Ebere Onwudiwe
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya10 Ọktoba 1952 Dezie
Ebe ọmụmụOwẹrrẹ Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya9 Jenụwarị 2021 Dezie
Ebe ọ nwụrụNjaba Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, economist, academic Dezie

Ebere Onwudiwe bụ onye sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye na-ahụ maka akụ na ụba na Naijiria. Ọ bụ onye isi oche nke O-analytics Research and Development Initiative.[1]

Akụkọ ndụ dezie

A mụrụ Ebere Onwudiwe n'obodo oge ochie nke Isu-Njaba na mpaghara Owerri ochie nke Ọwụwa Anyanwụ Naịjirịa na nne na nna Katọlik hụrụ n'anya, Mazi Simon Onwudiw Achigaonye na Magdalene Nwamgbede (Memme) Achigaonye. Ya na nwanne nna ya nọrọ oge ụfọdụ n'oge ọ bụ nwata na Port Harcourt, Rivers Steeti, na Aba, Abia Steeti ebe ọ gara Sacred Heart College, ụlọ akwụkwọ sekọndrị Katọlik. Ọ hapụrụ na klas nke abuọ ka Agha Obodo Naijiria malitere na 1967 wee sonye na Biafran Airforce ihe karịrị otu afọ mgbe e mesịrị (Regimental Wing) na-eje ozi na Uli Airport. Na ngwụcha agha ahụ, ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya. Ọ nwụrụ na Jenụwarị 9, afo 2021.

Onwudiwe gụrụ akwụkwọ na American College of Switzerland, na afo 1979 na Mahadum Sayensị na Nkà, 1980. Ọ natara M.Sc. (Econs), M.A. (Int'l Relations) na Ph.D. na (Pol. Sci.) site na Mahadum Steeti Florida, Tallahassee.

Ọ kụziri sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba na Mahadum Central State, Wilberforce, Ohio ebe ọ bụ na ogenile onye nduzi nke National Resource Centre for African Studies n'oge dị iche iche, na onye isi nchịkwa nke Centre for International Studies. Ọ bụkwa prọfesọ nleta na Mahadum Ohio State, Columbus, Ohio; Antioch College, Yellow Springs na Mahaduma Udo nke United Nations, Costa Rica.[2]

Onwudiwe bụ onye a ma ama na Centre for Democracy and Development, Abuja, ma jee ozi dị ka onye otu Kansụl Na-achị Isi nke Mahadum Igbinedion, Okada, Edo State na onye otu Board nke Ojukwu Center, Owerri, Imo State. Ọ rụkwara ọrụ na Board of Economic Advisers na Office of the Adviser on Economic Matters to the President of Nigeria.[3]

Onwudiwe bụ onye ndụmọdụ ọchịchị na United Nations Economic Commission for Afrika na Addis Ababa, Ethiopia, ọ bụkwa onye na-ede akwụkwọ nke afọ 2007 African Governance Report nke Oxford University Press bipụtara na nso nso a. Ọ rụrụ ọrụ na kọmitii mba nke Gọọmentị Federal nke Naịjirịa na Gọọmentụ nke Federal Capital Territory. Ọ bụ onye ndụmọdụ na Kọmitii Nkà na ụzụ nke gọọmentị etiti guzobere na Niger Delta.

Ọ bụ onye edemede a ma ama maka akwụkwọ akụkọ Naijiria Newswatch na Business Day . Akụkọ ya pụtara na akwụkwọ akụkọ Naijiria na mgbasa ozi mba ụwa, gụnyere The Christian Science Monitor, The New York Times, International Herald Tribune, The Congressional Record, The United States Institute of Peace, US Senate, Los Angeles Times, na The Guardian (Nigeria) ebe ọ bụ onye na-enye onyinye mgbe niile[4][5]

Onye na-eme ihe nkiri na telivishọn dezie

N'afọ 2013 Onwudiwe kwadoro ihe ngosi nke ya "The Conference" na Nigerian Television Authority (NTA), ihe ngosi ahụ dịkwa na mba ụwa na Nigerian Television Authority International (NTAi). N'ihe ngosi ahụ, ya na ndị ọrụ dị iche iche na gọọmentị Naịjirịa kwurịtara okwu dị mkpa n'ụlọ.[6][7]

Akwụkwọakụkọ mba ụwa nke ọmụmụAfrica dezie

Ọ maliteghachiri Journal of Human Relations gbanwere aha ya ka ọ bụrụ The International Journal of African Studies (IJAS), wee bụrụ onye nchịkọta akụkọ ya site na afọ 1997 ruo afọ 2007. IJAS nke na-adịghịzi adị ebipụtala ihe karịrị 100 isiokwu ndị ọgbọ nyochara, pasent 90 n'ime ha bụ ndị ọkà mmụta Afrịka dere, ndị agụmakwụkwọ ha na-esikarị ike ịbanye na akwụkwọ akụkọ Eurocentric.[8]

Onwudiwe kọwara nghọta nke Afro-optimism na mmetụta ya na mmepe a tụlere na ọrụ mbinye aka ya 'Afro-Optimism: Perspectives on Africa's Advances', nke ya na Minabere Ibelema dezigharịrị. Echiche na Afrịka laghachiri azụ n'oge gọọmentị ndị na-achị ala ọzọ hapụrụ ụsọ mmiri ya zuru ebe niile. Mpịakọta a bụ ihe na-emegide orthodoxy. N'ebe a, ndị ọkà mmụta iri na atọ nwere nka sitere na akwụkwọ na akụkọ ihe mere eme ruo na nkà ihe ọmụma na akụ na ụba na-ekwu na Afrịka enweela ọganihu kemgbe ọchịchị ndị ọchịchị na-achị ma dị njikere ịga n'ihu n'agbanyeghị ihe ndọghachi azụ na mmechuihu. Ndị nyere aka n'akwụkwọ ahụ na-ekwu na mmepe bụ maka ụmụ mmadụ, n'ihi ya, ha anaghị adabere naanị na atụmatụ na atụmatụ ọnụ ọgụgụ.

Afro-Optimism bụ akwụkwọ nwere edemede dị mfe: Africa na-aga n'ihu, ọbụlagodi na mgbe ụfọdụ na-akwụsị akwụsị na ọsọ dị iche na ụwa ndị ọzọ. Echiche a na-ahụkarị n'etiti ndị nta akụkọ na ndị ọkà mmụta bụ na ọnọdụ Afrịka dara mgbe gọọmentị ndị na-achị ala ahụ hapụrụ ụsọ mmiri ya. Isiakwụkwọ ndị dị n'akwụkwọ a na-ekpuchi ọganihu Afrịka na ahụike, ọrụ ugbo, njem, ihe ọhụrụ ọdịbendị, na ọganihu akụ na ụba. Ndị nyere aka n'akwụkwọ ahụ na-ekwu na mmepe bụ maka ụmụ mmadụ, n'ihi ya, ha anaghị adabere naanị na atụmatụ na atụmatụ ọnụ ọgụgụ. Ihe odide ndị dị n'akwụkwọ a na-atụle ọganihu mba Afrịka mere n'agbanyeghị, na mgbe ụfọdụ n'ihi, ahụmịhe ha nke ọchịchị ndị Europe. Ndị nyere aka na-ekwu na n'akụkụ niile nke mmepe, ndị Afrịka ga-emeri ihe mgbochi nke ndị ọchịchị ma ọ bụ na-ewulite na ntọala ndị ọchịchị. Ọ bụ ezie na ndị na-ede akwụkwọ kwetara na arụmọrụ na-akụda mmụọ nke Afrịka n'ụzọ dị iche iche, ha na-ekwusi ike n'oge niile na-elekwasị anya na ọdịda Afrịka na-emepụta ihe ọhụrụ ma na-eme ka echiche ọjọọ dị ugbu a banyere Afrịka nke oge a sikwuo ike.

Nnyocha sitere na African Studies Review kwuru - "N'iburu n'uche ihe isi ike nke ọrụ ha, ndị editọ na ndị na-enye aka na-arụ ọrụ dị mma n'ịchịkwa, megide ihe mgbagwoju anya, iji mepụta ohere ezi uche dị na ya maka olileanya a tụrụ megide usoro Afro-pessimism. "[9]

Akwụkwọ ndị e bipụtara dezie

  • (nke ya na Minabere Ibelema jikọrọ aka dee) Afro-Optimism: Perspectives on Africa's Advances Westport, Conn. [Ihe e dere n'ala ala peeji][10]
  • (nke ya na Adigun A B Agbaje & Larry Jay Diamond jikọrọ aka dee) Nigeria's Struggle for Democracy and Good Governance Ibadan, Nigeria : Ibadan University Press, 2004
    • Nnyocha, nke Rita Kiki Edozie, African Studies Review, v49 n1 (Apr. 2006): 182o183
  • (nke ya na Eghosa E Osaghae jikọrọ aka dee) The Management of the National Question in Nigeria Igbenedion University Press, 2001
  • (nke ya na Rotimi T Suberu jikọrọ aka dee) Federalism nke Naịjirịa na Crisis: Critical Perspectives and Political Option.Ibadan : Usoro ihe omume na Ethnic and Federal Studies, Department of Political Science, University of Ibadan, 2005
  • "Africa's Other Story" Current History 101, nr. 655, (2002): 225
  • "Olee otú Mmanụ si etinye Africa azụ na Map" Transition, n99 (2008): 148152
  • (ya na Minabere Ibelema; Mathurin C Houngnikpo) "Ntụle edemede Africa n'etiti enweghị olileanya na olileanya Afro-Optimism: Perspectives on Africa's Advances" African studies review. 47, no. 2, (2004): 131
  • A Critique of Recent Writings on Ethnicity and Nationalism Research in African Literatures, v32 n3 (Autumn, 2001): 213228
  • (ya na Apollos O. Nwauwa) "N'etiti Omenala na Mgbanwe: Mgbanwe Ọha na Eze n'etiti Ndị Igbo nke Naijiria" Glassboro, N.J. : Goldline & Jacobs Pub., 2012
  • "On the Sovereign National Conference" mbipụta: A Journal of Opinion, v27 n1 (1999): 66z68
  • (ya na Chloe Berwind-Dart) " ntuli aka na Naịjirịa" "Imebie usoro nke ime ime ihe ike na Naịjarịa". United States Institute of Peace. E nwetara ya na 24 December 2012.
  • N'etiti ọdịnala na mgbanwe: Mgbanwe mmekọrịta na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba n'etiti ndị Igbo nke Nigeria Glassboro, N.J. : Goldline & Jacobs Pub., 2012

Edensibia dezie

  1. Onwudiwe. O-Analytics Research and Development Initiative. ORADI. Retrieved on 14 October 2017.
  2. Ebere Onwudiwe. African Seer. Archived from the original on 27 February 2015. Retrieved on 24 December 2012.
  3. Berwind-Dart. Breaking the Cycle of Electoral Violence in Nigeria. United States Institute of Peace. Retrieved on 24 December 2012.
  4. Onwudiwe. "Is a hero of democracy trying on a crown?", LA Times, Los Angeles Times. Retrieved on 24 May 2013.
  5. We need not be depressed. University of Texas. Retrieved on 24 December 2012.
  6. Onwudiwe. The Conference: Democracy. The Conference. Youtube/Nigerian Television Authority. Retrieved on 3 December 2013.
  7. Onwudiwe. The Conference: National Conference and Nigerian democracy. The Conference. Youtube/Nigerian Television Authority. Retrieved on 3 December 2013.
  8. "Professor Ebere Onwudiwe: A salute to mentorship", Business Day, 26 November 2009. Retrieved on 24 December 2012.
  9. N/A (2003). Afro-Optimism. ISBN 027597586X. 
  10. Onwudiwe (2003). Afro-optimism: perspectives on Africa's advances (in English). Westport, Conn.: Praeger. ISBN 027597586X. OCLC 49355647. 

Njikọ mpụga dezie