Lee Meng ( Chinese ; 1926–2012), bụrụkwa onye romani dị ka Lee Min, onye ọchịchịagha ndị Kọmunist China na onye isi otu Communist Party of Malaya (CPM).  [1] O sonye na n ndị agha megide ndị Japan na-arụ Malaya dị ka onye so na Malayan Peoples' Anti-Japanese Army (MPAJA) wee sonye na ndị agha akwụkwọ onwe nke mba Malayan n'oge ihe Malayan iji buso iche  Britain agha na Malaya .  A kọwa ya dị ka otu n'ime ndị otu kacha nwee ike na ike ndị Kọmunist, ma bụrụ onye ndu nke "Kepayang Gang" na Perak . [1] [2]

ndabere na mmalite ndụ

dezie

Amụrụ Lee Ten Tai (李天泰</link>) na Canton, China, na 1926, Lee ya na ebe ya kwagara Ipoh mgbe ọ dị afọ ise.  [1] O buru ụzọ nke ọrụ dị ka onye nkụzi ụlọ akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ China dị na Anson Bay ( Teluk Intan nke ugbu a) na Perak n'oge ụmụaka ndị agha Britain obere oge ka ndị Japan akwụkwọ na 12 September 1945. [  1] Lee sonyeere ndị Kọmunist nke Malaya (CPM) mgbe ọ dị afọ 16 mgbe onye nkuzi ụlọ akwụkwọ were ya na 1942. Nna ya ọrụ ma soro nwanne nna ya na nwanne nne ya biri ndị Briten chụpụrụ nne ya  na Mainland China na 1950 mgbe ejidechara ya maka ịdọ aka na ọrụ ndị Kọmunist. [1] [3]

Ihe omume n'okpuru ala

dezie

[1]Tupu e were ya n'ahụ, ọ duru otu pati nọ n'okpuru ala nke Ipoh n'oge ndị Japan na-achị British Malaya bụ ebe a ma ama ya dị ka onye agha na onye na-hazi nkata ma mara ya.  dị ka otu n'ime ndị otu CPM obi tara mmiri na Ipoh.  [1] Ọ na-arụkwa ọrụ nzi ozi nzi ozi ozi nke kọmitii etiti bụ nke echiche n'asụsụ okwu ndị Kọmunist, njikọ nke steeti ndị ọzọ dị ka Pahang, Selangor, Penang na ruo Singapore .  [2] Ọtụtụ n'ime ndị na-eso ụzọ ya bụ ụmụ, ma ndị na-eto eto ma ndị agadi nwere ọrụ ọrụ iwu na n'ime ọrụ ndị a, o posts ọ ALA dị ime nke ndị Kọmunist.  dị elu na Perak aka site n'ichebe ha n'iche nke ndị ikwu okwura.

N'ime oge egwuregwu Malayan, ọ na-achịkwa ọtụtụ ndị isi ndị agha na mpaghara obodo, Kepayang Gang a ma ama yana Special Mobile Squad (SMS) bụ ndị a kọrọ na ọ bụ ndị na-eri ọtụtụ ogbugbu na ogbunigwe ndị e mere n.  'etiti.  1948 ruo 1951. [1] [2] Ọ bụ ebe na Alaka Pụrụ Iche akara ike igosi na Lee na-etinye aka na ike ahụ ọ elebe, o nwere ọrụ kacha arụ ọrụ n'ihi na ọtụtụ ndị nọ n'okpuru ya.  [2] Ọtụtụ ndị agha Kọmunist nwụchiri ma ọ bụ nyefere onwe ha aha ya bụ onye nyere iwu ka e gbuo ọtụtụ ndị na-arụkọ ọrụ ọnụ, bụ nke ndị agha Kọmunist Special Service kpara.  Onye ndu otu Kọmunist bụ Chin Peng ike ya dị ka ike raara onwe ya nye, na-arụsi ọrụ ike ma nwee obi ike, n'agbanyeghị na ọ na-akpachapụghị anya n'ụdị ọrụ ya.. [3]

Ịchụ nta na ijide ya

dezie

Mgbe a wakporo ndị agha Kọmunist dị na Selangor na-abụ February 1952, akwụkwọ sitere n'ogige ahụ a gbahapụrụ agba ịhapụ onye ọrịa China na-eje ozi dị ka onye ozi si Singapore banye Johor nke ọnwụ Ah Shu ma ọ bụ Ah Soo,  onye nkuzi ụlọ akwụkwọ China na nyere Wong Fook Kwang (Tit Fung), onye ndu nke ndị ọrụ nchekwa ndị ọrụ Kọmunist na-achịkwa na Singapore.  [1] Di ihe oyiyi ahụ ogbugbu nke painiapulu na onye aha rọba Lim Teck Kin na ọtụtụ ndị ozi onye uwe ojii, onye ụlọ ụlọ ọrụ na onye njikwa na ụlọ ọrụ Hock Lee Bus dị na Singapore.  Ozugbo a siri nke Ah Shu, ngalaba ya Irene na Singapore na February 1952 ka ọ soro ihe ahụ ma soro ụzọ nke ga-emecha mee ka e jide Lee na nchụpụ ya na Mainland China. [3]

Ndị uwe ojii British Malayan jidere Lee na Ipoh na Julaị 1952, nwara maka ụfọdụ ogbunigwe aka n'aka ya wee maa ya ikpe ọnwụ maka ọrụ ya n'inye iwu maka ọtụtụ igbu ọchụ.  [1] [2] [3] Na February 1953, ndị otu 60 nke Malayan nzuko omeiwu bịanyere aka na ugboro Sultan nke Perak ka ọ gbaghaara Lee ebe ọ bụ na Kọmitii Ikpe kagburu ya n'oge ọ bụ ka ọctor Privy  Kansụl .  [4] N'ime otu awụ ahụ, na-eme Hungarian People's Republic kwere nkwa ihire nwa amaala Britain Edgar Sanders, onye e boro ebubo na Budapest maka nledo a na-enyo enyo, maka ya.  [5] [6] [3] [7] Onye isi ala Britain n'oge ahụ, Winston Churchill akwụkwọ na mbụ mana n'ịgbaso iwu nke Sultan nke Perak bụ onye ikpe ịgbaghara ma mee ka ndị Britain kwenye, [3]  akara Lim Phaik Gan, onye ọka iwu Malayan nke Britain eji.  na diplomat, [8] ka ewepụrụ ikpe ya ma hapụ ya na People's Republic of China na 1964, mgbe ọ jesịrị ozi ya awụ 11 n'ekiri See Taiping . [4] [5]

Mgbe e mesịrị ndụ na ọnwụ

dezie

Bere a woyii China kasa no, woyii yɛn ho fii afiase bere nyinaa, na bere a na yɛn nyinaa wɔ afie afie asɛnka adwuma no ase.  [1] Na 1965, ọ ngosi Chen Tien, otu n'ime ndị edemede na ndị enyi Peng ịkpọ obi.  [2] Ha abụọ bu n'obi ọkụ n'ebe ndịda Thailand, mana na 3 September 1990, di ya nwụrụ n'ihi ọrịa kansa akpa ume, nke kpalitere ihe mgbaàmà ma ọ ga-akwaga ma ọ bụ .  [1] N'August 2007, Lee gara Malaysia izute otu n'ime ndị ọka iwu ikpe ya, Lim, iji kelee ya maka ịkwụsị ya n'ihe nsogbu.  [2] Lee nwụrụ na Guangzhou, China, na 2 June 2012 mgbe ọ dị afọ 86. [3]

Ntụaka

dezie
  1. 1.0 1.1 1.2 Khoo Salma Nasution (2005). Kinta Valley: Pioneering Malaysia's Modern Development. Areca Books, 313–. ISBN 978-983-42113-0-1.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "KhooLubis2005" defined multiple times with different content
  2. Leon Comber (2008). Malaya's Secret Police 1945-60: The Role of the Special Branch in the Malayan Emergency. Institute of Southeast Asian Studies, 226–234. ISBN 978-981-230-829-0. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Ronnie Tan (9 April 2018). Hunting Down the Malayan Mata Hari. National Library Board, Singapore. Archived from the original on 4 May 2018. Retrieved on 2 October 2019. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Lee Meng biography" defined multiple times with different content
  4. Lee Ten Tai (Trial). Hansard (19 November 1952). Retrieved on 3 October 2019.
  5. Neal Ascherson (23 July 2009). "Wedgism". London Review of Books 31. Retrieved on 3 October 2019.