Dorothy Musuleng-Cooper

 

Dorothy Musuleng-Cooper
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịLiberia Dezie
Aha enyereDorothy Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Septemba 1930 Dezie
Ebe ọmụmụArthington Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya30 Jụn 2009 Dezie
Ebe ọ nwụrụMonrovia Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụdiplomat Dezie
Ọkwá o jiMinister of Foreign Affairs Dezie
ebe agụmakwụkwọSan Francisco State University Dezie

Dorothy Harriet Eugenia Musuleng Cooper (nke a makwara dị ka "D-Mus," Septemba 9, na afọ 1930 na Juun 30, na afọ 2009) bụ onye nkuzi Liberia, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nwanyị mbụ jere ozi dị ka Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ na Liberia. A mụrụ ya na Arthington, Liberia ma nweta B.S. na MS ya na College of West Africa na San Francisco State University. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ n'etiti ngụsị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na matriculation na afọ 1964 na San Francisco na afọ 1964, mmepe usoro mmụta na Ministry of Education, na onye isi nke Cuttington University College. Ọ bụ minista agụmakwụkwọ n'ọchịchị onyinyo nke Charles Taylor site na afọ 1990 na National Patriotic Reconstruction Assembly Government

N'afọ 1994, a họpụtara ya dị ka osote onye isi oche nke National Patriotic Front of Liberia, òtù ndị agha nke Charles Taylor. N'afọ 1994, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ nke Liberia n'oge agha obodo. N'afọ 2001, gọọmentị Taylor guzobere Ministry of Gender and Development (MoGD) wee họpụta Cooper dị ka minista mbụ n'ọkwa ahụ wee gaa n'ihu ruo n'afọ 2005. Ọ nwụrụ na Juun 30, na afọ 2009 na John F. Kennedy Memorial Hospital na Monrovia ma anọ n'ime ụmụ ya asatọ dị ndụ.

Oge ọ malitere dezie

A mụrụ Cooper na Arthington na Montserrado County na Augustus Washington Cooper Sr. na Irene Anna Flossy Knight.[1] Cooper gara Mahadum San Francisco State na nzere bachelọ na masta na Elementary Education.[1] Ọ gụsịrị B.S. ya na College of West Africa na Monrovia na MS na San Francisco State College n'oge afọ 1970. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ụlọ akwụkwọ n'etiti ngụsị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na matriculation na afọ 1964 na San Francisco na 1964, ma mesịa gaa n'ihu na-arụ ọrụ na mmepe usoro mmụta na Ministry of Education.[2] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi nke Cuttington University College.[3]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị dezie

Ọ bụ minista agụmakwụkwọ na ọchịchị onyinyo nke Charles Taylor site na afo 1990 na National Patriotic Reconstruction Assembly Government.[4] National Patriotic Front of Liberia, otu ndị nnupụisi nke Charles Taylor duziri, malitere nnupụis na Disemba 1989 megide gọọmentị Doe na-achị site na nkwado nke mba ndị agbata obi dị ka Burkina Faso na Ivory Coast. Nke a kpatara Agha Obodo Liberia nke Mbụ site na 1989 ruo 1999 nke gburu mmadụ 200,000.[5][6] N'oge na-adịghị anya, ndị nnupụisi kewara n'akụkụ dị iche iche, ya bụ IGNU, Ulimo na NPFL. D na-alụ ọgụ n'etiti onwe ha. E nwetara nkwekọrịta udo n'etiti òtù ndị na-alụ ọgụ na 1995, nke dugara na nhọpụta Taylor dị ka onye isi ala na afọ 1997.[6] Ọ bụ Musuleng-Cooper si n'ihu NPFL bịanyere aka na nkwekọrịta ahụ na ndị nnọchiteanya si n'akụkụ abụọ ndị ọzọ. Nchịkwa nke kansụl ahụ na-egbu oge n'ihi igbu oge n'ịkpọbata ndị agha na-ahụ maka udo. A họpụtara ya dị ka osote onyeisi oche n'Ogost 25, mana Gen. Isaac Musa na Septemba 22.[7]

N'afọ 1994, a họpụtara ya dị ka osote onye isi oche nke National Patriotic Front of Liberia, òtù ndị agha nke Charles Taylor.[8] N'afọ 1994, National Patriotic Front of Liberia (NPFL) họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ nke Liberia.[9][10] Cooper bụ nwanyị mbụ nwere ọnọdụ ahụ na Liberia.[11] Ọ ghọrọ nwanyị ndọrọ ndọrọ ọchịchị mbụ nwere ọkwa ahụ.[12] Ọ gara n'ihu n'ozi ahụ ruo n'afọ 1995.[8] O jikwa oghere ikpeazụ, mezue oche nke Gọọmentị Transitional nke Liberian National.[13] N'oge ọ bụ Minista Na-ahụ Maka Mba Ọzọ, ọ bụ otu n'ime ndị nnọchiteanya na-anwa ịtọhapụ ndị United Nations jidere na Sierra Leone.[14]

Ka e mesịrị, n'afọ 2001, gọọmentị Taylor guzobere Ministry of Gender and Development (MoGD) ma họpụta Cooper dị ka minista mbụ n'ọkwa ahụ.[15] Ọ gara n'ihu na Portfolio ruo afọ 2003.[8] Onye isi ala Gyude Byrant jiri Vabah Gayflor dochie ya n'afọ 2005.[16]

Ndụ o mesịrị dezie

Cooper nwere ụmụ asatọ.[1] Ọ nwụrụ na Juun 30, na afọ 2009 na John F. Kennedy Memorial Hospital na Monrovia ma ụmụ ya anọ hapụrụ ya.[11] Ndị lanarịrị gụnyere Samuel H. Herring Jr., Boehnflahn J. Herring, Alonzo B. Herring، Eva-mae Herring-Christopher, Madia Herring-Mensah, Johnett Herring Hammond, Anie Herring-Freeman, Laurel Herring, Ruel F. Dempster, Byogah J. Herrent, Hilton Herring, Hilton Herринг, Christopher Herring, Eunice Tubman, Lily Behna, Edwin Borbor, Madia, Roland Mitchell, Toniehles, Benoni, John Tony, John Trey, John Tyrtle, John T. E mere emume olili ozu ya na 31 Julaị, na afọ 2009 na Stryker Funeral Home na Monrovia, Liberia.[17]

Ihe edeturu dezie

  1. 1.0 1.1 1.2 "Dr. Dorothy Harriet Eugenia Musuleng Cooper 'D-Mus'", People to People: Liberia Online News, June 2009. Retrieved on 16 September 2015.
  2. (2000) in Dunn: Historical Dictionary of Liberia. Scarecrow Press. ISBN 9781461659310. 
  3. Ellis (1999). The Mask of Anarchy: The Destruction of Liberia and the Religious Dimension of an African Civil War. New York: New York University Press, 135. ISBN 0814722199. 
  4. "Warring Liberians Form Government to Rule Until Elections", Los Angeles Times, 17 August 1993. Retrieved on 16 September 2015.
  5. Ellis (2001). The Mask of Anarchy Updated Edition: The Destruction of Liberia and the Religious Dimension of an African Civil War. NYU Press. ISBN 0-8147-2238-5. 
  6. 6.0 6.1 "Liberia country profile", BBC News, 4 May 2011. Retrieved on 23 July 2011.
  7. (2015) in Lansford: Political Handbook of the World 2015. CQ Press. ISBN 9781483371559. 
  8. 8.0 8.1 8.2 Tripp 2015, pp. 90–91
  9. (1994) Easy Prey: Child Soldiers in Liberia. New York: Human Rights Watch, 11. ISBN 1564321398. 
  10. Bekoe (2008). Implementing Peace Agreements: Lessons from Mozambique, Angola, and Liberia. Palgrave Macmillan, 113. ISBN 978-0230602595. 
  11. 11.0 11.1 Obituary for Liberia Associate Director for Training Musuleng "D. Mus" Cooper. Peace Corps (1 July 2009). Retrieved on 16 September 2015.
  12. Ambassador Marjon Kamara Appointed New Foreign Minister. Ministry of Foreign Affairs, Government of Liberia. Archived from the original on 23 October 2016. Retrieved on 23 October 2016.
  13. Fleischman (1994). "Rights and the Civil War in Liberia". Liberian Studies Journal 19 (2). Retrieved on 16 September 2015. 
  14. (2008) The Prosecutor of the Special Court v. Charles Ghankay Taylor. Special Court for Sierra Leone, 6692–6693. Retrieved on 16 September 2015. 
  15. Kindervater (2013). Seize the Day: Gender Politics in Liberia's Transition to Peace and Democracy. Halifax, Nova Scotia: Dalhousie University, 63. Retrieved on 16 September 2015. 
  16. Tripp 2015, p. 99
  17. Dr. Dorothy Harriet Eugenia Musuleng Cooper 'D-Mus'. TLC Africa. Retrieved on 23 October 2016.

Ebenside dezie

Njikọ mpụga dezie

Àtụ:LiberianForeignMinisters