Ọnọdụ ihu igwe bụ aha ụfọdụ ndị ọkà mmụta sayensị nyere echiche nke ọdịda ọha na eze zuru ụwa ọnụ n'ihi mmetụta nke mgbanwe ihu igwe.[2] A na-ewere ezigbo ohere nke ime ihe dị obere, mana ndị nchọpụta ndị dọrọ aka ná ntị nke ukwuu banyere ihe ize ndụ a n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2022 na-achọ imeziwanye njikwa ihe ize ndụ site na itinye ihe kachasị mkpa na ọnọdụ kachasị njọ, iji "kwalite ọrụ, melite ume, ma mee ka iwu mara".[2][2] Ndị ọkachamara a bụ ndị Centre for the Study of Existential Risk, ụlọ ọrụ nyocha na Mahadum Cambridge.[3]

Ihe osise nke ihe kpatara ya nke ọdịda ihu igwe zuru ụwa ọnụ[1]

Nkwada ahụ ga-abịa site na ọtụtụ ihe ndị metụtara ibe ha dịka ụnwụ nri (mfu ihe ọkụkụ, ụkọ mmiri ozuzo), ihu igwe siri ike (oké ifufe, idei mmiri), agha (nke ihe onwunwe dị ụkọ kpatara) na esemokwu, ihe ize ndụ usoro (nke metụtara ịkwaga, ụnwụ, ma ọ bụ esemokwu), na ọrịa.

[2][1]

Njikọ n'etiti adịghị ike nke steeti, oke okpomọkụ, na ihe ize ndụ ọdachi nuklia na nke ihe ndị dị ndụ[1]
Nchịkọta n'etiti nkesa ọnụ ọgụgụ n'ọdịnihu na oke okpomọkụ[1]

Ndị otu ndị ọkachamara mba ụwa nke Mahadum Cambridge na-eduzi na-adọkwa aka ná ntị banyere isi ihe na-agbanwe agbanwe: obere ịrị elu nke okpomọkụ ụwa nke na-akpata nnukwu mgbanwe na ihu igwe.[3][2] Ihe ndị a nwere ike ịkpali ndị ọzọ na cascade (mmetụta dominino), n'ụzọ na-abụghị ahịrị, nke na-eme ka mmetụta ha sie ike ịtụle.[2] Nsonaazụ a na-atụghị anya ya (mmetụta knock-on) nwekwara ike ịpụta.[2] E bipụtara nchọpụta ndị a na akwụkwọ akụkọ Proceedings of the National Academy of Sciences .[1]

Nnyocha ahụ chọpụtara na ihe ize ndụ ahụ bụ isiokwu zuru ụwa ọnụ "nke a na-amaghị nke ọma", n'agbanyeghị na "nnyocha ọdachi jikọtara ọnụ" efuola.[4]

Ndị ọkà mmụta sayensị ndị ọzọ dọrọ aka na ntị n'oge gara aga banyere echiche a, mana ọ nwere ike ịchọta obere nzaghachi. Dịka ọmụmaatụ, nyocha nke ise nke Intergovernmental Panel on Climate Change (Eprel 2021), ma ọ bụ n'akwụkwọ John van der Velden na Rob White dere The Extinction Curve (Jenụwarị 2021).[5][6] A na-akpọ echiche a apocalypse ihu igwe n'oge gara aga.

Hụkwa dezie

  • Mbelata mgbanwe ihu igwe
  • Nsogbu ihu igwe
  • Nkwupụta mberede ihu igwe
  • Nchegbu gburugburu ebe obibi
  • Ihe ize ndụ nke ọdachi zuru ụwa ọnụ
  • Solastalgia

Ebensidee dezie

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Kemp (23 August 2022). "Climate Endgame: Exploring catastrophic climate change scenarios" (in en). Proceedings of the National Academy of Sciences 119 (34): e2108146119. DOI:10.1073/pnas.2108146119. ISSN 0027-8424. PMID 35914185. 
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Carrington. "Climate endgame: risk of human extinction ‘dangerously underexplored’", The Guardian, 1 August 2022. Retrieved on 11 August 2022.
  3. 3.0 3.1 Kraus. "Scientists say the world needs to think about a worst-case "climate endgame"", CBS News, 3 August 2022. Retrieved on 11 August 2022.
  4. "Climate endgame: risk of human extinction 'dangerously underexplored'", The Guardian, 1 August 2022. Retrieved on 15 September 2022. (in en)
  5. O'Malley. "Facing the climate ‘endgame’ in a world bound for 1.5 degrees warming", The Sydney Morning Herald, 15 April 2021. Retrieved on 30 August 2022.
  6. Velden (22 January 2021). The Extinction Curve: Growth and Globalisation in the Climate Endgame (in en). Emerald Group Publishing. ISBN 978-1-83982-670-2.