A mụrụ ya na nso Dundee, KwaZulu-Natal, Nyembe bụ nwa nwanyị Leeya Basolise Nyembe, onye nna ya bụ Chief Ngedee Shezi.[1] Ọ gara ụlọ akwụkwọ ozi ala ọzọ ruo mgbe Standard 9. Ọ mụrụ naanị nwa ya mgbe ọ dị afọ iri na ise.[1]

Nyembe nọrọ ọtụtụ oge ndụ ya n'okpuru ịkpa ókè agbụrụ ma ọ bụ n'okpuru iwu machibidoro iwu ma ọ bụ na ụlọ mkpọrọ, na-eje ozi site na 1963 ruo 1966 maka ịkwalite òtù ANC.[2] Ọzọkwa site na 1968 ruo 1983 maka ebe ndị na-eyi ọha egwu.[1][3] Nyembe sonyeere Òtù Ụmụ nwanyị nke Natal (NOW) mgbe a tọhapụrụ ya na 1984.[1] A tọhapụrụ ya ọzọ n'ụlọ mkpọrọ n'afọ otu puku narị itoolu iri asatọ na asaaa.[4] A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye omeiwu mba n'afọ 1994.[5]

Nyembe bụ onye ahịa mana ọ na-arụsi ọrụ ike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-ekere òkè ma ọ bụ na-achịkwa ọtụtụ òtù na-aga n'ihu. Ọ sonyeere African National Congress na 1952 ma n'oge na-adịghị anya ọ ghọrọ onye otu na-arụsi ọrụ ike.[1] Mgbe ọ sonyeere ANC mkpọsa Defiance na-aga n'ihu. A tụrụ Nyembe mkpọrọ n'afọ 1952 maka imebi iwu na-ezighị ezi.[6] Ọ duziri ụmụ nwanyị si Natal na Defiance Campaign nke 1956.[1] Akụkụ nke Defiance Campaign bụ ịbụ onye ndú megide iwepụ Cato Manor na 1956.[7] N'afọ 1956, a họpụtara ya dịka osote onye isi oche nke Durban ANC .[7] Ọ na-arụkwa ọrụ n'ime òtù iji gbochie ụlọ oriri na ọṅụṅụ.[8] Ụlọ oriri na ọṅụṅụ, na-ewepụ ọrụ n'aka ọtụtụ ụmụ nwanyị.[7] N'afọ 1959, a họpụtara ya dịka onye isi oche nke ngalaba Natal nke African National Congress Women's League. Mgbe a machibidoro ANC iwu na 1960, ọ sonyeere Spear of the Nation.[2] N'afọ 1961, a nabatara Nyembe n'ime Umkhonto we Sizwe ma soro ọtụtụ ndị enyi dịka Chief Albert Luthuli, Moses Mabhida, Nelson Mandela, Walter Sisulu na Oliver Tambo rụọ ọrụ.[7] N'afọ 1963, ọ duziri ụmụ nwanyị n'oge Natal Women's Revolt .[5] A tọhapụrụ ya na 23 Machị 1984, mgbe a tọhapụrụ ye, Nyembe malitere ịrụ ọrụ maka Natal Organisation of Women (NOW). NOW jere ozi n'ọtụtụ ebumnuche. Ịlụ ọgụ megide ịrị elu nke ụgwọ, ụgwọ njem, agụmakwụkwọ na-adịghị mma na enweghị ụlọ nlekọta ụmụaka bụ isi ihe nzukọ ahụ lekwasịrị anya.[7]

Ọrụ maka African National Congress dezie

Nkà ihe ọmụma ANC n'oge mmalite afọ 1950 bụ nke Gandhi. Nkà ihe ọmụma na-adịghị arụ ọrụ ebe ndị otu dị njikere ịga mkpọrọ ma ọ bụrụ na ọ dị mkpa. Nyembe, ọ bụ ezie na ọ bụghị onye na-eme udo, sonyeere ANC ma na 1952 dị njikere imebi iwu ndị na-etinye ihe mgbochi nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọrụ na ikike obibi.[9] Oge Nyembe na mkpọsa nnupụisi kwụsịrị mgbe, na 1953, ndị Britain wepụtara iwu machibidoro nzukọ ngagharị iwe. Mgbe a họpụtara ya dịka onye isi oche nke ngalaba Natal na 1959, Nyembe tinyere aka na atụmatụ nke mmegide iji mee iwu. Iwu paswọọdụ ga-eme ka ọ chọọ ka ụmụ amaala ojii niile buru kaadị njirimara gburugburu ebe ndị ọcha.[10] Mgbe ogbugbu Sharpeville gasịrị na a machibidoro ANC na PAC iwu n'okpuru iwu ọhụrụ nke Iwu Òtù Na-akwadoghị. Nyembe sonyeere otu òtù na-eme ihe ike nke ANC a na-akpọ ube nke mba. N'okpuru ọrụ a, o sonyere na imebi ụlọ ọrụ gọọmentị.[11]

Nnupụisi nke ụmụ nwanyị Natal dezie

Dị ka onye ndú nke Natal Women's Revolt, Nyembe na ụmụ nwanyị ojii ndị ọzọ nke South Africa na-emegide ụlọ oriri na ọṅụṅụ biya. Ụlọ oriri na ọṅụṅụ wepụrụ isi ihe na-eweta ego site n'aka ụmụ nwanyị. Nzukọ a chọkwara mbibi nke ihe onwunwe Durban Corporation. Nyembe na-alụ ọgụ maka ịchịkwa ọpụpụ, na-enye ụmụ nwanyị ikike, na ikike ịchọ ọrụ.[12]

Onyinye dezie

 
Ihe nrite FAO CERES - Silver Obverse

N'oge ọrụ ya, ọ natara Order of Friendship of Peoples, site na Soviet Union, na onyinye Chief Albert Luthuli, nke ikpeazụ na 1992.

Ebenside dezie

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 "Dorothy Nomzansi Nyembe", South African History Online, 2011-02-17. Retrieved on 2017-12-07.
  2. 2.0 2.1 "Harmer E. Davis; Pioneered Highway Engineer Training", Los Angeles Times, 1999-01-02. Retrieved on 2017-12-07. (in en-US)
  3. Research Archives, University of the Witwatersrand, South Africa - WITS.
  4. PARKS. "S. Africa Frees Hundreds of Political Detainees; Emergency in 2nd Year", Los Angeles Times, 1987-06-13. Retrieved on 2017-12-07. (in en-US)
  5. 5.0 5.1 Kathleen E. Sheldon (2005). Historical Dictionary of Women in Sub-Saharan Africa. Scarecrow Press. ISBN 978-0-8108-5331-7. 
  6. Research Archives, University of the Witwatersrand, South Africa - WITS.
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 South Africa: Overcoming Apartheid. overcomingapartheid.msu.edu.
  8. Dorothy Nomzansi Nyembe – A Titan of Struggle – African National Congress. www.anc.org.za. Archived from the original on 19 August 2017. Retrieved on 24 September 2017.
  9. African National Congress Timeline 1950-1959 (en). South African History Online (31 August 2011).
  10. African National Congress Timeline 1960-1969 (en). South African History Online (14 September 2011).
  11. Manifesto of umKhonto we Sizwe (17 December 2006). Archived from the original on 17 December 2006.
  12. Document 44 - "The Revolt of the Women", The Soyan, December 1959 (en). South African History Online (6 November 2014).