Houria Niati

onye Algeria na-ese ihe ( amuru na 1948)

Houria Niati (amụrụ n'afọ 1948) bụ onye Algeria na-ese ihe n'oge a bi na London . [1][2] Niati bụ ọkachamara na ntinye mgbasa ozi ngwakọta nke na-akatọ nnọchiteanya ọdịda anyanwụ na njirimara nke ụmụ nwanyị ugwu Afrịka na Middle East.[3] Ihe owuwu ya nwere ihe ngosi dị ndụ nke na-abụkarị egwu ọdịnala Algeria dịka Raï, dị ka ihe ngosi dị mkpa nke ala nna Niati na ọdịbendị.[1] Salah M. Hassan gara n'ihu na-akọwapụta arụmọrụ ya, "Ọ na-eji synthesizers, ndekọ ụda, na mmetụta ọkụ pụrụ iche iji mepụta ọnọdụ ihe nkiri Miami na egosi amamihe ahụ na-erizi ụmụ nwanyị kwere nke steti zitere na gburugburu ebe obibi anwansi nke ụda, mmegharị ahụ, na agba. " [1] Ihe owuwu na ihe ngosi na-ejikọta ihe osise, ihe a tụrụ atụ, eserese, foto, ụda, na arụmọrụ.[4][1]

Mbido ndụ na ọrụ

dezie

Niati tolitere na Algeria nke ndị France weghaara, ebe e gburu ihe karịrị otu nde ndị Algeria maka iguzogide ndị bi na ya.[1] Mgbe Niati dị afọ iri na abụọ, o mere ngagharị iwe megide ọchịchị ndị France na-achị ala ọzọ site na Ihe odide ya na-emegide ọchịchị agaghị ahapụ na nwoke idina na ndị France, nke mere ka ọ nọrọ n'ụlọ mkpọrọ.[1] Ahụmahụ Niati nwere na ndị France na mgbanwe nke ndị ya nwere mmetụta dị ukwuu n'ọrụ nka ya mgbe e mesịrị.[1][1]

Niati kwagara London na ngwụcha afọ 1970, ebe ọ hụrụ ihe osise ọdịda anyanwụ nke oru ngo nke ọbọdọ na ahụ gosipụtara ndị Algeria, ọkachasị ụmụ nwanyị, n'ụzọ akụkọ ifo na nke pụrụ iche.[1] Nke a metụtara ihe ngosi nke ya banyere ọdịbendị, mba, na ndị mmadụ.[1] Ọ gara Camden Arts Centre na Croydon College of Art, ma mesịa nweta MA na Fine Arts na Mahadum Middlesex. [5][6]

  • 1983: Ụmụ nwanyị ojii ise, Africa Centre, LondonAfrica Center, London
  • 1984: N'ime oghere: Ihe osise ọhụrụ, Ihe osise na ihe ọkpụkpụ site n'aka ndị Black Artists nke oge a, Mappin Art Gallery, Sheffield[7]
  • 1986: Site na Ụwa Abụọ, Whitechapel Gallery, London[1][7]
  • 1988: Ihe ngosi nke Pastels & Paintings nke Houria Niati, Africa Centre, London[1][7]
  • 1990: Mba na mmekpa ahụ, nke mbụ gosipụtara na Cartwright Hall Museum na Bradford, England, na 1990 [1][2]
  • 1991: Four x 4, Harris Museum and Art Gallery, Preston[1][7]
  • 1991: Iweta Mmiri site na Isi Iyi,, nke mbụ gosipụtara na Harris Museum na Preston, England, 1991 [2][3][2]
  • 2013: Houria Niati: Nchọgharị njirimara, Conway Hall, London, UK [8]

Akwụkwọ ndị e bipụtara

dezie

[Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ọdịdị dị iche iche nke Ahụmahụ". Na Lloyd, Fran (ed). Ihe osise ụmụ nwanyị Arab nke oge a: Nkwurịta okwu nke oge a. WAL Women's Art Library. . 

Ihe odide

dezie
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Fairchild Ruggles (2006). Women, Patronage, and Self-Representation in Islamic Societies. Albany: SUNY Press, 243. ISBN 0791493075. Retrieved on 6 March 2015. Fairchild Ruggles, D. (2006). Women, Patronage, and Self-Representation in Islamic Societies. Albany: SUNY Press. p. 243. ISBN 0791493075. Retrieved 6 March 2015.
  2. 2.0 2.1 2.2 Hassan (1997). Gendered Visions: The Art of Contemporary Africana Women Artists. Trenton, NJ: Africa World Press, Inc, 9. 
  3. De Weever (Spring 2004). "Review: Women, Patronage, and Self-Representation in Islamic Societies by D. FAIRCHILD RUGGLES". Arthuriana 14 (1): 114–116. DOI:10.1353/art.2004.0029. 
  4. Hassan (1997). Gendered Visions. Africa World Press, Inc., 103. ISBN 0-86543-619-3. 
  5. Hassan (26 January 2013). "The Installations of Houria Niati". Nka: Journal of Contemporary African Art 3 (1): 50–55. Retrieved on 7 March 2015. 
  6. Houria Niati - MA Fine Arts. hourianiati.com. Retrieved on 4 March 2020.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 Keen (1996). Recordings : a select bibliography of contemporary African, Afro-Caribbean and Asian British art, Elizabeth Ward, Chelsea College of Art and Design, Institute of International Visual Arts, London: Institute of International Visual Arts and Chelsea College of Art and Design. ISBN 1-899846-06-9. OCLC 36076932. 
  8. Highet (16 September 2013). Houria Niati: Identity Search. Asharq Al Awsat. Archived from the original on 2 April 2015. Retrieved on 7 March 2015.