Katsina-Ala

Okpụrụ ọchịchị ime obodo dị na Benue Steetị, Naịjirịa
Katsina-Ala
local government area of Nigeria
mba/obodoNaijiria Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaBenue Steetị Dezie
dị na mpaghara ogeUTC+01:00 Dezie
nhazi ọnọdụ7°10′0″N 9°17′0″E Dezie
postal code980001 Dezie
Map

Katsina-Ala bụ Obodo Gọọmentị (LGA) nke Benue Steeti, Naịjirịa. Isi ụlọ ọrụ ya dị n'obodo Katsina-Ala ebe okporo ụzọ awara awara A344 malitere. Ọ bụkwa ebe a na-ahụ ihe mgbe ochie dị mkpa ebe a chọtara ihe ndị e ji mara ọdịbendị nke obodo Nok.

Obodo dezie

LGA nke Katsina-Ala nwere mpaghara nke 2,402 km2 (927 SQ mi) na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke 224,718 na ọnụ ọgụgụ afọ 2006. Ebe etiti obodo ahụ bụ ebe otu n'ime ụlọ akwụkwọ kachasị ochie na Naịjirịa dị, Government College Katsina-Ala, nke e guzobere na 1914, ma mepụta ọtụtụ ndị a ma ama na ndị Naịjiria. Koodu ozi nke mpaghara ahụ bụ 980.[1] Obodo ahụ, nke dị n'akụkụ Osimiri Katsina Ala, isi mmiri nke Osimiri Benue, bụ ndị Tiv, Hausas na fulanis. Asụsụ nkwurịta okwu bụ isi na Katsina Ala bụ Tiv[2]

Ebe e gwupụtara ihe n'ala dezie

A chọtara ihe oyiyi Terracotta na Katsina Ala n'etiti narị afọ nke iri abụọ. Ha na-agụnye ihe ngosi nke isi mmadụ, na ụfọdụ anụmanụ, na akụkụ nke ihe oyiyi buru ibu. Ihe oyiyi ndị ahụ yiri ndị ọzọ a hụrụ na Nok, ihe dị ka kilomita narị abụọ na itoolu n'ebe ugwu, a na-eche na ọ bụ ndị otu ọdịbendị ahụ mere ya.[3] O yikarịrị ka ihe oyiyi mmadụ na-anọchite anya ndị nna nna ma ọ bụ mmụọ. Dị ka Bernard Fagg, onye ọkà mmụta ihe ochie nke mere nnyocha dị ukwuu n'ime ọdịbendị Nok, si kwuo, ọrụ ndị dị na Katsina Ala bụ ụdị dị iche iche.[4] Ihe oyiyi sitere na Taruga na Samun Dukiya yiri, mana ha nwere ọdịiche dị iche iche.[5]

Ọrụ ígwè malitere n'ebe ahụ na narị afọ nke anọ BC, obere oge karịa ọrụ ígwè na Taruga.[6] A chọpụtakwala beads tin a gbazere agbaze n'ebe ahụ, ụfọdụ n'ime ha nwere ike ịbụ ihe yiri mkpokoro ego ayọrọ.[7]

Ebensidee dezie

  1. Post Offices- with map of LGA. NIPOST. Archived from the original on 2012-11-26. Retrieved on 2009-10-20.
  2. Thurstan Shaw (1995). The Archaeology of Africa: Food, Metals and Towns. Routledge. ISBN 0-415-11585-X. 
  3. James R. Penn (2001). Rivers of the world: a social, geographical, and environmental sourcebook. ABC-CLIO. ISBN 1-57607-042-5. 
  4. Hope B. Werness (2003). The Continuum Encyclopedia of Native Art: Worldview, Symbolism, and Culture in Africa, Oceania, and North America. Continuum International Publishing Group. ISBN 0-8264-1465-6. 
  5. G. Mokhtar (1981). Ancient civilizations of Africa. University of California Press. ISBN 0-435-94805-9. 
  6. Elizabeth Allo Isichei (1997). A history of African societies to 1870. Cambridge University Press. ISBN 0-521-45599-5. 
  7. Kit W. Wesler (1998). Historical archaeology in Nigeria. Africa World Press. ISBN 0-86543-610-X.