Julia Frances Solly (née Muspratt; 21 Disemba 1862 ̊ 1953) bụ onye Britain na-akwado ụmụ nwanyị, onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị na onye na-eme ihe ike. Mgbe ọ lụrụ́ di, ọ gara South Africa, ebe ọ ghọrọ otu n'ime ndị inyom a ma ama na Cape Colony. Na ikwado maka ikike ịtụ vootu, ọ kwadoro Cape Branch nke Women's Enfranchisement League (WEL), nzukọ mbụ na South Africa nke e guzobere iji kwalite ikike ụmụ nwanyị ịtụ vootu. Ọ na-arụ ọrụ ike dị ka onye na-eme udo, ọ na-emegide Agha nke Abụọ nke Boer na Agha Ụwa nke Mbụ, mana o kwenyere na a ga kwụsị ndị Nazi na-ụzọ ọ bụla. Ọ na-arụ ọrụ na-ọtụtụ mmemme mgbanwe ọha na eze ma bụrụ akụkụ nke purity movement. Maka ọrụ ya na National Council of Women, e nyere ya King George Silver Jubilee Medal na 1935.

Akụkọ ndụ dezie

A mụrụ Julia Frances Muspratt na 21 Disemba 1862 [1] na Seaforth Hall, Seaforth, Lancashire, England. [2] Frances Jane (née Baines) na Edmund Knowles Muspratt. [3] Ọ gara Cheltenham Ladies' College ma ya na nwanne ya nwanyị Nessie bụ ụfọdụ n'ime ụmụ akwụkwọ nwanyị mbụ na Mahadum College, Liverpool. Muspratt mụụrụ prọfesọ Harvey Gibson ma tinye uche na osisi nke South Africa. [1] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ya na nna ya mere njem gaa Amerịka, buru ụzọ gaa Canada iji gaa nzukọ British Association na Montreal [2] wee si n'ụzọ oké osimiri Pacific Northwest nke United States gaa New York City tupu ọ laa n'ụlọ.

Na ngwụcha afọ 1880, Muspratt sonyeere alaka ụlọ ọrụ Women's Liberal Federation (WLF) West Toxteth nke nwanne ya nwanyị Nessie Stewart-Brown bụ onye isi oche, ya na nne ya, nwanne nne ya Ann Neal Muspratt (Mrs. Sheridan), nwanne ya nwanyị Stella Permewan (née Muspratt) na nwanne nwanyị di ya Helena Agnes Dalrymple Ainsworth (nwunye nwanne ya nwoke Max Muspratt). [1] Na 15 June 1890, ọ lụrụ Hubert LeGay Solly [2] (23 April 1856 ː 1 December 1912) [3] onye injinia Bekee na-arụ ọrụ na mba ọzọ n'ihi nsogbu ahụike maka gọvmentị South Africa na ụzọ ụgbọ okporo ígwè. [2] N'otu afọ ahụ, di na nwunye ahụ gara De Aar, ebe Solly sonyeere Women's Christian Temperance Union. Ka ọ na-eru afọ 1895, ọ na-eje ozi dị ka onye nlekọta nke otu ya. [1] Onye na-eme udo, [2] ọ zigara nna ya akwụkwọ ozi n'oge Agha nke Abụọ nke Boer, na-akọ akụkọ obi ọjọọ nke esemokwu ahụ. [3] N'oge na-adịghị anya mgbe agha ahụ kwụsịrị, di ya lara ezumike nká na 1904 n'ihi nsogbu ahụike ya wee biri n'ubi ya dị nso na Knor Hoek, Sir Lowry's Pass, Cape Colony. [3] N"afọ 1907, Solly nyere aka chọta Cape Branch nke Women's Enfranchisement League (WEL), nzukọ mbụ na South Africa nke ha mepụtara iji nweta azụmahịa ha iji nweta ikike ịtụ vootu ụmụ nwanyị. Schreiner nwere nchegbu banyere nkewa ma gbaa Solly ume ka ọ wepụ ọdị iche okpukpe ma ọ bụ agbụrụ ma wepụ ihe ndị na-ekewa, dị ka onye isi ala otu oge, Irene Macfadyen (1907-1908), onye bụ otu onye na-emegide ụmụ nwanyị. [1] Solly ghọrọ otu n'ime ndị a ma ama na Cape Colony. [2]

Ka ọ na-eru n'oge di ya nwụrụ n'afọ 1912, Solly na-arụ ọrụ na Cape Town [1] ebe ọ sonyeere National Council of Women na 1913. [2] N'oge Agha Ụwa Mbụ, Solly na Reverend Ramsden Balmforth, nke Unitarian Church, South African Peace and Arbitration Society. [3] Ọ bụ ezie na ha gosiri arụmụka na-akpali maka udo, mmadụ ole chọrọ ịnụ ha. [3] Ọ bụkwa nwanyị mbụ sonyeere South African Association for the Advancement of Science, na-red war and negative Society Society Society Society. Ụmụ nwanyị NCW gara ámá na brigades iji nyochaa agbata obi. [1] Solly guzoro maka ntuli aka na 1918 dị ka onye na-azọ ọkwa maka Salt River Municipality mana e meriri ya. [2] [3] Na ọkara mbụ nke afọ 1920, Solly dere Charter ụmụ nwanyị nke a sụgharịrị n'asụsụ Afrikaans ma zigara ya na alaka niile nke (National Women's Party).

"N'afọ 1926, Julia Solly rụrụ ụka n'ihu kọmitii ndị ome iwu na ụmụ nwanyị chọrọ ịtụ vootu dị ka 'ngwá agha nchebe ụlọ'", nke pụtara na ikwe ka ụmụ nwanyị ịtụ vootu ga-echebe ezinụlọ. [1] Ikike ụmụ nwanyị na South Africa nwere mgbagwoju anya n'ihi egwu na ndị isi ojii ga-enweta ike. Solly, jiri egwu ndị a mee ihe maka uru ụmụ nwanyị na-ekwu si ike na ọ bụrụ na e nye ụmụ nwanyị ọcha votu, ọ ga-amụ ba ndị ọcha na-atụ vootu. [1] N'ikpeazụ, na 11 Eprel 1930, site na ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke vootu 40, gọvmentị Prime Minister Albert Hertzog kwadoro ikike ịtụ vootu maka ụmụ nwanyị ọcha dịka nke ndị ọcha. [2] Ka ọ na-eru n'afọ 1935, Solly na-eje ozi dị ka South Africa meriri ya. [2] Solly na Balm forth hapụrụ nguzo ha niile na world war II nwụrụ na South Africa, ka ọ bụrụ South Africa, na 1953

Hụkwa dezie

  • Ndepụta nke ndị na-eme udo

Ihe odide dezie

Ihe ndị e kwuru dezie

Ebe e si nweta ya dezie