Human trafficking in Florida

Ịzụ ahịa mmadụ na florida
Ịzụ ahịa mmadụ na Florida
crime in Florida
obere ụdị nkeazụmahịa mmadụ Dezie
mba/obodoNjikota Obodo Amerika Dezie

Ịzụ ahịa mmadụ na Florida bụ ahia iwu na-akwadoghị nke mmadụ maka mmegbu mmekọahụ ma ọ bụ ọrụ mmanye dịka ọ na-eme na steeti Florida. Mgbe California na New York gasịrị, Florida nwere ọtụtụ ikpe màkà ịzụ ahịa mmadụ n'ime United States.[1] Florida enweela ikpe dí iche iche nke ịzụ ahịa mmekọahụ, ịgba ohu n'ụlọ, na ọrụ mmanye.[2]

Florida nwere nnukwu akụ na ụba ọrụ ugbo na nnukwu ndị mbịarambịa, nke mere ka ọ bụrụ ebe kachasị eme ọrụ mmanye, ọkachasị na ụlọ ọrụ tomato.[2] Nke ozor bú ná ụlọ ọrụ nlegharị anya nke Florida enyewokwa aka mee ka steeti ahụ bụrụ ihe mgbaru ọsọ kachasị maka ndị na-azụ ahịa mmadụ. Mgbalị dị n'otu emeela ka a tọhapụ ọtụtụ puku ndị ohu n'afọ ndị na-adịbeghị anya.[3] Ụlọ ọrụ National Human Trafficking Resource Center kọrọ na ha natara oku 1,518 na ozi ịntanetị na 2015 banyere ịzụ ahịa mmadụ na Florida.[4]

Iwu na atumatu megide ịzụ ahịa dezie

Ndị n'eme iwu nà United States nyere iwu nke ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa íwú na ime ihe ike na 2000, nke ọ bụghị naanị na ọ na-eme mpụ maka ịzụ ahịa mmadụ kama ọ na-ezube ịkwado ndị ọ metụtara.[5] N'afọ 2002, Ngalaba Florida nke Ụmụaka na Ezinụlọ Office of Refugee Resettlement malitere ọrụ iji chọpụta otú Florida nwere ike isi mejuputa iwu ọhụrụ a.[2]

Kansụl Steeti niile na-ahụ maka ịzụ ahịa mmadụ dezie

Ndị omebe iwu Florida bidoro Kansụl Steeti gburugburu na-ahụ maka ịzụ ahịa mmadụ, nke ága-eji afọ abụọ mepụta ndụmọdụ iwu maka igbochi ịzụ ahịa mmadụ site n'ịgba ndị omekome ikpe na inye ndị metụtara ọrụ.[6] Kansụl ahụ gụnyere mmadụ iri na ise, gụnyere ndị ọkàiwu, ndị omebe iwu, ndị ọkachamara ahụike, ndị ọkachamara na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na onye bụbu Attorney General Pam Bondi dị ka Onye isi oche.[7]

Ndị ọrụ ugbo Florida dezie

Ndị ọrụ Federal Civil Rights ekpebiela ọrụ ịgba ohu ise metụtara ihe karịrị otu puku ndị ọrụ na ubi Florida kemgbe 1997.[8] N'ime ọnwa Nọvemba 2002, Ramiro Ramos, nwanne ya nwoke bú Juan, na nwa nwanne nna ha bú Jose Luis, ndị na-arụ ọrụ n'otu ugbo na Immokalee, Florida, boro ebubo afọ iri na iri na abụọ nke ọ bụla maka ijide ndị ọrụ si mba ọzọ n'ohu na-enweghị isi.[9] Njikọ nke ndị ọrụ Immokalee, otu nzukọ obodo nke na-elekwasị anya na ikike mmadụ nke ndị mbịarambịa Mexico na Central America na mpaghara ahụ bụ ndị a na-erigbu maka ọrụ dị ọnụ ala ma ọ bụ na-akwụghị ụgwọ.[9]

Leekwa dezie

  • Akụkọ banyere ịgba ohu na Florida

Edensibia dezie

  1. Cordner. "What Might Future Florida Human Trafficking Legislation Look Like For 2015?", Florida State University, August 22, 2014.
  2. 2.0 2.1 2.2 Coonan (2003). "Human Rights in the Sunshine State: A Proposed Florida Law on Human Trafficking". Fla. St. U. L. Rev. 31 (2). Retrieved on 9 September 2014. 
  3. The Unsavory Story of Industrially Grown Tomatoes
  4. United States Report: 1/1/2015 – 12/31/2015. National Human Trafficking Resource Center. National Human Trafficking Resource Center. Retrieved on 19 May 2016.
  5. Candes (Fall 2011). "The Victims of Trafficking and Violence Protection Act of 2000: Will it Become the Thirteenth Amendment of the Twenty-First Century?". The University of Miami Inter-American Law Review 23 (3): 571–603. 
  6. Jordan. "Florida Starts First Human Trafficking Council", Miami Herald News, WLRN/MDCPS, August 18, 2014. Retrieved on 4 September 2014.
  7. Statewide Council on Human Trafficking. Florida Attorney General. Office of the Attorney General of Florida. Retrieved on 4 September 2014.
  8. Facts and Figures on Florida Farmworkers
  9. 9.0 9.1 Bowe. "Nobodies: Does slavery exist in America?", The New Yorker, April 21, 2003. Retrieved on 9 September 2014.