[1]Lupe Anguiano ( mmalite 12 Ma ihe 1929) bụAnguiano bụ nwa nke anọ n'ime 56 5 ọhụrụ n' Brazil Mexico na- akwaga mba America bụ ndị si Colorado kwa California n'etiti Mee na Disemba ka ha weta ndekọ, akwụkwọ nri na nri.  [1] O nzere masta na ngwaọrụ na ngwaọrụ na Antiọk .

Akụkọ ndụ dezie

Anguiano bụ nwa nke anọ n'ime 56 5 mmalite n' Brazil Mexico na- akwaga mba America bụ ndị si Colorado kwa California n'etiti Mee na Disemba ka ha weta njikere, akwụkwọ nri na nri.  [1] O nzere masta na ngwaọrụ na ngwaọrụ na Antiọk .[2]

[3]Anguiano sonyeere ekiri ozi ala ọzọ anyị echere nke mmeri site na 1949 ruo 1964. [1] Ọ usoro maka aha ha ịbụ ndị na-akwado ndị ogbenye.  Ọ ụlọ ụlọ ahụ mgbe ọ dị iche n'ahịrị picket na akara iwu na-atụ anya nke California Association of Realtors ike iji ike 1963 Rumford Fair Housing Act, nke machibido egbochi site n'aka ndị nwe ụlọ.

[2]Anguiano gara n'ihu na-arụ ọrụ na Ngalaba ọrụ, ikike na mmepụta na 1965. Ọ gbakwara ndị ụlọ ọrụ ọrụ wee gbaa n'ihu ndị omebe iwu steeti nke mba.  Ọ na-arụ ọrụ na Cesar Chavez, na na Michigan ebe o duuru mgbaghara nke 1965. [1] Mgbe ọ hapụsịrị okwa ya na egwu, o lekwasịrị anya usoro na ụdị n'ihi na ọ na-ewe iwe n'ụzọ nke usoro.  ahụ si jide ụmụ, mallaka na ndị nwere ikike isi;  na-eme ka ha dabere na ọnọdụ;  na-emebi ha na ndekọ ha ọrụ ọrụ;  ma mee ka ha na-ebi n'okpuru ogbenye mgbe niile.  " [2] Na 1973, nkụda ohere ya mere ka ọ gbapụ San Antonio ebe ọ na-enye onye nna mba maka United Farm Workers wee guzobe National Women's Employment & Education Inc, nke na-enyere ndị nne na nna ụmụ akwụkwọ aka ịgafe ogbenye ogbenye.  .

[3]Ọ bụ onye ntọala nke National Women's Political Caucus, yana Gloria Steinem na Bella Abzug, ma onye ọrụ na akụkụte Ndezi-ịgba ikike nhata .  Anguiano bụ onye ndị na-eme ihe mere eme "Ogbako Women's First Women's Conference" na Houston na 1977, ebe ya, Jean Stapleton, na Coretta Scott King ike "Nkwupụta nke ụmụnna America."  [1] N'afọ 1996, Congress weputara iwu ebelata ike nke nwere ọtụtụ echiche ya.

[4]Ọ na-arụ ọrụ apụta ugbu a na California Coastal Protection Network, Pacific Environment, na òtù gburugburu ebe obibi ndị ọzọ.  [1] A na-edebe akwụkwọ ya na UCLA Chicano Studies Research Center .

[5]N'afọ 2007, a chọpụta ya ka ọ bụrụ na ọ bụ ụnwanwanyị Honoree nke ụmụ anụmanụ site na National Women's History Project .

Ihe nrite dezie

  • 35th California Assembly District Women of the Year
  • Onyinye afọ ofufo nke Onye isi ala, 1983 [2]
  • Ọnwa akụkọ ihe mere eme ụmụ nwanyị Honoree site na oru ngo History Women's History, 2007

Ntụaka dezie

  1. Marquez. Opening of the Lupe Anguiano Archive at UCLA celebrates a life devoted to social justice | UCLA. newsroom.ucla.edu. Retrieved on 2015-05-19.
  2. 2.0 2.1 2.2 Hoffman. "Lupe Anguiano: Helping women help themselves off the welfare roles", Christian Science Monitor, 1983. Retrieved on 2015-05-19.
  3. 3.0 3.1 Saillant. "Activist's 60-year fight for justice", Los Angeles Times, March 19, 2007. Retrieved on 2015-05-19. (in en)
  4. Finding Aid for the Lupe Anguiano Papers 1944–2007. Online Archive of California. Retrieved on 2013-12-16.
  5. Honorees: 2010 National Women's History Month. Women's History Month. National Women's History Project (2010). Archived from the original on 24 June 2011. Retrieved on 14 November 2011.

Ọgụgụ ọzọ dezie

Njikọ mpụga dezie