Fred Moten (amụrụ 1962) bụ onye omenaala America, onye na-ede uri, na ọkà mmụta onye ọrụ ya na-enyocha echiche dị oke egwu, ọmụmụ ojii, na ọmụmụ arụmọrụ.  Moten bụ Prọfesọ nke Studies Performance na Mahadum New York na Prọfesọ Emeritus a ma ama na Mahadum California, Riverside;  ọ kuziri na mbụ na Mahadum Duke, Mahadum Brown na Mahadum Iowa.  Ederede ndị ọkà mmụta ya gụnyere The Undercommons: Fugitive Planning & Black Study nke e jikọtara ya na Stefano Harney, In the Break: The Aesthetics of the Black Radical Tradition, na The Universal Machine (Duke University Press, 2018).[1]  O bipụtala ọtụtụ nchịkọta uri, gụnyere The Little Edges, The Feel Trio, B Jenkins, na Hughson's Tavern.[2]  Na 2020, e nyere Moten onyinye MacArthur Fellowship maka "[c] ime oghere echiche ọhụrụ iji nabata ụdị nke ịchọ mma ojii, mmepụta omenala, na ndụ ọha.

Fred Moten
Born (1962-08-18) 18 Ọgọstụ 1962 (age 61)
EducationHarvard University (BA)
University of California, Berkeley (MA, PhD)
OccupationProfessor, poet, scholar, cultural theorist
EmployerNew York University
Known forPoetry and essays on African-American culture, Black thought
Notable work
The Undercommons: Fugitive Planning & Black Study, 2013, (coauthored with Stefano Harney); In the Break: The Aesthetics of the Black Radical Tradition, 2003; The Little Edges, 2014; The Feel Trio, 2014; B Jenkins, 2010; Hughson’s Tavern, 2008, Stolen Life, 2018, Black and Blur, 2018, The Universal Machine, 2018)

Fred Moten ( mmalite 1962) bụ onye omenaala America, onye na-ede uri, na ọkà onye ọrụ ya na-egosi echiche dị egwu, ọkpara, na-agha.  Moten bụ Prọfe nke Studies Performance na Mahadum New York na Prọfesọ Emeritus a ma ama na Mahadum California, Riverside ;  ọ kuziri na mbụ na Mahadum Duke, Mahadum Brown na Mahadum Iowa .  Ederede ndị ndọrọ ndọrọ ya na-eme The Undercommons: Fugitive Planning & Black Study nke e aha na Stefano Harney, Na Break: The Aesthetics of the Black Radical Tradition, na The Universal Machine (Duke University Press, 2018).  [1] O bipụtala ọtụtụ nchịkọta uri, The Little Edges, The Feel Trio, B Jenkins, na Hughson's Tavern.  [2] N'afọ 2020, e nyere Moten onyunyo mmekọ MacArthur maka "[c] ime oghere echiche ọhụrụ iji nabata ụdị nke iwu mma ojii, iwu omenala, na ndụ ọha mmadụ."

Akụkọ ndụ

dezie

A mụrụ Fred Moten na Las Vegas na 1962 ma zụlitere Katọlik na mpaghara ojii kewapụrụ iche na nsọtụ ọdịda anyanwụ nke obodo ahụ.  Nne na nna ya so na ezinaụlọ ndị isi ojii mejupụtara Great Migration, oge na akụkọ ntolite US mgbe ọtụtụ ezinụlọ ojii si na Deep South kwaga ịchọ atụmanya ọhụrụ na mpaghara ugwu na ọdịda anyanwụ nke mba ahụ.  Nne na nna ya sitere na Louisiana na Arkansas na mgbe ọ gbazigharịrị na Las Vegas, nna ya nwetara ọrụ na Las Vegas Convention Center (ma mesịa rụọ ọrụ maka Pan American Airlines), nne ya na-arụkwa ọrụ dị ka onye nkụzi ụlọ akwụkwọ klas. [1] [2]

Moten debanyere aha na Mahadum Harvard na 1980 na-atụ anya anyaso nzere na ndekọ .  Mmasị ya na nnwere ụka sociopolitical, ọrụ Noam Chomsky, mgbasa ozi obodo, na-alụ agha mere ka ọ ọkụ na ọkụ ihe ya.  Na mbụ afọ mbụ ya, chọrọ Moten ka ọ were ezumike otu afọ.  N'oge a, onye ọrụ dị ka onye na-elekọta ụlọ na Nevada Test Site, dee uri, ma ọrụ TS Eliot na Joseph Conrad, n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ.  [1] Nlaghachi ya na Harvard nwere ihe ịga nke ọma ma duga n'ị habaka ike ya prose na mkpali ọzọ maka ọrụ nke ya.  Ọ bụkwa n'oge a ka ọ zutere onye na-emekọ ihe ọnụ ka ọ bụrụ Stefano Harney .  Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ, Moten gara n'ihu akwụkwọso PhD na Mahadum California, Berkeley .[1]

Ọrụ dị mkpa

dezie

Moten na-enye echiche ndị isi dị ukwuu na nkwuwa okwu nke ọnwụ ojii, uri na uri, echiche dị egwu na akwụkwọ ndị America nke oge a.  Ọ bụ Harvard Magazine, New Yorker, Brooklyn Rail, na LitHub.com ịhụwo ndụ ya na onye ọrụ.  Na 2016, e nyere ya nri Guggenheim Fellowship [1] na Stephen E. Henderson Award for Achievement Achievement in Poetry nke African American Literature and Culture Society.  Ọrụ Moten The Feel Trio (2014), nke aha ya bụ Cecil Taylor's trio na William Parker na Tony Oxley, [2] e nyere ihe nrite akwụkwọ Los Angeles Times, ma bụrụ onye ikpeazụ uri maka nri nturu ugo akwụkwọ mba .  [3] Ọ Ezekwara ntọala maka Arts Contemporary Arts Roy Lichtenstein Award (2018). [3]

Ọ jerela ozi na ọtụtụ ndị na-enye ndị nchịkọta nchịkọta akụkọ American Quarterly, Callaloo, Ederede Ọha na Ọha na Okwu .  Ọ na-eje ozi na bọọdụ tinye maka Issues in Critical Investigation na Mahadum Vanderbilt, Critical Theory Institute na Mahadum California, Irvine, ma nọ na ndị isi oche nke Center for Lesbian and Gay Studies na City University of New York .  [1] Dị ka nke Septemba 2018, Moten bụ prọfesọ na Ngalaba Na-ahụ Maka Arụ Ọrụ na Tisch School of Arts nke Mahadum New York, ebe ọ na-ahụ nkuzi na-agbaji ojii, uri, egwu na echiche egwuregwu dị egwu.. [4]

Otu n'ime ọrụ ya ma ama bụ usoro obụ na Stefano Harney n' akwụkwọ a na-akpọ The Undercommons .  N'ime ọrụ ndị a niile, ọ katọrọ mmasịmnta ego iji mee ka nwa akwụkwọ mara nke ọma, logistical capitalism, ndị isi na-enye kredit, na ụlọ ọrụ steeti.  Ọ na-enye echiche nke obi ụtọ na-egosi onwe gị dị ka ụzọ isi see nke onwe ya na ụwa na ndị ọzọ.

Edemede a, “Katalọgụ Number 308 (The Black Apparatus Is a Little Girl),” na Black and Blur na- foto nọmba 308 na mkpokọta foto Thomas Eakins na Pennsylvania Academy of the Fine Arts.  [1] Foto a na-egosi otu nwa anya Africa America gba ɔtɔ, nke emere ka Venus.  Saidiya Hartman tụlekwara foto a, akwụkwọ ya Wayward Lives, Beautiful Experiments: Intimate Histories of Social Upheava l.

Na Mee 2024, Moten nyere nkuzi isi okwu na ogbako agụmakwụkwọ: "Ndị Juu na Echiche Ojii: Iche echiche nke ọzọ na narị afọ nke iri abụọ na mbụ," nke emere na Mahadum Harvard. [5]

Nkwupụta

dezie

"Ụmụ ihe kpatara ihe na-adịghị mma na obi nke ụlọ ọrụ ahụ n'ụdị ya; ya gbajiri agbaji, akwụkwọ ndenye iwu na-eje ije n'ụwa ọzọ mgbe ọ na-agafe na nke a, na-akpaghasị ụkọ nke a, na-akpaghasị ụkọ  ọgwụgwọ nke ojii na-esi dị ka akụ na."

N'ịtụgharị uche na agbata obi ya ochie, Moten chetara, sị: "M tolitere na ndị mmadụ dị iche iche. Ọ dịghị onye na-eme ka oji ojii na-emebi site n'ịdị egwu ha, na otu ihe ahụ ... ọ dịghị onye ọ bụla na-eme ka ọ dị njọ site na ojii ha ... N'uche m. nwere ihe onyonyo a nke Sonny Boy Williamson na-eyi otu n'ime uwe harlequin ahụ ọ masịrị iyi, ọ na-adịkwa m mgbe niile na ọ dị mkpa maka omenala ojii George Clinton na, ha dị ịtụnanya." [1]

Na-arụ ọrụ

dezie

Ọmụmụ

dezie
  • Ya na Stefano Harney: Niile ezughi oke (London: Nkịtị Obere, 2021) ISBN 1570273782
  • Igwe Universal (usoro: Nkwenye ka ị ghara ịbụ otu; Duke University Press, 2018)
  • Ndụ Ezuru (usoro: Nkwenye ka ị ghara ịbụ otu; Duke University Press, 2018)
  • Black na Blur (usoro: Nkwenye ka ị ghara ịbụ otu; Duke University Press, 2017)
  • Mụ na Stefano Harney: uri nke ndị Undercommons (Sputnik na Fizzle, 2016)
  • Onye metụrụ m aka? (ya na Wu Tsang; Ọ bụrụ na enweghị m ike ịgba egwu, Achọghị m ịbụ akụkụ nke mgbanwe gị, 2016)
  • Mụ na Stefano Harney: Ihe ndị na-adịghị ahụkebe: Atụmatụ ịgba ọsọ na ọmụmụ ihe ojii (London: Ngwakọta Obere/Autonomedia, 2013)
  • Na nkwụsịtụ: Aesthetics nke Omenala Black Radical (Mahadum nke Minnesota Press, 2003)

Kere ihe

dezie
  • Mma niile ahụ (Seattle: Mpempe igwe akwụkwọ ozi, 2019) ISBN 1732772118
  • Oghere ụlọ ọrụ (Mbipụta igwe akwụkwọ ozi, 2016)
  • The Little Edges (Wesleyan University Press, 2015)
  • The Feel Trio (Mbipụta igwe akwụkwọ ozi, 2014)
  • B. Jenkins (Duke University Press, 2010)
  • Ụlọ oriri na ọṅụṅụ Hughson (Leon Work, 2009)
  • M gbapụrụ na ya mana ka nọ na ya (Cusp Books, 2007) [6]
  • Abụ (ya na Behrle, Jim; Pressed Wafer, 2002) [6]
  • Arkansas (Wafer etinyere, 2000)

Ntụaka

dezie
  1. 1.0 1.1 1.2 The Low End Theory. harvardmagazine.com (8 December 2017). Retrieved on 21 January 2018."The Low End Theory". harvardmagazine.com. 8 December 2017. Retrieved 21 January 2018.
  2. Gómez Alvarado (2018-09-05). Conversación Los Abajocomunes. The New Inquiry. Retrieved on 2021-03-31.
  3. Barone (January 1, 2018). Art-World Giants Give $40,000 Grants to Three Poets. NY Times. Retrieved on October 13, 2020.
  4. Moten. Professor. Tisch Directory. Archived from the original on March 20, 2019. Retrieved on March 20, 2019.
  5. Jews and Black Theory: Conceptualizing Otherness in the Twenty-First Century (en-US). Center for Jewish Studies. Retrieved on 2024-05-22.
  6. 6.0 6.1 Poets. About Fred Moten | Academy of American Poets. poets.org. Retrieved on 2020-02-11.Poets, Academy of American. "About Fred Moten | Academy of American Poets". poets.org. Retrieved 2020-02-11.

Njikọ mpụga

dezie