.
  31. "After Windrush", Black Plays Archive, National Theatre.
  32. "Babel Junctions", Black Plays Archive, National Theatre.
  33. "Master Juba", Black Plays Archive, National Theatre.
  34. "Artists: Michael McMillan", Peckham Platform.
  35. "CSM Alumnus Michael McMillan", en>route, UAL.

Njikọ mpụga

dezie