Ime ime na isi mgbaka

Isi mgbaka bu so n'otu ohom di na NWA ipu nwaanyi na afo N'oge na gbanyeghi na nwaanyi nwere Ike I nwe nsogbu isi ma IME ya puo mana amata beghi Ihe nwere Ike ibute ya. [1][2].[3] Ọrịa uche nwere ike ịmalite n'ime ụmụ nwanyị ndị nwere otu ma ọ bụ karịa afọ ime mgbe ihe omume ahụ gasịrị ma ọ bụ ọbụna ọtụtụ afọ ka e mesịrị. [1][4] Ụfọdụ data na-atụ aro na ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere ike imetụta ruo afọ 15 mgbe ọnwụ ahụ gasịrị.[4] Ọ bụ ezie na a ghọtara ya dị ka nsogbu ahụike ọha na eze, ọmụmụ na-enyocha ọnọdụ ahụike uche nke ụmụ nwanyị na-esote ime ọpụpụ ka na-adịghị.[4] Nsogbu nchekasị post-traumatic (PTSD) nwere ike ịmalite n'ime ụmụ nwanyị ndị nwere afọ ime ọpụpụ. [4][5][6] Ihe ize ndụ maka ịmalite PTSD mgbe ime ọpụpụ gụnyere Ihe mgbu mmetụta uche, ngosipụta mmetụta uche, na ọkwa dị ala nke nkwado mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[4] Ọbụna ma ọ bụrụ na nrụgide dị ala na-eme mgbe ime ọpụpụ gasịrị, mgbaàmà nke PTSD gụnyere flashbacks, echiche intrusive, dissociation na hyperarousal nwere ike ịmalite mgbe e mesịrị.[8] A na-ejikọkwa Ịda mbà n'obi na ime ọpụpụ.[7] Nzaghachi ndị dọkịta mere n'oge gara aga bụ ide ọgwụ sedative.[8][8]

Ime I na apu oge obula nwere Ike ebute echiche ojoo n'ebe di na nwunye no.[5]

Ime ime ọpụpụ nwere mmetụta mmetụta uche ma nwee ike ibute nsogbu uche. Otu nsogbu nke nwere ike ịmalite bụ nchegbu nne. Mmetụta uche a nwere ike ịmalite dị ka nzaghachi maka ọnwụ ime n'oge. Nchegbu nwekwara ike ịmalite n'ihi ime ọpụpụ.[7] Ụmụ nwanyị na-akọwa ọgwụgwọ ha na-enweta na-akpata nchekasị ha.[5]

Echiche intrusive nwere ike ịmalite mgbe ọnwụ gasịrị. [3] [8] Nsogbu egwu na echiche na-echegbu onwe ya nwekwara ike ịmalite dị ka nzaghachi maka ime ọpụpụ.[9] Ụmụ nwoke nwere ike inwe ihe mgbu na mmetụta uche mana ha na-emeghachi omume site n'ịgbaso "omume ịkwụ ụgwọ" dịka ịbawanye mmanya na-aba n'anya. N'ihi na ụmụ nwoke nwere ike iwere ọrụ ha dị ka nkwado, ha nwere ike ọ gaghị enwe mmetụta ha.[10]

Nsogbu nchekasị post-traumatic

dezie

Ụmụ nwanyị ndị nwere ịda mbà n'obi tupu ime ọpụpụ nwere ike ịrịa PTSD.[3] A na-ejikọta nsogbu nchekasị posttraumatic na ime ọpụpụ yana ihe ndị ọzọ na-akpata nchekasị metụtara ime ime. [1] [6] [11][13][9] Ndị na-enwe afọ ime ugboro ugboro (>3) nwere ihe ize ndụ dị ukwuu nke ịrịa PTSD karịa ndị nwere afọ ime otu ugboro.[1] Njikọ dị n'etiti okike nke nwa ọhụrụ furu efu site na ime ọpụpụ dị ebe enwere ohere dị ukwuu nke ịmalite PTSD ma ọ bụrụ na nwa ọhụrụ ahụ bụ nwoke. Ịmara ihe kpatara ime ọpụpụ anaghị ebelata ihe ize ndụ nke ịrịa PTSD. Ịchọta 'ihe ọ pụtara' maka ọnwụ ahụ na-ebelata ihe ize ndụ nke ịmalite PTSD. Echiche na-adịghị mma banyere ụwa n'ozuzu ya na-emetụta ọkwa dị elu nke PTSD. Obi erughị ala na-emetụtakwa ịrịa PTSD mgbe ọnwụ ahụ gasịrị. Ọ bụrụ na a na-ewere ncheta nke ọnwụ ahụ dị ka ihe siri ike, ihe ize ndụ maka PTSD na-abawanye. Enwere nchegbu na PTSD na ndị nne nwere ike inwe mmetụta na-adịghị mma na ụmụaka amụrụ mgbe ihe omume ahụ gasịrị.[1][3]

Ọ bụ ezie na mmepe nke PTSD n'ime ụmụ nwanyị na ezinụlọ mgbe a chọpụtara ọnwụ ahụ, ọnụnọ nke PTSD na nwanyị dị ime bụ ihe na-emerụ ahụ. A na-eche na ụmụ nwanyị na-arịa PTSD nọ n'ihe ize ndụ dị elu nke ọnwụ tupu a mụọ nwa, ọnwụ perinatal, nsogbu ime ime, ime ime ime, ịmụ nwa n'oge na uto na nwa e bu n'afọ.[3]

A na-enyo PTSD n'ime nne enyo na ọ na-eme ka ihe ize ndụ nke autism, ọbara mgbali elu, Ọrịa obi, na Ụdị ọrịa shuga nke 2 dị n'ime nwatakịrị.[3]

Ọrịa na-efe efe

dezie

Nwanyị na-ehi ime nwere ohere okpukpu 2.5 maka ịda mbà n'obi karịa ndị na-enweghị.[9] Na US, a na-eche na atụmatụ nke PTSD metụtara ime ọpụpụ dị 150,000-200,000 na 24,000-32,000 na-adịghị ala ala PTSD. PTSD n'ime ndị nna nwere ike ịdị ịrịba ama mana ọ ka bụ ihe a na-edozighị.[3]

  1. BMJ Best Practice. Miscarriage (en). us.bestpractice.bmj.com. Retrieved on 2017-10-08.
  2. Randolph (4 April 2015). "Counseling Women Who Have Experienced Pregnancy Loss: A Review of the Literature" 14. 
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 Christiansen (February 2017). "Posttraumatic stress disorder in parents following infant death: A systematic review". Clinical Psychology Review 51: 60–74. DOI:10.1016/j.cpr.2016.10.007. PMID 27838460. 
  4. International Federation of Gynecology and Obstetrics. What is the psychological impact of miscarriage? | FIGO (en). Retrieved on 2017-09-23.
  5. 5.0 5.1 5.2 Daugirdaitė (2015). "Posttraumatic Stress and Posttraumatic Stress Disorder after Termination of Pregnancy and Reproductive Loss: A Systematic Review" (in en). Journal of Pregnancy 2015: 646345. DOI:10.1155/2015/646345. ISSN 2090-2727. PMID 25734016. 
  6. 6.0 6.1 Kersting (June 2012). "Complicated grief after perinatal loss". Dialogues in Clinical Neuroscience 14 (2): 187–194. DOI:10.31887/DCNS.2012.14.2/akersting. PMID 22754291. 
  7. 7.0 7.1 Scheidt (2007). "Trauerverarbeitung nach Prä- und Perinatalverlust (Mourning processing after pre-and perinatal loss)". Psychother Psych Med 57 (1): 4–11. DOI:10.1055/s-2006-951906. PMID 17357028. 
  8. Quagliata (2013). Becoming Parents and Overcoming Obstacles : Understanding the Experience of Miscarriage, Premature Births, Infertility, and Postnatal Depression. City: Karnac Books. ISBN 9781782200185. 
  9. 9.0 9.1 9.2 Barnes (2014-05-30). Women's reproductive mental health across the lifespan, Lynn-Barnes, Diana. ISBN 9783319051161. OCLC 880941778. 
  10. Due (2017-11-15). "The impact of pregnancy loss on men's health and wellbeing: a systematic review". BMC Pregnancy and Childbirth 17 (1): 380. DOI:10.1186/s12884-017-1560-9. ISSN 1471-2393. PMID 29141591. 
  11. Daugirdaitė (2015). "Posttraumatic stress and posttraumatic stress disorder after termination of pregnancy and reproductive loss: a systematic review". Journal of Pregnancy 2015. DOI:10.1155/2015/646345. PMID 25734016.