Micere Githae Mugo

onye odee Kenya na onye na-akwado ọrụ

Mĩcere Gĩthae Mũgo (amụrụ Madeleine Mĩcere Gĩthae; 12 Disemba 1942 - 30 Juun 2023) bụ onye prọfesọ Kenya, onye na-ede egwuregwu, onye ode akwụkwọ, onye ndọrọndọrọ na onye na-ede uri.Ọ bụ onye nkatọ agụmagụ na prọfesọ nke Literature, Creative Writing and Research Method na Department of African American Studies na Mahadum Syracuse.[1] A manyere ya ka ọ gaa mba ọzọ na 1982 site na Kenya n'oge ọchịchị aka ike Daniel Arap M maka ime ihe ike wee kwaga ịkụzi na United States, ma mesịa Zimbabwe. Ọ kụziri Orature, Literature, na Creative Writing.

Mĩcere Gĩthae Mũgo
Born
Madeleine Mĩcere Gĩthae

(1942-12-12) 12 Disemba 1942
DiedÀtụ:Death date and given age
Syracuse, New York, United States
NationalityKenyan
CitizenshipKenya and the United States
Education
OccupationProfessor, playwright, author, activist and poet
EmployerSyracuse University
Spouse(s)Divorced
ChildrenMũmbi wa Mũgo, Njeri Kũi Mũgo
Relatives
  • Eunice Muringo Kiereini; the late Judi Muthoni Gilmore; the late Joyce Muthoni Githae; Duncan Mutugi Githae; Winnie Wambui Marekia; the late Rose Wanjiru Wachira; the late David Githanda; Patrick Njeru Githae and Nancy Wangari Githae (Siblings)

Ihe Mũgo bipụtara gụnyere akwụkwọ isii, egwuregwu e jikọtara ya na Ngũgĩ wa Thiong'o na monograph atọ. Ọ deziri akwụkwọ akụkọ na usoro ọmụmụ ụlọ akwụkwọ Zimbabwe. The East African Standard depụtara ya n'ime mmadụ 100 kacha nwee mmetụta na Kenya na 2002.[2]

Oge ọ malitere

dezie

A mụrụ Mũgo na 12 Disemba 1942, na Baricho, Kirinyaga District, Kenya.[3] Ada nke ndị nkuzi abụọ na-aga n'ihu (liberal) - Senior Chief Richard Karuga Gĩthae na Mwalimu Grace Njeri Gĩthae - ndị na-eme ndọrọndọrọ ọchịchị na ọgụ Kenya maka nnwere onwe.[4]

Mũgo gara Alliance Girls' High School site na 1957 ruo 1960. [5]

Mũgo gara n'ihu ịga mahadum Makerere (ebe ọ nwetara BA na 1966). Ọ debanyere aha na Mahadum Nairobi na Septemba 1966, mechaa gawa Canada ịga na 1969 Mahadum New Brunswick, ebe ọ nwetara MA na PhD na 1973.[6] Ọ laghachiri Kenya iji were ọnọdụ nkuzi na Mahadum Nairobi na 1973, na 1978 [7]ghọrọ Dean nke ngalaba nke Arts na Social Sciences, na-eme ka ọ bụrụ onye isi ngalaba nwanyị mbụ na Kenya. Ọ kụziri na Mahadum Nairobi ruo 1982, Mahadum St. Lawrence (1982–1984) Mahadum Zimbabwe (1984–1991) bụrụkwa prọfesọ ọbịa na Mahadum Cornell (1992).[8]

Ịgba ọsọ ndụ

dezie

Mũgo bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke lụsoro mmegbu nke ikike mmadụ na Kenya ọgụ.[9] Mgbalị ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya mere ka ndị uwe ojii na-enye ya nsogbu ma jide ya.[9] Mũgo na ezinụlọ ya (gụnyere ụmụ nwanyị abụọ na-eto eto) ka a manyere ịpụ na Kenya na 1982 mgbe a nwara ịchịgha ọchịchị Daniel Arap Moi, nke sochiri ya, ọ ghọrọ onye e lekwasịrị anya na mmaja gọọmentị.[10] A napụrụ ya nwa amaala Kenya, mana mgbe otu afọ gachara, gọọmentị Zimbabwe kpọrọ ya ka ọ tinye akwụkwọ maka nwa amaala Zimbabwe, nke o nwere ruo n'etiti afọ ndị 1990, mgbe ọ nwetaghachiri nwa amaala Kenyan ya.[7]

Mgbe ọ hapụsịrị Kenya, ọ rụrụ ọrụ, dee, ma kụzie site na mba ọzọ, [6] ma mesịa kwuo, sị:   E dere uri "Speaking of Hurricanes" nke Ama Ata Aidoo, nke dị na nchịkọta Aidoo nke 1992 An Angry Letter na Jenụwarị, "maka Micere Mugo na ndị ọzọ niile a chụgara n'Afrịka". [11] [12]

Ọrụ ikpeazụ

dezie

N'afọ 1993, Mũgo sonyeere Mahadum Syracuse, [1] ebe ọ kụziri Orature, Creative Writing, Caribbean Women Writers na Research Methods na Ngalaba nke African American Studies (AAS). [13]Na 2007, e nyere ya Laura J. na L. Douglas Meredith Prọfesọ maka Nkuzi Ọkachamma. Na 2013, mgbe ọ nọ na Mahadum Syracuse, o sonye na ogbako Commission on the Status of Women (CSW) na United Nations, isiokwu ya bụ "Mwepụ na Mgbochi nke ime ihe ike megide ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ", na adreesị ya kwuru. :   Mgbe afọ 22 nke ije ozi gasịrị, Mũgo lara ezumike nká na 2015 ma nye ya ọnọdụ Emeritus. N'ịkọwa ezumike nká Mũgo na ngalaba AAS na Syracuse, e mere nnọkọ nnọkọ iji sọpụrụ ya.[13]

N'otu afọ ahụ, o wepụtara isi okwu International African Writers Lecture, nke isiokwu ya bụ "African Orature Artists and Writers birthing humanizing Sankofa-visions of Utu, Ubuntu and Justice for All", na Mahadum South Africa (UNISA) dị ka akụkụ nke 4th Africa. Nzukọ Ndị ode akwụkwọ Africa nke Century International.[14]

N'afọ 2021, Royal African Society dị na London nyere Mũgo onyinye "Africa Writes" Lifetime Achievement na African Literature, onye mbụ natara ya bụ Margaret Busby na 2019. [15] [16]

Mũgo bụ onye nchoputa nke United Women of Africa Organisation (UWAO) na onye nkwado na onye isi ala (n'oge ọnwụ ya) nke Pan African Community of Central New York (PACCNY).[9] Ọ bụ onye na-ekwu okwu maka Amnesty International, onye ndụmọdụ maka usoro "Africa on the Horizon" nke Blackside, [9]onye otu kansụl na Mahadum Riara, onye gara aga onye isi oche nke ndị isi oche na South Africa Regional Institute for Policy Studies (SARIPS) na Harare.ma rụọkwa ọrụ dị ka onye ndụmọdụ maka ọtụtụ ntọala, yana na bọọdụ nke ọtụtụ akwụkwọ akụkọ na òtù.

Ọnwụ

dezie

Mũgo, onye kwupụtara n'ezoghị ọnụ na ya nwere ọrịa kansa myeloma ruo afọ iri na isii, [17] nwụrụ na 30 June 2023, mgbe ọ dị afọ 80, [18] [19] na Syracuse, New York.[20]

Ọrụ

dezie

Mũgo bụ onye na-ede uri a ma ama, na onye edemede ma ọ bụ onye nchịkọta akwụkwọ iri na ise. [9] Ọrụ ya na-esitekarị n'ọdịnala ndị Afrịka, Pan-African na nke nwanyị, ma na-adọta n'ụzọ siri ike na omenala omenala ndị Africa.

Mũgo na onye edemede Kenya ibe ya bụ Ngugi wa Thiong'o so dee egwuregwu The Trial of Dedan Kimathi, nke e bipụtara na 1977 ma mee na FESTAC 77 na Lagos, Nigeria.[12] Ọnwụnwa nwere mmalite nke U.S. na 2014 na ohere ihe nkiri nnwale na UC Irvine's Claire Trevor School of Arts, nke Dr. Jaye Austin Williams duziri na choreographed site Dr. S. Ama Wray.

Mũgo sokwa onye edemede Zimbabwe bụ Shimmer Chinodya rụkọọ ọrụ n'ịdezi egwuregwu na akụkọ maka ndị nọ n'afọ iri na ụma na Shona.[7]

Egwuregwu

dezie
  • Ọrịa Ogologo nke Onye isi oche Kiti, East African Literature Bureau, 1976
  • Ikpe nke Dedan Kimathi (nke ya na Ngũgĩ wa Thiong'o dere), Heinemann, 1977

Abụ uri

dezie
  • Nwa nwanyị nke ndị m, bụrụ abụ!, East African Literature Bureau, 1976
  • Abụ Nne m na uri ndị ọzọ, ndị na-ebipụta akwụkwọ n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Afrịka, 1994

Nkatọ nke akwụkwọ

dezie
  • Ọhụụ nke Africa: Akụkọ ifo nke Chinua Achebe, Margaret Laurence, Elspeth Huxley, na Ngũgĩ wa Thiong'o, Kenya Literature Bureau, 1978
  • African Orature and Human Rights, National University of Lesotho, 1991
  • Ihe dị mkpa nke Utu / Ubuntu na agụmakwụkwọ Africana, Daraja Press, 2021

Akụkọ ndụ

dezie
  • Ide & Ikwu Okwu site na Obi nke Uche m, Africa World Press, 2012

Ihe nrite na nsọpụrụ ndị a họọrọ

dezie
  • Marcus Garvey Award site na Canadian Branch nke UNIA - 1985.[21]
  • Onyinye maka nyocha banyere orature Africa na ikike mmadụ, Ford Foundation - 1987-90.[15]
  • Onyinye maka ide na mbipụta, Rockefeller Foundation - 1992.[22]
  • "Top 100: Ha metụtara Kenya Most n'oge narị afọ nke 20", East African Standard - 2002.[12]
  • Sojourner Truth Award maka Black Woman Prọfesọ nke Afọ, National Association of Negro Business & Professional Women's Clubs - 2002[21]
  • Onye guzobere, United Women of Africa Organization - 2003
  • Onyinye Ihe Ndị Ruuru Mmadụ, Onondaga County Human Rights Commission - 2004.[21]
  • Beyond Community Recognition Awards, Inc. - 2004.[21]
  • Onyinye Ọrụ Obodo Ndụ (CNY Women Syracuse Chapter).   [citation needed]
  • Laura J. na L. Douglas Meredith Prọfesọ maka Ịkụzi Ihe magburu onwe ya, Mahadum Syracuse - 2007
  • Ihe nrite Africanist Scholar Award, New York African Studies Association (NYASA) - 2007.[23]
  • Girl Scouts Women of Distinction Award, Lafayette Country Club - 2008.[21]
  • Central New York (CNY) Women of Distinction Award, maka onyinye nye obodo Syracuse - 2008
  • Onyinye United Women of Africa Organization (UWAO) maka Onyinye Nduzi Ọhụ - 2009[21]
  • Lifetime Achievement Award, Pan African Studies Program, Mahadum Syracuse - 2010
  • Mwalimu Julius Nyerere Distinguished Lecturer Award, Mahadum nke Dar es Salaam - 2012
  • Ihe nrite Flora Nwapa maka ịdị mma na akwụkwọ Africana, African Literature Association - 2013
  • Onye okenye nke ube ọkụ, Gọọmentị nke Kenya - 2013
  • Doctor of Letters Honorary Degree, Mahadum nke Nairobi - 2020
  • Lifetime Achievement Award in African Literature, Royal African Society - 2021.[15]
  • Onyinye Achievement nke Ndụ, Njikọ Ndị Nche na Embassy nke Sweden na Kenya - 2022
  • Nkwupụta sitere n'Ọfịs Onye isi obodo, Obodo Syracuse - 2023

Mpụta na TV

dezie
  • C-SPAN.org/program/SummitonP" id="mw_A" rel="mw:ExtLink nofollow">Nzukọ Udo Ụwa nke Mba Nile - 2006 C-SPAN (Panelist)

Ihe odide

dezie
  1. 1.0 1.1 "University Remembers Professor Emerita and Scholar Mĩcere Gĩthae Mũgo", Syracuse University News, 26 July 2023. Retrieved on 21 August 2023.
  2. Holmes (11 April 2011). Micere Githae Mugo to receive 2011 Prize for Excellence in Masters Level Teaching at Syracuse University. College of Arts and Sciences, Syracuse University. Archived from the original on 2 April 2015. Retrieved on 26 March 2015.
  3. Interview with Africa Writes Lifetime Achievement Award Winner Mĩcere Gĩthae Mũgo. Royal African Society (22 February 2022).
  4. Busby, Margaret, "Micere Githae Mugo", Daughters of Africa, Jonathan Cape, 1992, p. 551.
  5. Mĩcere Gĩthae Mũgo’s obituary 2023. Citinewsroom (24 July 2023). Retrieved on 5 October 2023.
  6. 6.0 6.1 Micere Githae Mugo: Biography from. Answers.com (22 October 2001).
  7. 7.0 7.1 7.2 (2000) "Mugo, Micere Githae (1942–)", in Killam: The Companion to African Literatures. Oxford: J. Currey, 166–167. 
  8. "Micere Githae Mugo to lecture and read at Vassar College", Vassar.edu, 10 April 2003.
  9. 9.0 9.1 9.2 9.3 9.4 Women's WORLD. Wworld.org. Archived from the original on 2011-01-31. Retrieved on 2024-09-22.
  10. A Conversation with Micere Mugo & Ngugi wa Thiong'o.
  11. Yitah (July 2015). "Review: [Untitled. Reviewed Work: The Art of Ama Ata Aidoo. Documentary film (78 minutes) by Yaba Badoe]". Feminist Africa. Retrieved on 14 July 2023. 
  12. 12.0 12.1 12.2 Ngunjiri (2 July 2023). Micere Mugo's achievements were like 'the force of hurricanes'. The Standard. Retrieved on 14 July 2023.
  13. 13.0 13.1 Enslin. "University Honors Mĩcere Gĩthae Mũgo with Global Symposium April 2-3", Syracuse University News | Arts & Culture, Syracuse University, 27 March 2015. Retrieved on 11 July 2023.
  14. Professor Mĩcere Gĩthae Mũgo. Africa Century International African Writers Conference. Retrieved on 14 July 2023.
  15. 15.0 15.1 15.2 Press release: Lifetime Achievement in African Literature awarded to Micere Mugo by Royal African Society. Royal African Society (30 November 2021). Retrieved on 5 January 2022.
  16. Micere Mugo feted for lifetime of achievement in literature. The Star (15 January 2022). Retrieved on 15 January 2022.
  17. Osen. "Prof Micere's unrestrained mind brought her fortune and loss", The Star, 2 July 2023. Retrieved on 11 July 2023.
  18. Distinguished Playwright & Poet, Micere Mugo, Dies At 81. Citizen Digital (1 July 2023). Retrieved on 2 July 2023.
  19. Ghosh (3 July 2023). Eminent Kenyan Playwright Prof. Micere Githae Mugo Passes On, Aged 81. Brittle Paper. Retrieved on 11 July 2023.
  20. In Remembrance Of Mĩcere Gĩthae Mũgo. Retrieved on 11 August 2023.
  21. 21.0 21.1 21.2 21.3 21.4 21.5 Curriculum Vitae | MICERE M. GITHAE MUGO. Africa Century International African Writers Conference. Retrieved on 14 July 2023.
  22. "The Rockefeller Foundation 1990 Annual Report", The Rockefeller Foundation, p. 85.
  23. Mugo honored with 2007 Distinguished Africanist Award. Syracuse University News. Syracuse University (6 April 2007). Retrieved on 14 July 2023.

Njikọ mpụga

dezie

 

  • Nehru Odeh, "Onye edemede Africa bụ Prọfesọ Micere Githae Mugo nwụrụ na afọ 81", PM News, 1 Julaị 2023.
  • Prọfesọ Wandia Njoya, "Na-eme emume Prọfesụ Micere Githae Mugo", Ngalaba Asụsụ na Nkà, Mahadum Daystar, 4 Julaị 2023.
  • "Ekele nye Nne nke Nwoke Feminist - Micere Mugo", "In the Spotlight", mbipụta 90, The Platform, 6 July 2023.
  • Mulang'o Baraza, "Anyị emeela ka ndị edemede anyị a ma ama daa mbà ma mee ka nka obodo dị mfe", The Standard, 10 Julaị 2023.
  • "Ama Ata Aidoo otuto nye Micere Githae Mugo" (Wachanga Productions)